Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever

När Skolinspektionens dag arrangerades i Stockholm den 17 november var en av punkterna på programmet nyanlända elever. I sin granskning har inspektionen tagit fasta på vad som krävs av skolor och lärare som tar emot nyanlända elever.  Även utbildningsminister Gustav Fridolin valde i sitt öppningsanförande att nämna nyanlända elever.

Gustav Fridolin talade om bland annat ojämlikheten i skolan. Drygt 13 procent av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet samtidigt som föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse för hur det går i skolan. När Gustav Fridolin redogjorde för hur han vill uppnå en jämlik skola talade han bland annat om att det finns en bred politisk enighet kring insatser som riktar sig mot exempelvis nyanlända elever.
– Vi måste se till att det blir en tidig kartläggning och tydliga insatser så att man snabbt kan komma in i en klass som motsvarar de förutsättningar man har.

skolinsp1

Skolinspektionens granskning
En stund senare var det dags för Skolinspektionens utredare Andrés Brink att redogöra för den kvalitetsgranskning av utbildning för nyanlända, någon han gjorde med ett stort engagemang och kunnighet.
– Nyanlända elever går att förstå på två sätt. Antingen med tyngdpunkt på nyanlända. Då ser man dem som en homogen grupp med specifika förutsättningar och behov, vilket inte är bra. Eller så betonar man ordet elever, sa Andrés Brink och betonade att nyanlända elever har skiftande erfarenheter och bakgrund.

Om man ändå ska säga vad som kännetecknar gruppen nyanlända elever finns det två saker alla har gemensamt:

  • De har migrerat till Sverige de senaste fyra åren och har kommit efter den tid då man börjar skolan.
  • De har samma rätt till utveckling och utbildning som alla andra barn i Sverige.

Skolinspektionens granskning av utbildningen för nyanlända elever gjordes på tio kommunala skolor under hösten 2013 till början av 2014. Utredarna följde 35 slumpmässigt utvalda elever.
– En sak som framträder tydligt är att många nyanlända elever upplever att de förlorar tid och kunskaper under de första åren i skolan, sa Andrés Brink.

Granskningen visade också att det är vanligt att huvudmän söker en organisatorisk lösning för gruppen nyanlända.
– Men som huvudman och rektor är det centralt att tänka: Vad är bäst för just den här eleven? För eleven spelar det ingen roll vilka organisatorisk form det är, det är innehållet som är viktigt. Det går inte att hitta en organisatorisk mall som passar alla.

Utmaning och stöttning – att hitta balansen
För att beskriva hur den undervisningen som nyanlända elever möter av kan se utgick Andrés Brink från en modell som bygger på de två dimensionerna utmaningar och stöd, och som bland annat används av professor Maaike Hajer. Grundtanken är att elever behöver utmanas för att lärande ska ske, samtidigt som de behöver stöd av en skicklig lärare för att klara av det. När de två dimensionerna läggs samman uppstår fyra fält där möjligheterna till lärande och en meningsfull undervisning för eleverna varierar.

I det fält där både nivån av utmaning och stöd är låg tenderar undervisningen att handla om ensidig färdighetsträning i språket, ofta i en förberedelseklass. Klassrummet präglas av en social ojämlikhet mellan lärare och elev. Dessutom förmedlar lärarna ofta normer och värden som de uppfattar som essentiellt svenska, även om de inte alltid överensstämmer med de normer och värden som står i läroplanen. Om samma undervisning ges elever med olika tid i Sverige blir stödet får lågt till de som är helt nyanlända medan de som varit en längre tid i Sverige saknar utmaningar.
– Jag träffade en elev som undrade när skolan skulle börja. Han hade helt andra förväntningar på skolan från sitt hemland: att man jobbar hårt, möter höga krav och får undervisning i alla ämnen. Det mötte han inte alls i förberedelseklassen, berättade Andrés Brink.

skolinsp2

I de fall då elever direktintegreras i ordinarie undervisning präglas undervisningen istället ofta av hög utmaning och lågt stöd.
– Ämneslärare undervisar som om alla elever i klassrummet talade svenska på förstaspråksnivå. Det ser ut att fungera bra på ytan, men vi kunde se att det bildades en liten bubbla kring den nyanlända eleven. Det som skedde i klassrummet studsade av eleven som lärde sig väldigt lite.

Andrés Brink poängterade att lärare behöver anpassa sitt språk och skapa situationer där även de nyanlända eleverna kan ta del av det lärande som sker i klassrummet. Konsekvensen när det inte sker är att de nyanlända eleverna missar mycket av det som sägs vilket leder till frustration, både för eleverna och för de undervisande lärarna.

