Visar alla blogginlägg från: februari 2012

Högre seminarium av Caroline Kerfoot

Visste ni att Centrum för tvåspråkhetsforskning har högre seminarier som är öppna för allmänheten? I tisdags var det Caroline Kerfoot som presenterade sitt pågående forskningsprojekt ”Negotiating authority, constructing solidarity: the use of multilingual repertoires in a Cape Town primary school”. Hon är Extraordinary Senior Lecturer at the University of the Western Cape i Sydafrika, men fr.o.m. vt 2012 dessutom forskarassistent vid Centrum för tvåspråkighetsforskning.

Sedan apartheid avskaffades 1994 möts elever med olika etniska och språkliga bakgrunder i skolorna. I Kerfoots senaste forskningsprojekt har barn från en grundskola i en av Kapstadens kåkstäder burit mikrofoner både under lektionerna och utanför på rasterna. Det exempel vi fick se under seminariet visade tre pojkar som under en lektion uppmanades att beskriva vad de såg på en chipspåse. Alla tre är flerspråkiga och talar minst två av språken afrikaans, xhosa och engelska. Sydafrika har numer 12 officiella språk (engelska, afrikaans och 9 olika bantuspråk) men engelska är fortfarande det språk som har högst status, och vanligen används i skolsammanhang. Av läraren vid detta tillfälle uppmanades eleverna inte att använda engelska utan de språk de själva ville (något som Kerfoot kommenterade som ovanligt).Cape town mindre

Det hon efter en analys av pojkarnas samtal såg var att de inte hade tillräckliga resurser på engelska för att kunna argumentera för en ståndpunkt och försvara sina åsikter. De började samtalen på engelska, men för att kunna förhandla fram hur de skulle beskriva chipspåsen behövde de växla till sina modersmål.

En slutsats Caroline Kerfoot drar utifrån denna och annan, liknande data är att elevernas språkliga och kunskapsmässiga utveckling kan hindras om de övergår till engelska i tidig ålder. Hon hänvisade också till Sydafrikas väldigt låga resultat på t.ex. PISA där hon såg detta som en del av förklaringen.Cape town mindre 2

Hennes förslag till beslutande politiker är att höja modersmålens status och att uppmuntra dem som undervisningsspråk även för högre åldrar. I dagsläget är de akademiska domänerna språkligt outvecklade, så hon förespråkar en kraftfull ansats från flera håll för att åtgärda detta.

När jag och Ulrika går därifrån kan vi inte låta bli att tänka på vilken status olika modersmål har här i Sverige och hur vi bäst arbetar för att uppmuntra elevers flerspråkiga utveckling. Vad säger ni? Hur jobbar ni för att ge modersmålen en självklar plats i klassrummen?

Kommande seminarier hos Centrum för tvåspråkighetsforskning hittar ni här.
Abstract till Kerfoots presentation finns här.

/Maria Bjerregaard & Ulrika Dahl

Frågor och svar kring nyanlända

Att främja nyanlända elevers kunskapsutveckling SkolverketVi får många frågor kring nyanlända, därför tänkte jag passa på att tipsa om www.forskning.se som på sin temasida Nyanlända och lärande ger svar på 10 vanliga frågor:

Tio frågor & svar om nyanlända från www.forskning.se

/Maria Bjerregaard

Låt nyanlända greppa språket!

Här kommer två litteraturtips från Skolverkets publikationer för de som kanske ännu inte hunnit upptäcka dem.

Att främja nyanlända elevers kunskapsutvecklingFörst ut är Att nyanlända elevers kunskapsutveckling – med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll. Det är ett stödmaterial som består av reportage där fem olika verksamheter lyfter fram hur de arbetar för att främja nyanlända elevers parallella språk- och kunskapsutveckling. Materialet är inte helt olikt SKL:s Nyanlända elevers utbildning – goda exempel från tio kommuner från 2010.

Dagens andra rekommendation har ett par månader på nacken, men om ni inte har kollat in den än är det dags nu! Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet är en skrift i Skolverkets serie Forskning för skolan och kostar bara 30 kr att beställa. Tillgängligt och kortfattat presenteras olika arbetssätt och modeller som stärker flerspråkiga elever. Lärarna ges tips på verktyg att använda i det dagliga arbetet med dessa elever.Greppa språket Skolverket

Varför inte köpa in den till hela arbetslaget (eller skolan!) för att påbörja ett arbete kring språkutvecklande arbetssätt. Skriften är en utmärkt introduktion till det som är aktuellt i forskningen just nu? Behöver ni stöttning för att komma igång med arbete på skolorna är ni välkomna att mejla en förfrågan till oss på sprakforskning@stockholm.se. Vi erbjuder också kompetensutveckling i mycket av det som tas upp i boken. Kolla in vårt kalendarium för att se om något startar nu!

