Visar alla blogginlägg från: oktober 2014

Böcker på fler än 100 språk och recept från hela världen!

b arabiska Iphone-060-750x562

 

 

 

 

 

På nya interbib.se går det att söka och reservera böcker ur hela Internationella bibliotekets bestånd –  inte mindre än 200 000 böcker på fler än 100 olika språk. Interbib.se är en flerspråkig webbplats, på sju språk förutom svenska: arabiska, persiska, kinesiska, ryska, spanska, franska och engelska. På webbplatsen finns också  länksamlingar som leder till fria e-resurser på olika språk och till samhällsinformation på olika språk och på lätt svenska. I kalendern kan du hitta de evenemang som är på gång på Internationella biblioteket och i kokboken kan du söka recept från olika världsdelar. Internationella biblioteket är både ett fysiskt bibliotek på Odengatan i Stockholm och en lånecentral för alla Sveriges folkbibliotek. Biblioteket är det enda i sitt slag i Sverige och ett av Europas största bibliotek när det gäller litteratur och annan media på olika språk.

http://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/pressreleases/laettare-att-soeka-maangspraakig-litteratur-paa-nydesignad-webbplats-1065158?utm_source=alert&utm_medium=email&utm_campaign=Alert&utm_content

Twitter från FLIN-konferensen

 

FLIN-konferensen är över och för er som inte kunde se eller ta del av streamingen så kommer vi att meddela här på bloggen när den är publicerad så man kan ta del av föreläsningarna i plenarsalen. Fram till dess kan ni som är  nyfikna på twittrandet från FLIN-konferensen  gå in och läsa en sammanställning som Anna Kaya gjort.

AnnaKayaHär klickar ni vidare: https://storify.com/Anna_Kaya/ikt-och-flerspr-kighet-i-norden

 

Kristina Ansaldo

Språkutvecklare sökes!

Arbetar du som förstelärare i Stockholms stad med inriktning på språkutvecklande arbete? Vi vill gärna få kontakt med dig!

IMG_20141021_173511_resized

Många av de förstelärare vi träffar uttrycker ett behov av att träffa andra med liknande uppdrag – och oss på språkforskningsinstitutet – för att dela tankar och idéer kring uppdraget och arbetet. Därför ha vi planer på att anordna träffar i någon form – nätverk, edcamps, pedagogiska samtal…

Det första steget är att få kontakt med er! Nästa steg är en förberedande träff tilsammans med några av er, där vi diskuterar vad träffarna kan handla om och hur de ska genomföras för att verkligen bli ett stöd i ert arbete. Sen kör vi igång med full kraft!

Skicka ett mejl till sprakforskning@stockholm.se om du är intresserad av att delta och sprid gärna vidare till kollegor som har samma jobb som du!

Ulrika Dahl

 

”Myter och forskning om flerspråkighet”

Nu har ni möjlighet att se Gisela Håkanssons filmade föreläsning ”Myter och forskning kring flerspråkighet”

Följ länken nedan som även innehåller en handledning till filmerna.

 

Gisela

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

http://pedagogblogg.stockholm.se/sprakforskningsinstitutet/2013/05/

Anna Kaya om digitalt kollegialt lärande

Andra dagen på konferensen Flerspråkighet i Norden bjöd på flera svenska föreläsare. En av dem var Anna Kaya från Nationellt centrum i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Hon talade om digitalt kollegialt lärande, något som de flesta lärare i Sverige säkert är bekanta med.

Inledningsvis beskrev hon sin egen professionella resa från 2008 fram till idag.
– När jag undervisade nyanlända elever i förberedelseklass kände jag mig ganska ensam. Det fanns frågor jag inte kunde diskutera med kollegor på min skola.

För Anna Kaya blev den egna bloggen ett sätt att få kontakt med andra lärare som också undervisade nyanlända. Det ledde till att hon kunde utveckla sin egen lärarroll och undervisning, samtidigt som hon började bygga upp ett eget nätverk av andra personer med kunskap och intresse av att diskutera frågor som rör flerspråkiga elever och svenska som andraspråk.
– Den personliga lärmiljö som jag har byggt upp skapar förutsättningar för mig att ta ansvar för mitt eget lärande i en miljö som är skräddarsydd efter mina behov. Min miljö tätt ihopkopplat med andra personers lärmiljö i ett nätverk. Det skapar också möjligheter att hålla mig à jour med aktuell forskning och intressanta artiklar och kan diskutera det med andra som delar mina intressen, sa Anna Kaya.

AnnaKaya

Anna Kaya berättade om några fenomen de flesta svenska lärare troligen är bekanta med, såsom #skolchatt, Edcamp och Pedagogisk pub. För att förklara vad dessa digitala mötesplatser betyder för enskilda lärare och för skolutvecklingen tog Anna Kaya hjälp av några kollegor i det utvidgade kollegiet, till exempel Josefin Nilsson som  skrev följande på Facebook:

 Genom sociala medier har lärare steg för steg börjat ta tillbaka makten över sitt eget lärande och professionen i sig. Det här en stor del av skolutvecklingen i dagens Sverige sker, och gör lärare som grupp inte bara mer professionella, utan också mer självständiga. Det är en häftig kraft! Tack, Anna, för att du har trampat upp nya stigar, och öppnat och visat på möjligheter för lärare att mötas. Nu är vi många, många som trampar, och oj vad många mötesplatser för lärande vi stöter på under vägen!