I granskningen fanns ämneslärare som uttryckte sin otillräcklighet att möta de nyanlända elevernas behov i sin undervisning.
– De är ofta plågsamt medvetna om att de misslyckas varje dag i sina klassrum.

Men det fanns också lärare som menade att problemet låg någon annanstans än i den egna undervisningen.
– Vissa lärare tenderar att externalisera det och säga att ”de nyanlända elever ska nog inte vara i mitt klassrum”.

Även eleverna var tvungna hantera misslyckanden, ibland genom att lägga skulden på sig själva. En elev berättade att hon gick hem varje dag med en klump magen och tanken: ”Jag ser att klasskamraterna lär sig varje dag, men inte jag. Det är nog mig det är fel på.”

Undervisning som kännetecknades av en hög nivå av stöd men låg nivå av utmaningar var undervisningen i svenska som andraspråk.
– Lärarna är ofta eldsjälar med ett stort engagemang om elevernas välbefinnande.

En lärare i granskningen beskrev det som att eleverna stod på en hållplats och väntade på en svenskbuss som aldrig kom. Ämneslärarna tycker att de ska kunna svenska på förstaspråksnivå för att delta i undervisningen, vilket gör att de förlorar tid och kunskaper medan de väntar. De elever som kommer med kunskaper i exempelvis kemi eller matematik kan till och med ligga före sina klasskamrater, men medan de väntar på hållplatsen hinner kamraterna både komma ikapp och förbi. För eleverna leder situationen till en leda.

Glädjande nog fann granskningen även undervisning som präglades av höga nivåer av både stöd och utmaning.
– När lärare förmår anpassa undervisningen, ge stöd och skapa en stimulerande och utmanande undervisning lyckas de också ta tillvara motivationen som många nyanlända elever kommer med. De stärker dem i sin vilja att lära. Elever som får möta den typen av undervisning växer som människor.

Inga superhjältar behövs
Vilka är då dessa lärare som lyckas hitta rätt nivå av utmaningar och stöd i sin undervisning? Man kan lätt tro att det handlar om superhjälper, men så är inte fallet enligt Andrés Brink:
– Det är kompetenta lärare som har fått förutsättningar att göra det som ligger alla lärares uppdrag och kan hantera ett brett spann elever i klassrummet.

Framgångsfaktorer för att utveckla undervisningen för nyanlända elever
Vad krävs för att alla klassrum ska bli sådana klassrum? Skolinspektionen pekar på fem framgångsfaktorer:

  • Gör en ordentlig kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter. Leta styrkor!
  • Anpassa undervisningen till det kartläggningen visar!
  • Ge nyanlända elever den studiehandledning på modersmålet de har rätt till för att nå kunskapsmålen! Anpassa efter elevens behov – vissa behöver mycket under kort tid, andra i klassrummet medan det fungerar att få studiehandledning i grupp för somliga.
  • Språkinlärning sker i alla ämnen! Alla ämneslärare måste ha insikten, kompetensen och de didaktiska verktygen för att lära ut ämnesspecifik svenska.
  • Ta fram gemensamma strategier! Lämna inte ansvaret till enskilda lärare.

Studiehandledning på modersmålet är en rättighet
När publiken fick en chans att ställa frågor handlade flera om studiehandledning på modersmålet.

Hur länge ska man få studiehandledning på modersmålet?
– Så länge eleven behöver det. Det är en rättighet som eleven har rätt till och det finns ingen tidsgräns. Vi litar på att lärare och rektorer kan göra en kvalificerad pedagogisk utredning av elevens behov och kan göra en resursfördelning efter det.

Från publiken kom ett exempel på hur dyrt studiehandledning kan vara, vilket fick Andrés Brink att tala klarspråk:
– Hur mycket kostar det inte att alla elever som är sex år gamla ska gå i förskoleklass? Och obligatorisk grundskola? Det är ju skitdyrt! Men det är ingen anledning att vi inte ska ha obligatorisk grundskola. Som den svenska lagen är skriven står det inte ”elever som har behov av studiehandledning (om det inte är för dyrt eller jobbigt för skolan)”. Det undantaget finns inte!

Ett klargörande som fick publiken att applådera.

/Annelie Drewsen

Mer att läsa:

  • Även Skolverket fanns på plats för att berätta om stödmaterial för skolor som vill utveckla undervisningen för nyanlända elever. Läs mer om det på Skolverkets webbsida.

3 kommentarer

  1. Nils Larsson, 19 november 2014

    Det är dock så enligt min erfarenhet, de vackra orden till trots, att eleverna sällan får den studiehandledning på modersmålet som de behöver.

  2. Pingback Påminnelse till rektorer och huvudmän | hjartatskogshaga hos @frksarapersson

  3. Pingback Bloggtoppen november 2014 | Bloggar för Pedagog Stockholm

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.