Språkutvecklande NO-undervisning

NO-bokBjörn Kindenberg och Maria Wiksten, författare till Språkutvecklande SO-undervisning, har nu skrivit en motsvarande bok om NO-undervisning. Enligt baksidestexten handlar boken om hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Eftersom språket, kunskaperna och tänkandet är sammanlänkat, behöver eleverna få språkliga strategier för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

Boken innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Till exempel handlar det om hur man:
• stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter
• arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande
• formulerar utmanande frågor
• går igenom ord och begrepp i en text.

Innehållet utgår från den senaste forskningen om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De olika kapitlen inleds med en teoretisk bakgrund och avslutas med konkreta, välbeskrivna aktiviteter. De åtta kapitlen heter Språkutvecklande arbetssätt, Bedömning från början till slut, Ord och begrepp, Samtal, Läsa, Skriva, Elever med svenska som andraspråk och Laborationsrapporter och cirkelmodellen.

Boken riktar sig främst till NO-lärare på högstadiet men aktiviteterna, metoderna och arbetssätten kan även användas inom andra ämnen och skolår.

Anna-Maija

Hur stöttar vi nyanlända elever i skolan?

Skolan behöver fler verktyg för att hantera den ökade psykiska ohälsan hos nyanlända elever. Många nyanlända elever befinner sig i en svår situation med oro över familj och för en pågående och utdragen asylprocess. Svåra upplevelser från hemlandet i kombination med flykt och oro över framtiden påverkar naturligtvis tiden i skolan. Hur kan vi i skolan stötta nyanlända elever på bästa sätt och vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Londa Andersson, modersmålslärare och integrationssamordnare på Spånga gymnasium inleder.

Därefter kommer medarbetare från Elevhälsans professionsstöd, Utbildningsförvaltningen:

Britta Hansen, psykolog: Vad händer i en människa vid och efter traumatiska upplevelser?

Catharina Bergman, kurator: Hur stöttar man individer i undervisningen?

Eva Zefvrinus, specialpedagog: Vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Vi varvar lyssnande med tillfällen till samtal i bikupor.

Målgrupp: Pedagogisk personal på språkintroduktion

Var? Konradsbergs aula, Konradsbergsgatan 7 A, Stockholm (T-bana Thorildsplan)

När? onsdag 29 mars kl.13.00-16.30

Seminariet är kostnadsfritt. Fika ingår.

Anmälan senast 22 mars:

Funktion.samordnare-nyanlanda@stockholm.se

Har ni frågor om seminariet kan ni kontakta Cecilia Rosengren: cecilia.rosengren@stockholm.se

Prosodi för sva-lärare

bloggDen 15 mars kl. 14.00-17.00 föreläser Bosse Thorén om prosodi. Thorén är fil.dr i fonetik och har publicerat åtskilliga artiklar om svenska som andraspråk och uttal (här). Hans föreläsningar är mycket uppskattade (exempel på en presentation här).

Föreläsningen ingår i en seminarieserie som riktar sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk och skulle vilja uppdatera och få nya  kunskaper samt diskutera och dela erfarenheter med kollegor i samma ämne. (Kommande tillfällen är 25/4 och 23/5.)

Plats: Insikten, Hantverkargatan 2, Stockholm

Anmäl dig senast den 8 mars här.

 

Behov av fortsatta samtal mellan olika lärarkategorier

ordmoln globala 2Tack alla ni som deltog på seminariet på Södra Latin den 8 februari! Det blev många intressanta och spännande möten. Samtalet behöver fortsätta eftersom vi inte hann djupare med alla frågor. Att ge utrymme för möten mellan olika lärarkategorier är viktigt och det är något vi behöver fortsätta med.

Seminariet inleddes av Kamilla György Ullholm som pratade om translanguage i klassrummet. Därefter följde seminarier av fyra modersmålslärare: Najeeb Khidir i arabiska, Rahim Ghafori i dari, Abdulahi Sheik Abdi i somaliska och Abraham Berhe i tigrinja. De berättade om sina språk och språktypiska drag och gav en bild av sina länders historia och skolsystem.  Modersmålslärarna delade även tankar och reflektioner utifrån sina erfarenheter på språkintroduktion kring svårigheter och utmaningar som nyanlända elever möter i Sverige.

Många lärare uttryckte hur de fått en ökad förståelse för sina elever och hur viktigt det är för undervisande lärare att få kunskap om elevernas länder och språk. Kritiska röster hördes också som menade att man inte kände igen bilden som gavs av vissa elevgrupper.  Vi har olika erfarenheter, ingångar och berättelser och för en ökad förståelse och samsyn behöver olika lärarkategorier mötas regelbundet för att samtala om vår elevgrupp.

