Sommarblomman Pokémon Go

Pokémon Go

Ingen har nog undgått att höra talas om ett av årets hittills mest populära mobilspel, Pokémon Go. Augmented Reality-spel har förekommit förr, men har med hjälp av Nintendos kassako blivit oerhört populära. När nu höstterminen är igång kan detta påverka de spelvanor eleverna fått under sommaren.

Vad är det för spel?

Pokémon (Pocket Monsters) har funnits sedan slutet av 90-talet, både som tv-spel och som kortspel. Det handlar om att samla på sig pokémons och träna dem, så att man kan strida med dem mot andra spelare. I denna tappning måste spelaren själv gå runt med sin mobiltelefon och hitta pokémons i närmiljön för att komma vidare. Säkerligen har du varit i en park i sommar, och sett horder av unga (och gamla) som blängt ned i sina mobilskärmar. Att nå framgång i Pokémon Go kräver ansträngning. Såvida du inte vill använda pengar för att köpa dig tidsmässiga fördelar, behöver du vandra många kilometer för att snabbt komma framåt i spelet. Du kan t.ex. hitta ägg som du kan lägga i en kuvös, som aktiveras när du gått 5 km, och har då en ny pokémon.

Det tog dock inte lång tid innan varningens finger friskt viftades. Trafikverket varnade för att spelarna inte var uppmärksamma på omgivningen när de spelade spelet, och en del personer har störts av den gångtrafik som orsakats av att ha en s.k. Pokégym i närheten av bostaden. Dit behöver spelare ta sig för att träna sina pokémons och tävla mot andra spelare. Å andra sidan har både föräldrar och spelare också funnit fördelar med spelet.

Nu har åtskilliga av dessa spelare satt sig i en skolbänk, där de förväntas lägga ifrån sig telefonen och koncentrera sig på en verklighet som i jämförelse kommer att kännas försvagad. Det finns säkert inga pokémons att fånga i skolan. Även om det finns, kommer vuxenvärlden att vädja till eleverna att lägga ifrån sig detta för att lära sig saker som inte ger en ögonblicklig tillfredsställelse. Givetvis måste det vara så, men istället för att se risker med populärkulturen, måste vi se de vinster som kan finnas i den.

I DN (19/7 -16) intervjuas Peter Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet, om spelet:

– Man ska känna att man hela tiden ska känna att man blir utmanad och att man lyckas göra saker, säger Carlbring.

Spelet blandar också moment som bygger på tur och skicklighet och för att hålla intresset uppe har man sett till att göra spelet lagom utmanande, berättar Carlbring.

– Det är aldrig för svårt, men det är heller inte för lätt.

Om detta var en redogörelse från en lärares klassrum, skulle detta ha hyllats många gånger om. En lärare som anpassar svårighetsgraden efter varje elev och ständigt håller intresset uppe? Det är målet i skolans styrdokument. Men när en (relativt ny) kulturform fängslar unga i detta, blir det för många väldigt främmande och nästan otäckt. I slutet av artikeln nämns exempel på hur kriminella utnyttjat Pokégym för att råna andra på avskiljda platser. Faror finns så klart med alla kulturyttringar, men om dessa faror finns i populärkulturen, förstärks de av oförståendet i vuxengenerationen.

För att illustrera det populärkulturella avtrycket spelet har gjort, har även Norges statsminister Erna Solberg setts spela spelet. På arbetstid. I Stortinget.

Spelmekaniken i Pokémon Go!

Spelet bygger, som sagt, på att du behöver röra på dig för att besöka fysiska platser för att finna nya Pokémons och träna de du redan har samlat på dig. När spelet startar, får du välja ett av tre lag som du företräder. Där finns egentligen ingen skillnad mellan lagen, men det skapar en vi-känsla hos de som spelar – man är en del av något större än sig själv.

Pokémon Go! är egentligen ett mycket traditionellt spel, men den införlivar verkligheten på ett lyckat sätt. Mycket av det spelaren inte ser är gjort med hjälp av slumpen, t.ex. vilka pokémons man hittar och hur starka de ska vara. En statistikers mardröm, men upplevelsen blir intressant, då den växer med spelarens engagemang.

De ingredienser som behövs för att skapa upplevelsen är följande:

  • Social väv* - att välja ett av tre lag som du representerar, att strida mot andra spelare och också fysiskt kunna träffa andra spelare.
  • Nivåer – precis som många andra rollspel får du en level – du kan inte få de bästa pokémonen om du har en hög nivå, och än mindr vinna över de med högre nivå.
    • Poäng – spelet visar hur många poäng skada dina monster kan åsamka andra, s.k. hit points. Naturligtvis vill du ha en högre siffra än dina kompisar!
  • Samlande – Pokémons undertitel är Gotta catch’em all!, vilket illustreras av den iver som många unga antagit uppgiften genom. I din pokémonlista ser du de pokémons som du inte ännu har fångat. För spelartypen Achiever (Bartle-testet) har samlandet ett egenvärde och utmaning i sig självt. Fråga vilken frimärks- eller skivsamlare som helst.

Social fabric är ett begrepp som bl.a. Jane McGonigal använder om social anknytning kring en gemensam uppgift.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.