Visar alla blogginlägg från: oktober 2014

Böcker på fler än 100 språk och recept från hela världen!

På nya interbib.se går det att söka och reservera böcker ur hela Internationella bibliotekets bestånd –  inte mindre än 200 000 böcker på fler än 100 olika språk. Interbib.se är en flerspråkig webbplats, på sju språk förutom svenska: arabiska, persiska, kinesiska, ryska, spanska, franska och engelska. På webbplatsen finns också  länksamlingar som leder till fria e-resurser på olika språk och till samhällsinformation på olika språk och på lätt svenska. I kalendern kan du hitta de evenemang som är på gång på Internationella biblioteket och i kokboken kan du söka recept från olika världsdelar. Internationella biblioteket är både ett fysiskt bibliotek på Odengatan i Stockholm och en lånecentral för alla Sveriges folkbibliotek. Biblioteket är det enda i sitt slag i Sverige och ett av Europas största bibliotek när det gäller litteratur och annan media på olika språk.

http://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/pressreleases/laettare-att-soeka-maangspraakig-litteratur-paa-nydesignad-webbplats-1065158?utm_source=alert&utm_medium=email&utm_campaign=Alert&utm_content

Språkutvecklare sökes!

Arbetar du som förstelärare i Stockholms stad med inriktning på språkutvecklande arbete? Vi vill gärna få kontakt med dig!

Många av de förstelärare vi träffar uttrycker ett behov av att träffa andra med liknande uppdrag – och oss på språkforskningsinstitutet – för att dela tankar och idéer kring uppdraget och arbetet. Därför ha vi planer på att anordna träffar i någon form – nätverk, edcamps, pedagogiska samtal…

Det första steget är att få kontakt med er! Nästa steg är en förberedande träff tilsammans med några av er, där vi diskuterar vad träffarna kan handla om och hur de ska genomföras för att verkligen bli ett stöd i ert arbete. Sen kör vi igång med full kraft!

Skicka ett mejl till sprakforskning@stockholm.se om du är intresserad av att delta och sprid gärna vidare till kollegor som har samma jobb som du!

Ulrika Dahl

Anna Kaya om digitalt kollegialt lärande

Andra dagen på konferensen Flerspråkighet i Norden bjöd på flera svenska föreläsare. En av dem var Anna Kaya från Nationellt centrum i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Hon talade om digitalt kollegialt lärande, något som de flesta lärare i Sverige säkert är bekanta med.

Inledningsvis beskrev hon sin egen professionella resa från 2008 fram till idag.
– När jag undervisade nyanlända elever i förberedelseklass kände jag mig ganska ensam. Det fanns frågor jag inte kunde diskutera med kollegor på min skola.

För Anna Kaya blev den egna bloggen ett sätt att få kontakt med andra lärare som också undervisade nyanlända. Det ledde till att hon kunde utveckla sin egen lärarroll och undervisning, samtidigt som hon började bygga upp ett eget nätverk av andra personer med kunskap och intresse av att diskutera frågor som rör flerspråkiga elever och svenska som andraspråk.
– Den personliga lärmiljö som jag har byggt upp skapar förutsättningar för mig att ta ansvar för mitt eget lärande i en miljö som är skräddarsydd efter mina behov. Min miljö tätt ihopkopplat med andra personers lärmiljö i ett nätverk. Det skapar också möjligheter att hålla mig à jour med aktuell forskning och intressanta artiklar och kan diskutera det med andra som delar mina intressen, sa Anna Kaya.

Anna Kaya berättade om några fenomen de flesta svenska lärare troligen är bekanta med, såsom #skolchatt, Edcamp och Pedagogisk pub. För att förklara vad dessa digitala mötesplatser betyder för enskilda lärare och för skolutvecklingen tog Anna Kaya hjälp av några kollegor i det utvidgade kollegiet, till exempel Josefin Nilsson som  skrev följande på Facebook:

 Genom sociala medier har lärare steg för steg börjat ta tillbaka makten över sitt eget lärande och professionen i sig. Det här en stor del av skolutvecklingen i dagens Sverige sker, och gör lärare som grupp inte bara mer professionella, utan också mer självständiga. Det är en häftig kraft! Tack, Anna, för att du har trampat upp nya stigar, och öppnat och visat på möjligheter för lärare att mötas. Nu är vi många, många som trampar, och oj vad många mötesplatser för lärande vi stöter på under vägen!