Nästa seminarium blir den 29 mars och kommer handla om hur vi stöttar nyanlända elever i skolan, utifrån ett pedagogiskt-  och elevhälsoperspektiv. Inbjudan kommer snart.

Har du frågor kring dessa två seminarium kan du maila:

cecilia.rosengren@stockholm.se

För ökad likvärdighet och kvalitet i nyanländas lärande

I och med det stora flyktingmottagandet hösten 2015 ökade intresset för nyanlända på alla fronter i samhället och inte minst i skolan. För ökad likvärdighet och kvalitet i nyanländas lärande gav regeringen i uppdrag till Skolverket att sätta in resurser och insatser för detta. Skolverket erbjöd  alla Sveriges huvudmän statsbidrag för att tillsätta samordnare för nyanländas lärande.

Samordnarens uppdrag är att:

• genomföra en nulägesbeskrivning och utifrån den, tillsammans med huvudman, ta fram en utvecklingsplan

• vara stöd för huvudman och rektorer i val och organisering av kommande insatser inom nyanländas lärande

• fungera som en länk mellan Skolverkets uppdrag att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och berörda huvudmän i landet

I Stockholms stad utsågs tre samordnare som representerar grundskolan, FoU och gymnasiet; Ingalill Hägglund, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Det som sker nu i Stockholm är att alla gymnasieskolor som har språkintroduktion,  ett urval av alla grundskolor och Språkcentrum genomför en nulägesbeskrivning som samordnarna ska analysera och sammanfatta i en utvecklingsplan. Utifrån den tas det fram olika kompetensutvecklingsförslag.

Läs mer om nulägesbeskrivningen. På Skolverkets hemsida finns även nulägesbeskrivningen för alla som vill läsa mer.

Har du frågor kring samordnaruppdraget får du gärna höra av dig till:

Cecilia Rosengren  cecilia.rosengren@stockholm.se

Kristina Ansaldo  kristina.ansaldo@Stockholm.se

Det globala klassrummet: att förstå och ta tillvara elevernas språkliga resurser

ordmoln globala 2Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.

Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.

Därefter har du möjlighet att välja två språkseminarier med modersmålslärare som berättar utifrån sitt språk och utifrån sina erfarenheter om:

• språktypiska drag

• skolsystemet i landet där språket talas

• svårigheter och utmaningar som nyanlända möter i det svenska skolsystemet och språket

Språken är arabiska, dari, lingala, somaliska och tigrinja.

Vi avslutar eftermiddagen med ett panelsamtal med alla medverkande.

Målgrupp

Pedagogisk personal på språkintroduktion

Tid & plats

Onsdag 8 februari kl 13-17 på Södra Latin,

Skaraborgsgatan 14 i Stockholm

T-bana hållplats Slussen

Anmälan

Anmäl dig via webbplatsen www.denglobalaskolan.se

senast 1 februari. Seminariet är avgiftsfritt. Fika ingår

Kontakt

Cecilia Rosengren, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

cecilia.rosengren@stockholm.se  08-508 336 19 eller 076-123 36 19

Karin Rehman, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

karin.rehman@stockholm.se

Karolina Sandahl, Den Globala Skolan

karolina.sandahl@denglobalaskolan.se

Arrangör

Universitet och Högskolerådet/Den Globala Skolan i samarbete med Utbildningsförvaltningens pedagogiska nätverk för språkintroduktion i Stockholms stad

Läs mer på: Den Globala Skolan

Det globala klassrummet – att ta tillvara på elevernas språkliga resurser

ordmoln globala 2Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.

Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.

Därefter har du möjlighet att välja två språkseminarier med modersmålslärare som berättar utifrån sitt språk och utifrån sina erfarenheter om:

• språktypiska drag

• skolsystemet i landet där språket talas

• svårigheter och utmaningar som nyanlända möter i det svenska skolsystemet och språket

Språken är arabiska, dari, lingala, somaliska och tigrinja.

Vi avslutar eftermiddagen med ett panelsamtal med alla medverkande.