Det är en häftig resa vi har varit med om och Anna Kaya sammanfattar väl hur givande det har varit för oss som har deltagit på ett eller annat sätt. Med  tanke på hur mycket som hänt sedan 2008 är det spännande att fundera på vad som kommer att hända de kommande åren. Kanske kan vi se fram emot ett utvidgat kollegialt lärande som sträcker sig över våra nationsgränser och innefattar även våra kollegor i den nordiska länderna? Det vore väl greit?

Annelie Drewsen

Pedagogiken och manickerna – hur hänger de ihop?

Konferensen Flerspråkighet i Norden (FLIN) fortsatte på måndagen med en fullmatad och livad föreläsning med Peppi Taalas som är direktör på Språkcentret vid Jyveskylä universitet. Hon talade om hur digitala tekniken kan bli en del av ett helhetstänkande i språkundervisningen.

– Om vi ska göra en tillbakablick handlade språkundervisningen på 90-talet om att fylla i luckor och repetera. På 2000-talet var det länklistor, länklistor och länklistor och nu på 2010-talet är det sociala medier som är i ropet. Men rent pedagogiskt har det hänt väldigt lite!

Peppi Taalas efterlyste mer eftertanke kring vilken roll tekniken kan spela i undervisning utifrån det sociala och pedagogiska sammanhang eleverna befinner sig i.
– Hur kan vi som språkmänniskor skapa en helhet som vi tror på, där tekniken är en del? Det kan inte vara ingenjörer eller mjukvaruföretag som talar om för skolan vad vi behöver.

Hennes budskap var att lärandet måste vara det centrala. För att få till det krävs en helhet där eleverna blir del i ett socialt sammanhang och upplever en kognitiv utmaning i skolarbetet. För lärarens introducerade hon begreppet pedagogisk närvaro. Som jag förstod henne handlar det om ett slags medvetenhet om och förmåga att hantera teoretiska kunskaper och det sociala sammanhanget. Att se till att undervisningen har en relevans för eleverna och att skapa ett meningsfullt sammanhang för deras lärande.
– Vi är alla sociala och kommunikativa varelser. Det gäller att hitta något som väcker nyfikenhet hos var och en, sa Peppi Taalas.

Hur ska då tekniken passa in i detta? Peppi Taalas förespråkade en öppen plattform där eleven erbjuds en blandning av verktyg, lärresurser och material. Utifrån egna behov och intressen kan eleven sedan välja vilka resurser hon ska använda i ett givet sammanhang.

Den avslutande delen av föreläsningen handlade om ett konkret exempel från Finland, där alla högskolestudenter läser vissa språkliga kurser. Ett problem är att dessa kurser ofta ges separat från den övriga undervisningen, vilket försvårar för studenterna att dra nytta av dem. På Jyveskylä universitet har man testat att integrera de språkliga och kommunikativa elementen i de ordinarie kurserna för kandidatstudier i fysik.
– Istället för en separat kurs undervisar vi om språkliga och kommunikativa element i relation till kurserna i fysik.

I början av utbildningen handlar det om att eleverna får utveckla såväl studieteknik som samarbetet med varandra. Därefter får de stöd i att läsa olika akademiska genrer som de kanske inte har mött tidigare under utbildningen. Den sista delen rör forskningskommunikation – att studenterna får stöd i att kommunicera övertygande som fysiker utifrån kontext, publik och medium. Enligt Peppi Taalas kommer alla universitetskurser att ha samma upplägg.

Projektet följs av forskare och den som är intresserad av vad de kommer fram till kan hålla utkik på universitets hemsida. Peppi Taalas har också en egen hemsida.

Annelie Drewsen

 

Skräddarsydd virtuell uttalsundervisning – på norska

CALST

Den 20-21 oktober pågår konferensen Flerspråkighet i Norden (FLIN) i Oslo. Konferensen ordnas av det nordiska nätverket med samma namn, där bland annat Stockholms stad, Nationellt centrum i svenska som andraspråk och dess norska motsvarighet Nasjonalt senter for flerkulturell opplæring (NAFO) ingår.

Du som inte är på plats kan följa delar av konferensen via den här länken. Vi kommer även att rapportera från några av programpunkterna här på bloggen.

Dagens första föreläsare var Olav Husby från Trondheims universitet som visade olika digitala resurser för undervisningen i norska som andraspråk. Vad sägs till exempel om en virtuell lärare som kan ge elever en skräddarsydd uttalskurs i andraspråket?

