Visar alla blogginlägg från: mars 2015

Sök till förskolelyftet nu!

Gibbons-kurs-0091

Ta chansen att studera vidare!

Nu erbjuder flera universitet att läsa 7,5hp ”Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan” via förskolelyftet.

Ansökningstiden är från 16 mars-15 april.

Karin Wallin

Förskolan var också på plats i Göteborg!

Flerspråkighet i Forskning, Samhälle och Utbildning 16-17 mars 2015
Internationell konferens arrangerad av Institutionen för svenska språket vid
Göteborgs universitet i samarbete med EU-­projektet AMuSE mer om konferensen i Göteborg

Konferensen var inte direkt inriktad mot förskolan men hade att samhällsperspektiv som berör alla barn och ungdomar.
Vad plockade vi upp utifrån ett förskoleperspektiv?
Språk, kunskap och sociala aspekter spelar roll! Hur möts våra barn och familjer från
samhälle och utbildning?
Attityder lyftes som en viktig aspekt av alla föreläsare -­ Hur möter vi nya familjer på
våra förskolor?
Att se flerspråkighet som en tillgång -­ inte ett problem -­ Hur gör vi?
Bred kunskap om flerspråkighet och lärande hos pedagoger är avgörande!
Att ha höga förväntningar på våra flerspråkiga barn -­ lägg ribban högt!
Det viktiga föräldrasamarbetet.  Vet vi vad våra föräldrar har för önskningar för sina
barns framtid?
Läs och samtala mycket -­ olika typer av text och litteratur -­ olika genrer!
Så… Det är bara att fortsätta arbetet…
Ulrika Dahl och Anneli Drewsen har sammanfattat flera av föreläsningarna på pedagog
Stockholms blogg för er som är intresserade att läsa mer.

Karin Wallin och Marianne Wågström

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

arabiska

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, vet att rubriken på hans föredrag är provocerande, men sann. Jarmo har under många år forskat om minoritetsspråk, tvåspråkig undervisning, språkpolicy och tvåspråkig undervisning. En överväldigande enig forskarvärld visar att ett starkt modersmål leder till bättre skolresultat. Studier av tvåspråkig undervisning visar att skillnader mellan förstaspråksinlärare och andraspråksinlärare elimineras efter 6 år. Trots det ifrågasätts modersmålsundervisningen i media, av politiker och allmänhet och den tvåspråkiga undervisningen är i det närmaste obefintlig i Sverige idag.

Hur kommer det sig att två- eller flerspråkighet inte stöttas av stora delar av det politiska etablissemanget, trots att det går stick i stäv med forskningsresultat och erfarenhetsbaserad praxis?

Under konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i Göteborg var det flera talare som pekade på gapet mellan forskning, politiska intentioner och lärares, lärarutbildningars och allmänhetens syn på vikten av modersmål.

Modersmålets pedagogiska nytta och roll för inlärning av både kunskap och språk är erkända och forskningsunderstödda, precis som modersmålets roll för identitetsutvecklingen och betydelse för utvecklingen av en likvärdig och demokratisk skola. Det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och teckenspråk är dessutom skyddade i språklagen och rätten till modersmålsundervisning i skollagen §7.

Trots det har lagstiftningen som gäller modersmål inte implementerats fullt ut. Den pedagogiska nyttan negligeras ofta av både pedagoger och allmänhet och inom lärarutbildningarna, på grund av andra, traditionella, ideologiska och politiska värderingar. Det finns ett visst generellt stöd för modersmål, men många ser det fortfarande som språk som förväntas användas i hemmet, men inte i skolan. ”Här talar vi bara svenska” och ”I Sverige är det svenska som gäller” hörs fortfarande från både lärare och föräldrar.

Förutsättningarna för modersmålsundervisningen har dessutom försämrats markant sedan 90-talet och är idag ofta en marginaliserad verksamhet som pågår efter skoltid och utanför skolans övriga verksamhet. Krocken mellan den verkligheten och all den forskning som visar att modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat är skrämmande.

Lena Ekberg, föreståndare på Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, talade också om skillnaden mellan intentioner och verklighet när det gäller modersmål och flerspråkighet.

– Det finns en tydlig hierarki mellan olika språk i skolan och samhället i Sverige idag. Högst upp i den hierarkin står det svenska språket, tillsammans med engelskan, som snabbt vinner terräng, framför allt inom högskolan, men också i grundskola och gymnasium där engelskan blir allt vanligare även som undervisningsspråk. Efter svenska och engelska kommer de största europeiska språken och övriga nordiska språk, sedan de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani) och allra längst ner immigrantspråken (t ex. arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, polska, turkiska och somaliska).