Målgrupp

Pedagogisk personal på språkintroduktion

Tid & plats

Onsdag 8 februari kl 13-17 på Södra Latin,

Skaraborgsgatan 14 i Stockholm

T-bana hållplats Slussen

Anmälan

Anmäl dig via webbplatsen www.denglobalaskolan.se

senast 1 februari. Seminariet är avgiftsfritt. Fika ingår

Kontakt

Cecilia Rosengren, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

cecilia.rosengren@stockholm.se  08-508 336 19 eller 076-123 36 19

Karin Rehman, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

karin.rehman@stockholm.se

Karolina Sandahl, Den Globala Skolan

karolina.sandahl@denglobalaskolan.se

Arrangör

Universitet och Högskolerådet/Den Globala Skolan i samarbete med Utbildningsförvaltningens pedagogiska nätverk för språkintroduktion i Stockholms stad

Läs mer på: Den Globala Skolan

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Inkluderande lärande i ett flerspråkigt klassrum

047I samband med en konferens om flerspråkighet i Norden besökte jag tillsammans med andra konferensdeltagare en låg- och mellanstadieskola i Helsingfors. Vi möttes av en entusiastisk lärare i finska som andraspråk som presenterade skolans arbete på två sätt. Dels fick vi ta del av hennes presentation Inclusive learning in a multicultural classroom, peer learning, dels fick vi se hur hon arbetade med en grupp elever. Det inkluderande handlar bland annat om att nyanlända elever placeras i klass direkt och att skolan har ett mycket medvetet arbete med flerspråkiga elever där målet är både att lära sig finska snabbt och att få finskspråkiga vänner. Det senare bidrar förstås till det förra men det handlar också om elevernas allmänna välbefinnande. Eleverna är indelade i smågrupper som består av både finska som andraspråks- och finska som modersmålselever, och läraren i finska som andraspråk arbetar med en grupp i taget. Det betyder att alla eleverna någon gång lämnar klassrummet för ett sådant arbete. Vi fick se läraren arbeta med en grupp 8-åringar med två helfinska barn, en nyanländ flicka och två andraspråkselever, och det märktes tydligt att de var vana vid och fann stor glädje i arbetet.

Ett annat inslag i det inkluderande arbetet är s.k. multilingual lessons. Dessa planeras av klassläraren och finska som andraspråksläraren tillsammans och handlar om att lyfta fram de olika språken som är representerade i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs och något att vara stolt över och inte som en utmaning. Allt som har med språk att göra lyfts fram med intresse, exempelvis något så enkelt som att en elev lärt sig ett svenskt ord på en Stockholmskryssning.

Anna-Maija

Nihad Bunar: ”Hur skall vi göra?” – om migration och utbildning

konf3En av keynoteföreläsarna på Vetenskapsrådets resultatdialog (21-22/11 2016) var Nihad Bunar, Stockholms universitet, känd bland annat för sin bok Nyanlända och lärande. Titeln på hans föreläsning var ”Hur skall vi göra?” – migration, utbildning och utbildningsforskningens ansvar.

Bunar talade om strukturellt missgynnade områden och deras skolor och beskrev en utveckling från lokalsamhällets stolthet till skolor med dåligt rykte som tappar framför allt studiemotiverade elever. Oavsett möjliga anledningar till utvecklingen är det viktigt att uppmärksamma alla barns situation. Just detta var en av Bunars argument: att betrakta alla barn som barn – vilket inte är fallet nu enligt honom. De lagar, regler och bestämmelser som gäller för ”barn” tycks inte alltid gälla för barn som befinner sig i en process av pågående migration.

Resultaten från en studie som undersökt nyanlända barns situation ur barnens perspektiv visar att de ser tydliga livschanser i Sverige men att de behöver hjälp och stöd, såväl pedagogiskt som socialt. De har ett stort behov av att ”vara normala” och av att få uppmuntran och bekräftelse på att de utvecklas. Studien visar också att barnen har mycket vilja och ambition och att det är betydelsefullt för dem att snabbt lära sig svenska.

Tillbaka till frågan i rubriken: Hur ska vi göra? Bunars poäng med frågan var att vi ju inte kan förändra det de nyanlända barnen varit med om eller vilka deras föräldrar är. Det vi kan förändra är vad vi gör i vårt arbete med de nyanlända eleverna. Bunar talade om spaces of inclusion och spaces of empowerment. Det är dock viktigt att inkluderingen är stödbaserad och sker med medvetenhet om elevernas tidigare och nuvarande erfarenheter. Empowerment handlar bland annat om att erkänna barnet som en kompetent aktör i sitt eget liv. Bunar betonade vikten av att elevens första språk används som en resurs i lärandet. Hur studiehandledningen organiseras och utnyttjas är också en väsentlig fråga. Man kan också ställa frågan vilka pedagogiska principer studiehandledningen bygger på – finns det någon forskning om detta?

Anna-Maija