Det är en häftig resa vi har varit med om och Anna Kaya sammanfattar väl hur givande det har varit för oss som har deltagit på ett eller annat sätt. Med  tanke på hur mycket som hänt sedan 2008 är det spännande att fundera på vad som kommer att hända de kommande åren. Kanske kan vi se fram emot ett utvidgat kollegialt lärande som sträcker sig över våra nationsgränser och innefattar även våra kollegor i den nordiska länderna? Det vore väl greit?

Annelie Drewsen

Skräddarsydd virtuell uttalsundervisning – på norska

Den 20-21 oktober pågår konferensen Flerspråkighet i Norden (FLIN) i Oslo. Konferensen ordnas av det nordiska nätverket med samma namn, där bland annat Stockholms stad, Nationellt centrum i svenska som andraspråk och dess norska motsvarighet Nasjonalt senter for flerkulturell opplæring (NAFO) ingår.

Du som inte är på plats kan följa delar av konferensen via den här länken. Vi kommer även att rapportera från några av programpunkterna här på bloggen.

Dagens första föreläsare var Olav Husby från Trondheims universitet som visade olika digitala resurser för undervisningen i norska som andraspråk. Vad sägs till exempel om en virtuell lärare som kan ge elever en skräddarsydd uttalskurs i andraspråket?

Det är exakt var CALST är. Förkortningen står för Computer Assisted Listening and Speaking Tutor. Konkret handlar det om en webbsida där den som vill lära sig norska kan öva på ungefär 1000 ord i det grundläggande ordförrådet. Det går enkelt att logga in via till exempel Facebook. Man väljer sitt modersmål och vilket norsk dialekt man vill tala och kommer sedan in till en skräddarsydd kurs.

Den virtuella uttalslärare bygger dels på en motor som heter Ville och är utvecklat av KTH, dels en mycket ambitiös fonologisk databas som visar kontraster mellan språk. Över 500 olika språk finns med! Olav Husby demonstrerade hur databasen kan användas för att se vilka språk som har ett visst språkljud eller vilka ljud som skiljer sig eller sammanfaller mellan två olika språk

För elevens del blir det enkelt att se exakt vilja ljud som skiljer sig från modersmålet, uppdelat på vokaler, konsonanter och diftonger. Webbsidan ger stöd i både hur man uttalar ordet och ger exempel på minimala par där man kan öva på att höra skillnaden mellan två ljud.

Det går också att öva på det grundläggande ordförrådet som är uppdelat i olika områden som siffror, färger och växter. Orden presenteras med bild och uttal. Eftersom talad norska varierar stort mellan olika regioner har åtta olika talar används för att spela in ljuden, en man och en kvinna från fyra språkliga regioner. Tillsammans med uttalet visar ett animerat ansikte som uttalar ordet. Det går även att höra ordet uttalas långsamt.

I dagsläget får eleven själv försöka avgöra hur bra det norska uttalet är. Ett utvecklingsområde är att lägga till en funktion med röstigenkänning som kan ge ytterligare stöd för den som brottas med norskans ljud och språkmelodi. Med tanke på hur långt man har kommit redan nu kommer det säkert att bli verklighet inom kort. Men hur är det på svenska – finns det något liknande för de elever som kämpar mer våra språkljud? Om inte: vilket universitet tar på sig uppgiften att bygga det?

Det andra verktyget Olav Husby presenterade är en grundläggande kurs i norska som heter LearnNoW som man kan läsa mer om här: http://www.ntnu.edu/learnnow

Annelie Drewsen

Information till nyanlända

Bra information om det svenska skolsystemet och våra olika skolformer på olika språk har tagits fram av Skolverket.
Om ni inte redan känner till det så kan ni gå in och läsa texterna och eller se filmerna.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/mottagande-och-kartlaggning/information-till-nyanlanda-1.211318