Denna hierarkiska ordning och Sveriges historia av enspråkighetsnorm, tillsammans med debatten om modersmålsundervisningen och svenskans särställning – präglad av en enspråkighetsnorm –  i politik och media påverkar allmänhetens uppfattningar om modersmål och flerspråkighet, men man kan undra hur länge skolor ska kunna bryta mot lagen och inte erbjuda modersmålsundervisning till alla som har rätt till det?

Ulrika Dahl

Så kan utbildningen för flerspråkiga elever förändras

Hur kan svensk skola bättre tillgodose behoven hos flerspråkiga elever? Om det talade Kenneth Hyltenstam, professor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, på konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning på Göteborgs universitet idag.

Kenneth Hyltenstam tog avstamp i spänningen mellan ambitioner och verklighet, mellan lagstiftning och skolpraktik. På pappret finns redan en rad insatser som syftar till att stötta flerspråkiga elever under skolgången, såsom modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, svenska som andraspråksundervisning, förberedelseklasser för nyanlända elever och i vissa kommuner ämnesundervisning på olika modersmål. Vi har dessutom sedan 2009 en språklag som säger att alla som bor i Sverige ska ha möjlighet att utveckla och använda såväl svenska som det egna modersmålet. Den senaste tiden har nyanlända och flerspråkiga elever hamnat i fokus för nya politiska satsningar, vilket Kenneth Hyltenstam tror har att göra med Sveriges fallande resultat i internationella jämförelser. Men goda avsikter räcker inte. Glappet mellan intentioner och skolvardagen är stort.

– Ofta råder en enspråkig norm där flerspråkiga elevers erfarenheter och resurser inte värderas och flerspråkighet ses oftare som ett problem än en tillgång. Andraspråksindentiteten nedvärderas och ämnet svenska som andraspråk är stigmatiserat, konstaterade Kenneth Hyltenstam och menade att det inte är unikt för Sverige. Detsamma går att se i andra länders skolkontexter.

Verkligheten är att var femte elev i svensk skola har utländsk bakgrund och att dessa elever inte lyckas lika bra i skolan som elever med svensk bakgrund.

– Stora grupper av elever behöver ett långsiktigt språkligt stöd för att utveckla sin svenska. Hur kan vi tillgodo se deras behov på ett sätt som bygger på elevernas fulla språkliga potential utan att falla tillbaka i att nedvärdera flerspråkighet?

Flerspråkiga elevers språkutbildning – ett förslag för framtiden

Tillsammans med Inger Lindberg, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, har Kenneth Hyltenstam tagit fram ett förslag på hur svensk skola bättre skulle kunna möta de flerspråkiga elevernas behov. I korthet går deras förslag ut på:

  • Förberedelseklasser behålls men tiden i dem begränsas till ett år. Under den tiden ska en gradvis övergång till ordinarie undervisning ske.
  • Svenska som andraspråk och modersmålsundervisning ska vara centrala inslag i förberedelseklasserna, och eleverna ska få studiehandledning på modersmålet.
  •  Ett nytt ämne införs, svenska som andraspråk för nyanlända elever. Undervisningen sker i fem klart avgränsade och åldersanpassade nivåer. Målet för den högsta nivån är att eleven kan följa ämnesstudier och delta socialt på svenska.
  • Svenska för nyanlända ges inom ramen för förberedelseklasserna och efter övergången till ordinarie klasser. Det förutsätter att adekvata instrument för bedömning av språkutvecklingen tas fram. Fortsatt stöd i modersmålet.
  • Elever som når nivå 5 erbjuds att helt frivilligt delta i språkutvecklande undervisning. Denna undervisning måste vara baserad på individuella behov och vara fokuserad på ett akademiskt språkbruk. Eventuellt ges alla elever samma erbjudande, inte bara de som har utländsk bakgrund.
  • Den ordinarie undervisningen i svenska reformeras och tar i beaktande att eleverna ofta är flerspråkiga. Elever som är födde i Sverige eller kommer under den tidiga barndomen går i ordinarie klasser och får samma erbjudande om språkutvecklande undervisning som nyanlända elever. I vissa fall kan ett erbjudande om att delta i svenska för nyanlända vara nödvändigt.

