Visar alla blogginlägg från: mars 2012

Jenny Kallstenius om skolval och segregation

Jenny Kallstenius 2Igår var Jenny Kallstenius på Utbildningsförvaltningen och höll en föreläsning utifrån sin avhandling De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm och resultat från det europeiska projektet EDUMIGROM: Ethnic differences in education and diverging prospects for urban youth in an enlarged Europe.

Utifrån en kartläggning av elevers grundskoleval, auskultation på flera skolor, samt intervjuer med lärare, elever och föräldrar har Jenny Kallstenius kartlagt faktorer kring det fria skolvalet. När hon tittade på vem som sökt till vilken skola såg hon tre tydliga strömmar av elever: elever som sökte sig från förorten till innerstadsskolor, elever från innerstaden som bytte skola där samt elever från förorten som aktivt valde att stanna kvar.

De som bytte från förorten till innerstaden motiverade det med att de ville gå tillsammans med fler svenskar, lära sig prata rätt och utveckla ett annat språk, tillgodogöra sig en annan social kompetens och få mer gedigna kunskaper. Många upplevde det som att man lätt kunde få höga betyg i ytterstadsskolorna, trots att man kanske inte hade den kunskap som krävdes. Andelen svenskar och invandrare i skolan var det föräldrarna frågade om först och främst när de sökte en ny skola.

De som bytte skola inom innerstaden gjorde det bland annat för att komma ifrån invandrarströmmen från förorten. Man sade sig vara positiv till det mångkulturella men just när det gällde ens egna barn var det bättre att gå i en skola med en svensk majoritet. Ulrika Dahl påpekade utifrån de siffror som Kallstenius gav att föräldrarna t.o.m. sökte en majoritet som överstiger siffrorna från samhället i stort. En annan anledning till att byta skola var att man såg de kommunala skolorna som sämre (baserat framför allt på rykten och samtal med andra) samt att det ingick i en aktiv föräldrar roll att engagera sig i barnens skolval.

De som stannade kvar i förorten beskrev lärarna som en avgörande faktor, samt att det var tryggt att känna sig hemma. Det handlade också om elever som hade valt en annan skola i förorten, t.ex. en muslimsk friskola, eller om elever som sa att de ville vänta till gymnasievalet med att söka sig in till stan.

Bytet från förorten till innerstadsskolorna skedde inte smärtfritt för eleverna. Det var spänt mellan olika grupper, mellan ”vi och dom”. Denna uppdelning gjorde elever likväl som lärare. Jenny Kallstenius berättade att hon låtit lärare beskriva den typiska svenska och invandrade eleven från förorten respektive innerstaden. Lärarna beskrev att svenska elever från förorten kom med en problematisk bakgrund och socialt utanförskap, de invandrade med ett bristfälligt språk och bristfälliga kunskaper. Svenska elever från innerstaden var barn till högutbildade, engagerade och kompetenta föräldrar. De invandrade eleverna från innerstaden var i huvudsak diplomatbarn och adopterade. Så speglas eleverna sedan av sina lärare.

Ulrika Dahl avslutade med en kommentar om att hon upplevde att det fria skolvalet har fått klä skott för attityder kring mångkulturalitet i samhället. Jag kan inte annat än att hålla med henne! Där kan vi alla göra en skillnad, med start idag. Vi kan jobba för att sprida kunskap mot fördomar, och för att förändra de attityder som finns i samhället likväl som i våra skolor.

Jenny Kallstenius kommer att vara en av talarna på konferensen den 9 maj som Språkforskningsinstitutet anordnar för de som arbetar med nyanlända. Boka in datumet i kalendern om du inte redan gjort det och håll utkik här för mer information inom kort.

/Maria Bjerregaard

Systemisk funktionell grammatik

Här på Språkforskningsinstitutet håller Eija Kuyumcu i en intern kompetensutveckling inom systemisk funktionell grammatik. Vi startade lämpligt nog på grammatikens dag med att diskutera våra egna erfarenheter av grammatikundervisningen i skolan. Det visade sig att erfarenheterna var generationsbundna, och att de skilde sig mycket däremellan. När jag själv gick i grundskolan på 80-talet läste vi grammatik och lärde oss att ta ut ordklasser och satsdelar i tillrättalagda övningsböcker. Trots att jag tyckte att det var riktigt roligt att vara ”grammatikdetektiv” förstod jag aldrig riktigt vad jag skulle ha kunskaperna till. Svaret då jag frågade blev att de var bra att ha när jag skulle lära mig nya språk. När jag sedan läste på lärarhögskolan under slutet av 90-talet var den explicita grammatikundervisningen så gott som förvisad från klassrummen. Grammatiken skulle komma in som en naturlig del av läsning och skrivning, men att undervisa explicit om den var något man ställde sig mycket tveksam till.

Grammatik med betydelseSammanfattande om diskussionerna kan sägas att ingen utav oss tyckte att grammatikundervisningen varit en avgörande faktor i vår modersmålsutveckling. Den underlättade när vi lärde oss nya språk, ja, men användes inte som redskap för att göra oss till bättre talare och skribenter på modersmålet. Vi upplevde att vi gjorde det ”för att man skulle”, utan att det fanns ett aktuellt syfte med det.

Det som tilltalar mig med den systemsikt funktionella grammatiken är att den så tydligt är knuten till ett syfte och en speciell kontext. Man utgår ifrån kommunikativa situationer och ett autentiskt språkbruk. Tanken är att man ska analysera hur syftet med kommunikationen uppnås språkligt i t.ex. en skolkontext för att förutse var eleverna behöver särskild stöttning med vissa grammatiska och språkliga drag. Grammatiken blir ett redskap för att utveckla språket. Genrepedagogiken bygger som bekant för många på den funktionella grammatiken, och kunskap om denna fördjupar de textanalytiska delarna i cirkelmodellen.