Det är exakt var CALST är. Förkortningen står för Computer Assisted Listening and Speaking Tutor. Konkret handlar det om en webbsida där den som vill lära sig norska kan öva på ungefär 1000 ord i det grundläggande ordförrådet. Det går enkelt att logga in via till exempel Facebook. Man väljer sitt modersmål och vilket norsk dialekt man vill tala och kommer sedan in till en skräddarsydd kurs.

Den virtuella uttalslärare bygger dels på en motor som heter Ville och är utvecklat av KTH, dels en mycket ambitiös fonologisk databas som visar kontraster mellan språk. Över 500 olika språk finns med! Olav Husby demonstrerade hur databasen kan användas för att se vilka språk som har ett visst språkljud eller vilka ljud som skiljer sig eller sammanfaller mellan två olika språk

För elevens del blir det enkelt att se exakt vilja ljud som skiljer sig från modersmålet, uppdelat på vokaler, konsonanter och diftonger. Webbsidan ger stöd i både hur man uttalar ordet och ger exempel på minimala par där man kan öva på att höra skillnaden mellan två ljud.

Det går också att öva på det grundläggande ordförrådet som är uppdelat i olika områden som siffror, färger och växter. Orden presenteras med bild och uttal. Eftersom talad norska varierar stort mellan olika regioner har åtta olika talar används för att spela in ljuden, en man och en kvinna från fyra språkliga regioner. Tillsammans med uttalet visar ett animerat ansikte som uttalar ordet. Det går även att höra ordet uttalas långsamt.

I dagsläget får eleven själv försöka avgöra hur bra det norska uttalet är. Ett utvecklingsområde är att lägga till en funktion med röstigenkänning som kan ge ytterligare stöd för den som brottas med norskans ljud och språkmelodi. Med tanke på hur långt man har kommit redan nu kommer det säkert att bli verklighet inom kort. Men hur är det på svenska – finns det något liknande för de elever som kämpar mer våra språkljud? Om inte: vilket universitet tar på sig uppgiften att bygga det?

Det andra verktyget Olav Husby presenterade är en grundläggande kurs i norska som heter LearnNoW som man kan läsa mer om här: http://www.ntnu.edu/learnnow

Annelie Drewsen

Streaming av konferensen IKT och flerspråkighet i Norden 20-21 oktober

Språkforskningsinstitutet är med i ett Nordiskt nätverk FLIN (flerspråkighet i Norden) som den 20-21 håller en konferens kring flerspråkiga elever och IKT i undervisningen. Nu har det blivit klart att plenarföreläsningar och några seminarier kommer att streamas, vilket vi är mycket glada över. Det innebär att vi kan nå ut till många fler som kan logga in sig på kanalen och ta del av intressanta föreläsningar.

Vår förhoppning är att vi kan skapa en nordisk arena för oss som arbetar med och engagerar oss i frågor kring flerspråkighet, undervisning och skolutveckling där vi kan träffas, både fysiskt och genom digitala medier för att ta del av varandras erfarenheter och kunskaper.

Gå in och titta på programmet. Föreläsarna är från alla de nordiska länderna och talar om flerspråkighet och undervisning genom digitala medier från olika perspektiv. Från NC, Stockholms universitet kommer Anna Kaya att tala om ”Digitalt kollegialt lärande – för andraspråkselevernas skull”.

Från Göteborg universitet kommer Sofie Johansson Kokkinakkis att tala om ”Datorbaserade möjligheter till bedömning av språkkunskap hos andraspråkselever idag och i morgon”.

Övriga föreläsare Är Lisa Adamsson (Göteborgs Universitet) Hulyua Basran från Trollhättan som berättar om hur hon arbetar med digitala medier i en grupp med nyanlända elever. Exempel på talare från övriga Nordiska länder är Peppi Taalas (Jyväskylä universitet) som kommer att tala om”Datorbaserade möjligheter till bedömning av språkkunskap hos andraspråkselever idag och i morgon”. Olav Husaby presenterar ”Digitale læringsressurser i språkundervisningen CALST og LearnNoW” och från Danmark kan ni lyssna på Claes Weise Schiermer Mørkeberg, (Københavns Sprogcenter) som talar om ”Hvordan skaber man innovativ pædagogik ved hjælp af digitale ressourcer?”

Mer information får ni om du följer länken här:

http://nafo.hioa.no/ikt-og-flerspraklighet-i-norden-pa-nett-tv/

Kristina Ansaldo

Information till nyanlända

Bra information om det svenska skolsystemet och våra olika skolformer på olika språk har tagits fram av Skolverket.
Om ni inte redan känner till det så kan ni gå in och läsa texterna och eller se filmerna.

Info mat

 

 

 

 

 

 

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/mottagande-och-kartlaggning/information-till-nyanlanda-1.211318

Undervisning för nyanlända elever en utmaning för skolorna – Radio Sweden

Läs och lyssna på Radio Swedens reportage från Akalla  Grundskola.

Följ länken:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3993&artikel=5971642

 

Birgitta Thorander