Språkutvecklande undervisning som ett erbjudande

Hur ska då denna undervisning se ut, för att eleverna ska välja att delta? Kenneth Hyltenstam betonar att eleverna måste uppleva att den är relevant och en hjälp i skolarbetat. Därför bör den fokusera på akademiskt språk i formella miljöer.  Dessutom måste den bygga på en bedömning av individuella styrkor och svagheter.

– Undervisningen kan handla om att utveckla muntliga och skriftliga repertoarer, att utveckla ett akademiskt ordförråd eller läs- och hörförståelse i olika sammanhang. Det kan vara att öva på anteckna medan man lyssnar eller att lyssna på svenska i svåra akademiska miljöer.

En förutsättning för att det ska fungera är att lärare och skolledare har en bred kunskap om flerspråkighet och lärande. För att nå dit behöver lärarutbildningen förändras. Först då kommer skolan på allvar att kunna erbjuda flerspråkiga elever att använda och utveckla alla sina språkliga resurser.

Höga förväntningar på nyanlända elever

Andra förutsättningar för att modellen ska leda till bättre resultat för eleverna är att flexibilitet och höga förväntningar.

– Lägg ribban högt för flerspråkiga elever. Vi kan nå bättre resultat om språkliga hinder tas bort! Det krävs en attitydförändring mot ett resursperspektiv som erkänner elevernas varierande språkliga och kulturella erfarenheter.

Frågan om hur skolor ska lyckas ge flerspråkiga elever möjligheter och utrymme att utvecklas till fullo är en utmaning för framtiden och fick avsluta Kenneth Hyltenstams dragning. Alla som arbetar i skolan behöver fundera vidare på det och ett bra tillfälle att fylla på tankarna kan vara i oktober. Då ordnar Nationellt centrum i svenska som andraspråk Symposium 2015 som kommer att ha temat resurser.

Annelie Drewsen

Fotnot: Förslaget ovan presenterades för första gången av Inger Lindberg och Kenneth Hyltenstam på Symposium 2012. I den tillhörande boken finns en artikel om förslaget som går att ladda ner här.

 

 

Annelie Drewsen

”Isolera inte de nyanlända!”

konf3

Nihad Bunar inledde andra dagen på konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning  på Göteborgs universitet. Han presenterade några resultat från ett nyligen avslutat forskningsprojekt om nyanlända elever.

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. För några år sammanställde han den forskning som finns kring nyanlända och kom fram till att det fanns – väldigt lite.

Tillsammans med några kolleger försöker han nu reda ut vilka modeller för undervisning av nyanlända som finns och vilka som fungerar. Forskarteamet studerar mottagandet i tre kommuner: en liten med få nyanlända, en mellanstor där det är ungefär lika många nyanlända som svensktalande i den studerade klassen och en stor kommun där de nyanlända har klasskamrater som själva har invandrarbakgrund. Projektet heter Nyanlända och lärande. Hittills har endast artiklar i engelskspråkiga tidskrifter publicerats, men till hösten kommer en bok på svenska. Nihad Bunar är redaktör och titeln är ”Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering”.

Några slutsatser:

  • Det finns stora brister i kartläggningen av elevernas tidigare kunskaper, och studiehandledningen på det egna språket är för dålig.
  • Mottagandet och undervisningen av nyanlända elever organiseras på många olika sätt och det är inte forskningsresultat eller elevernas behov som styr, utan skolans upplevda förutsättningar och möjligheter.
  • Nihad Bunar varnar för att placera de nyanlända eleverna på särskilda enheter eller skolor, isolerade från övrig skolverksamhet, och säger att det är viktigt att eleverna redan från början har en klasstillhörighet och så fort som möjligt ges möjlighet att delta i ordinarie undervisning i olika ämnen med olika former av stöttning.
  • Övergången från förberedelseklass till ordinarie klass leder till stora bekymmer. Lärarna i den ordinarie undervisningen tar inte hänsyn till de här elevernas individuella behov.
  • Nyanlända har rätt till både modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål. Eftersom det kan vara svårt att hitta studiehandledare, som både har kunskaper i svenska, elevens modersmål och i alla skolämnen måste ämneslärare samarbeta med studiehandledarna, enligt Bunar.
  • Skolorna måste bli bättre på att lyssna på föräldrarna och ta tillvara på deras tankar och förväntningar.

