”Isolera inte de nyanlända!”

konf3

Nihad Bunar inledde andra dagen på konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning  på Göteborgs universitet. Han presenterade några resultat från ett nyligen avslutat forskningsprojekt om nyanlända elever.

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. För några år sammanställde han den forskning som finns kring nyanlända och kom fram till att det fanns – väldigt lite.

Tillsammans med några kolleger försöker han nu reda ut vilka modeller för undervisning av nyanlända som finns och vilka som fungerar. Forskarteamet studerar mottagandet i tre kommuner: en liten med få nyanlända, en mellanstor där det är ungefär lika många nyanlända som svensktalande i den studerade klassen och en stor kommun där de nyanlända har klasskamrater som själva har invandrarbakgrund. Projektet heter Nyanlända och lärande. Hittills har endast artiklar i engelskspråkiga tidskrifter publicerats, men till hösten kommer en bok på svenska. Nihad Bunar är redaktör och titeln är ”Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering”.

Några slutsatser:

  • Det finns stora brister i kartläggningen av elevernas tidigare kunskaper, och studiehandledningen på det egna språket är för dålig.
  • Mottagandet och undervisningen av nyanlända elever organiseras på många olika sätt och det är inte forskningsresultat eller elevernas behov som styr, utan skolans upplevda förutsättningar och möjligheter.
  • Nihad Bunar varnar för att placera de nyanlända eleverna på särskilda enheter eller skolor, isolerade från övrig skolverksamhet, och säger att det är viktigt att eleverna redan från början har en klasstillhörighet och så fort som möjligt ges möjlighet att delta i ordinarie undervisning i olika ämnen med olika former av stöttning.
  • Övergången från förberedelseklass till ordinarie klass leder till stora bekymmer. Lärarna i den ordinarie undervisningen tar inte hänsyn till de här elevernas individuella behov.
  • Nyanlända har rätt till både modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål. Eftersom det kan vara svårt att hitta studiehandledare, som både har kunskaper i svenska, elevens modersmål och i alla skolämnen måste ämneslärare samarbeta med studiehandledarna, enligt Bunar.
  • Skolorna måste bli bättre på att lyssna på föräldrarna och ta tillvara på deras tankar och förväntningar.

Förberedelseklass och ordinarie undervisning

En översiktlig jämförelse mellan undervisning av nyanlända elever i förberedelseklass och ordinarie klass utifrån tre aspekter:

Språkutveckling
I förberedelseklass: mindre grupper, intensiv interaktion, lärare med utbildning i svenska som andraspråk, viss studiehandledning.

I ordinarie klass: större grupper, begränsad interaktion, få lärare med utbildning i svenska som andraspråk.

Kunskapsutveckling       
I förberedelseklass: mest svenska, viss ämnesundervisning (i några ämnen), lärarna är experter på språk och språkutveckling, men inte i andra ämnen, eleverna känner sig understimulerade efter ett tag.

I ordinarie klass: undervisning i alla ämnen med möjlighet att få betyg i dem, lärarna experter i sina ämnen, men inte i språkinlärning och -utveckling, liten eller ingen stöttning vilket påverkar betygen negativt

Sociala aspekter      
I förberedelseklass: trygghet, kamrater men ingen kontakt med andra elever eller elever med svenska som modersmål, ökande känsla av isolering och segregering

I ordinarie klass: utanförskap, svårt att hitta vänner, liten kontakt med elever med svenska som modersmål.

Stötta föräldrarna

Avslutningsvis presenterade Nihad Bunar även några slutsatser från ett projekt där han har intervjuat föräldrar som kommit till Sverige som flyktingar. De berättar att välkomnanden attityder och ett respektfullt bemötande från skolan är viktigt, men har synpunkter på hur skolan organiserar undervisningen för nyanlända elever. Många föräldrar kände sig dock förminskade och förödmjukade i mötet med skolan, och upplevde att deras kompetens som föräldrar ifrågasättes.

– Alla föräldrar har höga ambitioner med sina barns utbildning, men kan ha begränsade förutsättningar att stötta dem. Vi måste hitta verktyg för att stötta föräldrarna, vilket i förlängningen stöttar deras barn i deras lärande och utveckling.

Ulrika Dahl

Läs mer:

Se en videointervju med Monica Axelsson om projektet

Ladda ner ”Nyanlända elever – en kunskapsöversikt”

Nyanlända-sidan på Pedagog Stockholm

5 kommentarer

  1. Qarin Franker, 17 mars 2015

    En alldeles utmärkt sammanfattning av Bunars föreläsning
    ( som jag också lyssnade till).
    Vi ser fram emot antologien som kommer i augusti. Den blir ett utmärkt och mycket välkommet underlag för vidare diskussion, skolutveckling, utbildningssatsningar och forskning. Tack fr Q

    • Ulrika Dahl, 19 mars 2015

      Tack Q! Vi ser också fram emot antologin!Jättespännande konferens! /Ulrika

  2. Anne Werner, 18 mars 2015

    Dette ser utrolig bra ut! Blir overlykkelig når forskning viser at mine ”kjepphester” har noe for seg. ;)
    Jeg ser veldig frem til boken som utgis til høsten. Hvilket forlag gis den ut på, og hva blir tittelen?

  3. Ulrika Dahl, 19 mars 2015

    Titeln är: ”Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering” och den kommer att ges ut på förlaget Natur och Kultur.

    • Anne Werner, 24 mars 2015

      Takk! Har allerede begynt å reklamere for den blant lærerkolleger. :)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.