/Maria Bjerregaard

Nätverksträff för lärare som undervisar nyanlända

I onsdags träffades nätverket för lärare som undervisar nyanlända och sent anlända i Insikten på Hantverkargatan. Dagens tema var undervisnings innehåll. Träffen inleddes en kort presentation av arbetet kring nyanlända som pågår på förvaltningen.

Tobias Lundberg, verksamhetssekreterare på grundskoleavdelningen, berättade kort om ett projekt som utbildningsförvaltningen står i startgroparna inför. Bland annat handlar det om ett pilotprojekt med ett mottagandecenter för nyanlända elever där kompetens samlas för kartläggning av elevernas kunskaper och förutsättningar innan de slussas vidare ut i skolorna. Inspiration har hämtats från forskning och framgångsrik praktik såväl nationellt som internationellt. Bland annat har den framgångsrika modell man använder sig av i Ottawa, Canada, stått som inspiration. Allt är dock fortfarande på planeringsstadiet så inget är riktigt klart och bestämt. Rekryteringen för en projektledare kommer att påbörjas inom kort.

Vi fortsatte sedan med en mycket intressant presentation om språkutvecklande matematik av Åsa Sebelius från Grimstaskolan. Ni som inte har haft turen att höra Åsa prata kan komma ut och hälsa på henne i verksamheten, eftersom de är en av de inspirationsplatserna i Stockholm. Läs mer om Åsas arbete i en intervju med henne här på PS.

Kombinerat med fika diskuterade deltagarna sedan Nihad Bunars forskningsöversikt Nyanlända och lärande (Vetenskapsrådet 2010). Om ni inte redan läst den rekommenderar jag den varmt!

Träffen avslutades med engagerade diskussioner kring dagens tema: Undervisningens innehåll:

  1. Vilka kunskaper ska man tänka sig ge nyanlända elever i första hand när de börjar skolan?
    A) den sociala biten B) skolans regler C) kunskapsinlärning D) annat
  2. Hur jobbar ni för att få alla elever att nå alla mål? Hur hanterar man en så heterogen grupp? De har olika förkunskaper, olika skolbakgrund och olika förutsättningar. Dessutom går de ofta i olika klasser.
  3. Vilka metoder och material för nyanlända elever med varierande skolbakgrund (från kort eller ingen till en god skolbakgrund) i olika åldrar (från förskoleåldern till gymnasieåldern) har ni erfarenhet av? Finns det något ni vill dela med er av, eller rekommendera?

Som vanligt var det svårt att få tiden att räcka till, men de som vill är välkomna att fortsätta diskussionen här!

/Maria Bjerregaard

Nyanlända i verksamhetsplanen

Hallå där ute!

Språkforskningsinstitutet har bestämt sig för att komma ut i den digitala världen med sin alldeles egna blogg. Passande nog gör vi det med ett inlägg om just nyanlända. Har ni sett att arbetet med nyanlända och sent anlända elever har fått ett eget avsnitt i utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2012?

Nyanlända och sent anlända
Skolverkets definition av sent anlända elever är de elever som när de kommer till Sverige påbörjar något av grundskolans fyra sista år, eller som börjar direkt i gymnasieskolan. Nyanlända elever är de elever som nyligen anlänt och påbörjar något av grundskolans tidigare år.

Skolorna ska ges stöd i arbetet att validera alla nyanlända elevers kunskapskvaliteter i olika ämnen så att skolans undervisning utformas utifrån varje elevs skolbakgrund och behov. Ambitionen är att elever på ett tidigt stadium ska få en god och kvalitativ skolgång. För att underlätta för skolorna i detta arbete samlas och utvecklas kompetensen inom ramen för mottagandet av nyanlända/sent anlända elever. Samarbetet mellan grundskola och gymnasieskola ska öka. Vikten av en kvalitetssäker mottagandeprocess för nyanlända är påtaglig i syfte att skapa optimala förutsättningar för goda studieresultat. I samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen utreds hur mottagning av hela familjer kan stödja
elevens skolgång. Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet för dessa elever ska förbättras. Detta i syfte att säkra att elever inte tappar viktig tid i sin läroprocess inom områden där eleven tidigare tillgodogjort sig kunskaper. Den kunskap och erfarenhet om språkutveckling som finns ska tas tillvara. (Verksamhetsplan 2012: Utbildningsnämnden, s.35)

Vi ser fram emot att vara en del av detta arbete under 2012! Säkerligen kommer ni att få höra mer om det framöver här på bloggen.

/Maria Bjerregaard