Förberedelseklass och ordinarie undervisning

En översiktlig jämförelse mellan undervisning av nyanlända elever i förberedelseklass och ordinarie klass utifrån tre aspekter:

Språkutveckling
I förberedelseklass: mindre grupper, intensiv interaktion, lärare med utbildning i svenska som andraspråk, viss studiehandledning.

I ordinarie klass: större grupper, begränsad interaktion, få lärare med utbildning i svenska som andraspråk.

Kunskapsutveckling       
I förberedelseklass: mest svenska, viss ämnesundervisning (i några ämnen), lärarna är experter på språk och språkutveckling, men inte i andra ämnen, eleverna känner sig understimulerade efter ett tag.

I ordinarie klass: undervisning i alla ämnen med möjlighet att få betyg i dem, lärarna experter i sina ämnen, men inte i språkinlärning och -utveckling, liten eller ingen stöttning vilket påverkar betygen negativt

Sociala aspekter      
I förberedelseklass: trygghet, kamrater men ingen kontakt med andra elever eller elever med svenska som modersmål, ökande känsla av isolering och segregering

I ordinarie klass: utanförskap, svårt att hitta vänner, liten kontakt med elever med svenska som modersmål.

Stötta föräldrarna

Avslutningsvis presenterade Nihad Bunar även några slutsatser från ett projekt där han har intervjuat föräldrar som kommit till Sverige som flyktingar. De berättar att välkomnanden attityder och ett respektfullt bemötande från skolan är viktigt, men har synpunkter på hur skolan organiserar undervisningen för nyanlända elever. Många föräldrar kände sig dock förminskade och förödmjukade i mötet med skolan, och upplevde att deras kompetens som föräldrar ifrågasättes.

– Alla föräldrar har höga ambitioner med sina barns utbildning, men kan ha begränsade förutsättningar att stötta dem. Vi måste hitta verktyg för att stötta föräldrarna, vilket i förlängningen stöttar deras barn i deras lärande och utveckling.

Ulrika Dahl

Läs mer:

Se en videointervju med Monica Axelsson om projektet

Ladda ner ”Nyanlända elever – en kunskapsöversikt”

Nyanlända-sidan på Pedagog Stockholm

Bonjour, everybody! Ett europeiskt perspektiv på flerspråkighet

konf2

Konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning pågår på Göteborgs universitet. Den första längre programpunkten för dagen handlade om flerspråkighet ur ett europeiskt perspektiv.

Jean-Claude Beacco är didaktiker från Sorbonneuniversitetet i Paris och sedan många år special advisor på Europarådet. När han kliver in på scenen är det uppenbart att han äger den kombination av karisma och kunskap som brukar känneteckna goda talare.

– Bonjour, everybody! säger han.

Det som låter som ett trevligt exempel på translanguaging visar sig bli en riktig utmaning för oss i publiken. Jean-Claude Beacco talar franska – föredömligt tydligt och långsamt – och blir sedermera tolkad till engelska. Bakom honom projiceras en presentation på engelska. En pärs för mig som försöker hänga på franska och samtidigt anteckna på svenska. Puh!

Språk och demokrati

Nåväl. Monsieur Beacco förklarar att Europarådet inte har något med EU att göra utan är en samarbetsorganisation med 47 medlemsstater som grundades 1949. I fokus för Europarådets arbete är frågor om demokrati och mänskliga rättigheter, vilket bland annat omfattar lingvistiska frågor.

För språklärare är Europarådets arbete mest känt via det Gemensamma europeiska ramverket för språk (CEFR), ett ramverk som bland annat beskriver nivåer för språkfärdigheter och används på många skolor för att följa och beskriva elevers språkliga utveckling.

Mot bakgrund av den demokratiska grundidén ser dock Europarådet språk som något mer än ett praktiskt och kommunikativt verktyg. Kunskaper i språk är en del av den personliga utvecklingen, och att kunna flera språk skapar en öppen identitet.

– Det är viktigt att lärare förmedlar sådana värden! sa Jean-Claude Beacco.

Individens språkliga resurser

Den som själv kan värdesätta sin egen flerspråkiga repertoar även kan se positivt på andra personers flerspråkighet, menar Europarådet.  Just begreppet språklig repertoar är intressant. Det handlar om alla de språk en person tillägnat sig i olika åldrar och sammanhang samt kompetenser och färdigheter på olika nivåer. Individens möjlighet att utveckla och använda hela sin språkliga repertoar är en demokratisk fråga. Där han skolan en viktig roll. Genom att erbjuda en miljö där flerspråkighet inte bara möts av förståelse utan även ger status, skapas förutsättningar för att samhälle där sådana värderingar råder.

