Anna Kaya om digitalt kollegialt lärande

Andra dagen på konferensen Flerspråkighet i Norden bjöd på flera svenska föreläsare. En av dem var Anna Kaya från Nationellt centrum i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet. Hon talade om digitalt kollegialt lärande, något som de flesta lärare i Sverige säkert är bekanta med.

Inledningsvis beskrev hon sin egen professionella resa från 2008 fram till idag.
– När jag undervisade nyanlända elever i förberedelseklass kände jag mig ganska ensam. Det fanns frågor jag inte kunde diskutera med kollegor på min skola.

För Anna Kaya blev den egna bloggen ett sätt att få kontakt med andra lärare som också undervisade nyanlända. Det ledde till att hon kunde utveckla sin egen lärarroll och undervisning, samtidigt som hon började bygga upp ett eget nätverk av andra personer med kunskap och intresse av att diskutera frågor som rör flerspråkiga elever och svenska som andraspråk.
– Den personliga lärmiljö som jag har byggt upp skapar förutsättningar för mig att ta ansvar för mitt eget lärande i en miljö som är skräddarsydd efter mina behov. Min miljö tätt ihopkopplat med andra personers lärmiljö i ett nätverk. Det skapar också möjligheter att hålla mig à jour med aktuell forskning och intressanta artiklar och kan diskutera det med andra som delar mina intressen, sa Anna Kaya.

AnnaKaya

Anna Kaya berättade om några fenomen de flesta svenska lärare troligen är bekanta med, såsom #skolchatt, Edcamp och Pedagogisk pub. För att förklara vad dessa digitala mötesplatser betyder för enskilda lärare och för skolutvecklingen tog Anna Kaya hjälp av några kollegor i det utvidgade kollegiet, till exempel Josefin Nilsson som  skrev följande på Facebook:

 Genom sociala medier har lärare steg för steg börjat ta tillbaka makten över sitt eget lärande och professionen i sig. Det här en stor del av skolutvecklingen i dagens Sverige sker, och gör lärare som grupp inte bara mer professionella, utan också mer självständiga. Det är en häftig kraft! Tack, Anna, för att du har trampat upp nya stigar, och öppnat och visat på möjligheter för lärare att mötas. Nu är vi många, många som trampar, och oj vad många mötesplatser för lärande vi stöter på under vägen!

Det är en häftig resa vi har varit med om och Anna Kaya sammanfattar väl hur givande det har varit för oss som har deltagit på ett eller annat sätt. Med  tanke på hur mycket som hänt sedan 2008 är det spännande att fundera på vad som kommer att hända de kommande åren. Kanske kan vi se fram emot ett utvidgat kollegialt lärande som sträcker sig över våra nationsgränser och innefattar även våra kollegor i den nordiska länderna? Det vore väl greit?

Annelie Drewsen

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.