Nästa träff ska vi titta mer på den ideationella betydelser i elevtexter och utifrån en transitivitetsanalys titta på hur processer, deltagare och omständigheter skapar mening.

Lästips om systemisk funktionell grammatik:
Holmberg, P, och Karlsson, Anna-Malin (2006), Grammatik med betydelse. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Hedeboe, Bodil och Polias, John (2008), Genrebyrån. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Halliday, M. A. K. (2004). An introduction to functional grammar. 3. ed. London: Arnold

Martin, J. R. & Rose, David, 1955- (2007). Working with discourse: meaning beyond the clause. 2. [rev.] ed. London: Continuum

Wikipedia: Systemic functional grammar

Här är hela presentationen från vårt första tillfälle:

/Maria Bjerregaard

Studiecirklar kring Gibbons böcker – ett sätt att få med ALLA kollegor!

Gibbons-kurs-0091Fler än 500 lärare i Stockholm,  från förskoleklass till gymnasiet, har nu deltagit i våra tvådagars seminarier för lärare som vill leda studiecirklar kring språk- och kunskapsutvecklande arbete på sina skolor.

Böckerna vi utgår ifrån är Pauline Gibbons ”Stärk språket, stärk lärandet” (för lärare i F-6) och ”Lyft språket, lyft tänkandet” (för lärare i 7-9 och gymnasiet). Böckerna lämpar sig väl för arbete i studiecirkelform med en träff per kapitel. Till varje kapitel finns frågor att diskutera och uppgifter att prova, både i cirkelgruppen och i klassrummet. Alla frågor och uppgifter finns samlade i studiehandledningar, som uppdateras med nya idéer efter varje seminarieomgång.

Gibbons böcker har fått stort genomslag i Sverige. En anledning kan vara att de vänder sig till lärare i ALLA ämnen, som undervisar i grupper med både en- och flerspråkiga elever, och att de innehåller en mängd praktiska idéer och exempel på vad man kan göra i klassrummet i olika ämnen.

De skolor som genomfört studiecirklar har överlag varit väldigt nöjda – framför allt har de sett att alla lärare på skolan, oavsett vilka ämnen de undervisar i, fått en gemensam plattform i det språk- och kunskapsutvecklande arbetet. Många har också tyckt att cirklarna bidragit till viktiga samtal om pedagogik. Cirkelledare har ibland varit förvånade över att cirklarna också engagerat lärare som tidigare ansett att språkutvecklingen inte är deras ansvar.

Under seminarierna för blivande cirkelledare arbetar vi kring innehållet i böckerna och studiehandledningarna och diskuterar cirkelledarrollen. Cirkelledare eller skolor som sedan behöver hjälp att komma igång med cirklarna kan få handledning och stöd från oss, genom att vi t ex håller i en introduktions- inspirationsföreläsning innan cirkelstarten. De senaste seminariedagarna ägde rum den 9-10 februari 2012 – och vi siktar på att fortsätta erbjuda dessa 1-2 gånger/termin, så länge det finns intresse för det!

Kom gärna med frågor, synpunkter, erfarenheter från studiecirklar – eller andra tips om hur man får med alla kollegor i språkutvecklinsarbetet!

/Ulrika Dahl

 

Föreslå problemområden till praxisnära forskning!

De ämnesdidaktiska nätverken som startade i Stockholm 2010 avslutades i början av 2012. Planeringen för nya nätverk i höst är redan på gång, och här har ni alla nu en chans att vara med och föreslå problemområden som de nya nätverken skulle kunna jobba med!

Syftet med de ämnesdidaktiska nätverken är att utveckla former för att bedriva praktiknära forsknings- och utvecklingsarbete tillsammans med lärare. Forskningsfrågorna har sin utgångspunkt i den praktiska verksamheten och kan beskrivas utifrån en problembakgrund. Frågorna ska kunna motiveras utifrån ett behov som finns i verksamheten och därmed vara ämnesdidaktiska. Det är med andra ord lärarna själva som väljer ett forskningsområde som de vill jobba med tillsammans i ett närverk.

De ämnesdidaktiska nätverken i svenska som andraspråk 2010-2011 har undersökt:

  1. Hur skrivundervisningen för argumenterande texter ska utformas för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och utveckla sitt skrivande.
  2. Att försöka finna en metod som identifierar och kan verka förebyggande gentemot de svårigheter som SVA-elever har i sin självständiga läsförståelse.

Läs gärna mer om de ämnesdidaktiska nätverken på Pedagog Stockholm här.

Nu vill vi passa på att fråga lärare vad ni skulle vilja ha vidare beforskat i ämnet svenska som andraspråk i ett kommande nätverk. Vilka områden i arbetet med flerspråkiga elever och nyanlända samt sent anlända skulle de ämnesdidaktiska nätverken kunna fokusera på? Vad är angeläget och lämpligt för praxisnära forskning? Ett förslag kan vara hur övergången till klass sker smidigast. Eller kanske hur man på bästa sätt kombinerar ämneskunskaper med språkutveckling, i ett visst arbetsmoment eller område. Något annat som diskuterats mycket på sista tiden är hur svenska som andraspråk kan vara ett integrerande ämne. Man skulle också kunna titta på något relaterat till elevernas modersmål…

Vad föreslår ni? Vi önskar oss massor av förslag! Skriv dem här i bloggen som kommentarer, eller mejla in dem till oss på sprakforskning@stockholm.se

Håll sedan utkik efter inbjudan till de ämnesdidaktiska nätverken som startar i höst! Kanske vill du och dina kollegor vara med och forska kring en angelägen ämnesdidaktisk fråga? Vi återkommer med information om anmälningsproceduren här i bloggen så fort planeringen är klar.