Här pekar Europarådet på något centralt för alla som arbetar inom skola och utbildning. Hur kan vi uppmuntra elever och lärare att dra nytta av alla sina språkliga resurser och värdesätta andras? Tyvärr ger oss Europarådet inga svar på den frågan. Däremot har man tagit fram råd och rekommendationer till länder, beslutsfattare och skolor. Alltsammans finns samlat på Europarådets webbplats, och tur är väl det. En halvtimme har gått och det börjar bli svårt att hänga med i alla växlingar mellan engelska och franska, mellan brytning på svenska och franska, mellan vardagligt och byråkratiskt språk. Då lutar sig min bänkgranne mot mig och viskar:

– Det här är outhärdligt!

Jag kan bara instämma. Mina tankar förmår inte längre upprätthålla kontakten med det som sägs i salen. Den kognitiva utmaningen är för stor. Återigen påminns jag om den utmaning våra flerspråkiga och särskilt nyanlända elever ställs inför varje dag i skolan.

Databas med goda exempel

Konferensen i Göteborg är en del i projektet Approaches to Multilingual Schools in Europe (AMuSE), som finansieras av Europakommissionens program för livslångt lärande och pågår 2012–2015. Ett av målen är att undersöka hur flerspråkighet kan främjas i skolor och hur skolor kan dra nytta av elevers och lärares flerspråkighet. Tidigare har tre konferenser arrangerats och dokumentation från dem finns på webbplatsen. Inom ramen för projektet har även en databas med goda exempel på hur man kan implementera flerspråkiga perspektiv i skolor och lärarutbildning tagit fram. Gör dig redo för en språklig utmaning om du klickar din vidare dit!

Annelie Drewsen

 

 

”Flerspråkighet behövs i lärarutbildningen!”

Konf1

Just nu pågår konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning på Göteborgs universitet. De 175 deltagarna är beslutsfattare inom skolområdet på nationell och lokal nivå,  skolchefer, samordnare, skolledare och lärarutbildare från Sverige och andra europeiska länder.

Språkforskningsinstitutet är givetvis på plats och kommer att lyssna uppmärksamt på de många namnkunniga forskarna som talar, knyta kontakter med andra som arbetar med frågor som rör flerspråkighet och förkovra oss i aktuell andraspråksforskning. Vår förhoppning är att ta med så mycket som möjligt tillbaka till Stockholm för att kunna fortsätta att utveckla undervisningen i våra skolor. Vi kommer även att blogga om programpunkter som är särskilt intressanta.

Redan under konferensens inledning passade Maria Jarl, ordförande i Lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet, på att lyfta frågan om flerspråkighet i lärarutbildningen. Hon menade att alla lärarstudenter behöver få med sig verktyg och strategier för att möta flerspråkiga barn och elever.

– Frågor om flerspråkighet är inte så framträdande i lärarutbildningen som de borde vara. Frågor om flerspråkighet borde ingå i de kurser som alla läser, men så är det inte idag. Det är en politisk fråga som vi behöver tala mer om och lärarutbildare behöver höja sina röster i den frågan.

Tore Otterup, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet och en av arrangörerna av konferensen, uppmanade deltagarna att nätverka med varandra över språkgränser.

– Använd alla era språkliga resurser, även om ni är osäkra på er språknivå. Låt oss använda lite translanguaging!

 

 

 

Nya filmer om nyanlända

Skolverket har publicerat tre nya filmer som handlar om arbetet med nyanlända elever. I alla filmerna lyfts vikten av att de nyanlända eleverna får använda sina förkunskaper och fortsätta sin kunskapsutveckling i olika ämnen, samtidigt som de lär sig svenska. Det här är filmer som alla som arbetar i skolan borde se!

Den första filmen handlar om organisation, mottagande, attityder, förhållningssätt och vikten av systematiskt kvalitetsarbete. Den andra filmen fokuserar på rektors roll och lärares kompetens i samband med att nyanlända elever inkluderas i skolarbetet. Den tredje filmen är en intervju med  Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson på Nationellt centrum för svenska som andraspråk  där de samtalar om mottagande, organisation och undervisning för nyanlända elever.