Visar alla blogginlägg från: mars 2013

Tobano igen! eller Vad är SPOKUS?

Tobano är ett nätverk för forskare, lärare och tjänstemän inom stat och kommun som arbetar med flerspåkighet. Ett helt fantastiskt gäng som brinner för språk och kunskapsutveckling.
Tobano betyder Tvåspråkiga barn i Norden.
Nu packar vi våra väskor igen och beger oss till Fredrikstad i Norge.
Under ett par dagar ska vi besöka skolor, föreläsa på högskolan i Halden och träffa utbildningsansvariga inom kommunen.
Hur tänker de i Norge när det gäller nyanlända? Vilken forskning är aktuell just nu? Och sist men inte minst så ska vi undersöka SPOKUS…
Birgitta, Kristina, Susanne och Karin
PS Missa inte Gisela Håkanssons föreläsning den 19 april. hon deltar också i TOBANO DS

Myter om forskning och flerspråkighet

OLYMPUS DIGITAL CAMERADen 19 april har Språkforskningsinstitutet möjlighet att erbjuda en exklusiv föreläsning med Gisela Håkansson för specialpedagoger/speciallärare i skola och förskola i Stockholms stad.

Platsantalet är begränsat men föreläsningen kommer att filmas och på så sätt nås ut till många och kunna användas t.ex i kompetensutveckling i arbetslag.

Gisela Håkansson har en mångårig bakgrund som forskare vad det gäller förstaspråksutveckling, andraspråksutveckling och språkstörning.

Läs mer och anmäl dig här

Kontaktperson
Karin Wallin
0761220130
sprakforskning@​stockholm.se

Läs mer om Gisela Håkansson här

Varmt Välkomna!

/Karin Wallin, Språkforskningsinstitutet

 

Några flerspråkiga tankar i mars

Vad behöver man kunna för att behärska skolspråket i Sverige?
Undervisningen i skolspråket är viktigt för alla elever och avgörande för de flerspråkiga eleverna.
I Vetenskapsrådets forskningsöversikt skriver Monica Axelsson och Ulrika Magnusson om relationen mellan språk och kunskap. De talar om de språkliga resurser eleverna behöver för att kunna tillägna sig skolämnena.

I sin forskningsöversikt hänvisar de bl.a. till Halliday och Martins forskning i Australien. Deras tankar är viktiga och de blir ännu viktigare när vi talar om bedömning av elevernas kunskaper. Då gäller det att förmågan att uttrycka sig i skrift finns där och då handlar inte om formella krav på ett korrekt skriftspråk, utan det exakta och effektiva skriftspråket istället för långa pratiga texter där kunskaperna framstår som luddiga.

Vi som undervisar känner till det här och ändå tar vi elevernas skriftspråkskunskaper ofta för givet.

I forskningsöversikten skriver de också att andraspråkelever (s264) lyckats sämre än svenska enspråkiga elever i läsundersökningar. Det kan man ju tänka sig vara logiskt när det gäller nyanlända elever men om man ser till att många flerspråkiga elever är födda i Sverige och har gått i svensk förskola och skola så blir det man mer förvånad. Vi behöver utan tvekan arbeta mer medvetet med undervisningen i skolspråket. Det gäller att hitta olika metoder men det viktigaste kanske är att vi samarbetar kring elevernas språkutveckling.

Undervisningen i skolspråket/skriftspråket utgör utan tvekan en nyckel till skolframgång för alla elever, men när det gäller de flerspråkiga eleverna blir det en förutsättning.

Birgitta Thorander

Läs om skolspråket och mycket mer!
Vi rekommenderar:

Flerspråkighet – en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet 5:2012
Del III
Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren
Monica Axelsson och Ulrika Magnusson

http://www.vr.se/franvetenskapsradet/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter2012/nyheter2012/flersprakighetenforskningsoversikt.5.7257118313b2995b0f21643.html