Visar alla blogginlägg från: oktober 2015

Pris för språkutvecklingsarbete till förskolan!

Louise Mehdipoor  Carin 

Rosanders pris
Grattis Louise Mehdipoor!
Styrelsen för Priset till Carin Rosanders minne har utnämnt förskoläraren Louise Mehdipoor till 2015 års mottagare.
I sin roll som pedagogisk ledare och språkansvarig i Rinkeby- Kista ansvarar Louise för fortbildningar om flerspråkighet i förskolan i sin stadsdel samt i Språkforskningsinstitutets, Utbildningsförvaltningens regi sedan ett flertal år.
Det är många som haft förmånen att möta henne som kursledare till i tvådagarsfortbildningar ”Flerspråkighet i förskolan”.
Hennes drivkraft har alltid varit att utmana barnen, sig själv och sina kollegor genom att vara nyfiken och kunskapssökande. Genom sin analytiska och didaktiska förmåga och sitt målmedvetna synsätt bedriver hon ett arbete där forskning och beprövad erfarenhet går hand i hand. Något som syns tydligt i de olika projekt hon arbetat med. I det utforskande arbete hon gör med barnen involverar hon även föräldrarna och tar tillvara på och synliggör barnens olika modersmål och erfarenheter. Genom det arbete hon gjort tillsammans med barnen syns tydligt hur de får möjlighet att utveckla och använda såväl vardagsspråk som kunskapsspråk enligt den Kanadensiska språkvetaren Jim Cummins teorier.
”Louise Mehdipoor får priset för sina nyskapande pedagogiska insatser inom flerspråkighetsfältet i förskolan. Hennes språkutvecklande arbete utmärks av nyfiket kunskapssökande och en strävan att tillvarata och synliggöra barnens olika modersmål och erfarenheter. Louises framstående språkdidaktiska insatser i svenska som andraspråk präglas av en målmedveten strävan att koppla forskning och beprövad erfarenhet i Carin Rosanders anda.” Läs mer om Carin Rosanders språkdidaktiska pris.

Louise tacktal, en hyllning till förskolans kraft och möjligheter!

Här kan du ta del av Louise genrearbete i förskolan
Vill du veta mer når du Louise på louise.mehdipoor@stockholm.se eller via sprakforskning@stockholm.se

Språkutvecklande SO-undervisning

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har blivit något av moderord och ses som en framgångsfaktor för att fler elever ska nå skolframgång i dag. Det är högaktuellt bl. a genom de regeringsuppdrag Skolverket nu realiserar genom Läslyftet och utarbetande av kartläggnings- och bedömningsmaterial för nyanlända.

Men hur gör man? Vad innebär det i mitt ämne? Är det inte svenska och sva-lärarnas uppgift?

språkutvecklande so-undervisning

Vår före detta medarbetare, Maria Bjerregaard, nu verksam på NC (nationellt centrum för andraspråk)  har tillsammans med sin kollega, Björn Kindenberg skrivit en metodbok i språkutvecklande SO-undervisning för högstadiet. En handbok för SO-lärare om hur man kan skapa en undervisning som inte bara utvecklar elevernas ämneskunskaper utan även elevernas språk.

Boken är ”hands on” med konkreta och praktiska språkliga strategier och aktiviteter att använda med sina i elever i undervisningen, varvat med teoretiska avsnitt om hur språket fungerar och hanteras i So-ämnena. Författarna är väl förtrogna med forskning inom fältet och hur man kan omsätta den i praktiken. De lyckas väl med att förmedla detta på ett lättillgängligt sätt som berikar och breddar synen på vad i ämnets språk och texter som kan skapa problem för eleverna.

Denna handbok har stor chans att bli ”en svensk Gibbons” för landets So-lärare.

Har du till uppdrag att leda det språkutvecklande arbetet på skolan är detta en bok att köpa in till skolans SO-lärare.

Länk till Natur & Kultur: http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-7-9/Samhallskunskap/Sprakutvecklande-SO-undervisning/

Kristina Ansaldo

Tack NC för ett välorganiserat och inspirerande Symposium 2015!

Under två spännande och innehållsrika dagar kunde vi deltagare välja mellan över 70 olika seminarier. Temat för Symposiet var resurser och utgick ifrån hur vi lärare kan utgå ifrån elevernas erfarenheter, tankar, kunskaper och språkliga förmågor samtidigt som vi utgår ifrån våra egna och våra kollegors styrkor. I barn och ungdomsspåret låg fokus på organisation och samarbete kring nyanlända och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Inledande föreläsare var Ofelia Garcia professor vid Graduate Center City University i New York där hon forskar i och undervisar om flerspråkig utveckling och pedagogik.o GArcia

Hon höll ett mycket intressant och inspirerande föredrag om ”Translanguaging”, ett internationellt begrepp för att ta till var på de flerspråkiga elevernas språkresurser. Flerspråkiga människor rör sig vardagligen med en språklig repertoar, oavsett språk, som innefattar en mängd olika uttrycksförmågor. Detta innebär att förskolan och skolan ska arbeta för att barnet och eleven ska ha möjlighet till att utveckla alla sina språkliga resurser för att tänka och kommunicera. ”Translanguaging” är ett förhållningssätt som ser människan som en tankande, kommunikativ språkanvändare.

Garcia menar att en ”andraspråkinlärare” inte bara lägger till ett nytt fristående språk till det redan befintliga,

utan

  • Att de använder sina redan befintliga språkelement i ett ömsesidigt förhållande med de nya för att skapa mening och kommunikation.

och

  • Att de konstruerar sin egen dynamiska flerspråkliga repertoar genom att lägga till element till dem de redan har.

  • Det handlar inte om kodväxling mellan två språk utan användning av hela sin språkliga repertoar för meningsskapande.

Vill du läsa mer, så har Garcia publicerat flera böcker i ämnet, bl. a denna i samarbete med Li Wei.

translanuaging

I ett kommande inlägg skriver vi om hur detta kan se ut i förskolan och i klassrummet och vilka strategier man kan ta till som lärare när man själv inte behärskar elevernas modersmål.

Kristina Ansaldo

Tala ämnesspråk och glöm inte att stretcha talet i klassrummet

Pauline Gibbons betonade i sin föreläsning den 2 oktober, i aulan på Konradsberg, vikten av att låta eleverna få använda skolspråket i tal innan de förväntas kunna formulera sig i skrift.
Ämnesspråket utgör en förutsättning för inlärningen vilket innebär att vi lärare behöver ge alla elever tillgång till det språk de behöver i inlärningsprocessen. Ibland kan de som Pauline Gibbons uttryckte det behöva stretcha det språk de har för att kunna kommunicera i ämnet vilket gör att språket utvecklas ytterligare.

Många lärare ställer frågor i klassrummet som leder till ett begränsat talutrymme för eleverna. Genom att utveckla dialogen och sättet att ställa frågor på kan eleverna få ett större talutrymme. Ett sätt är att inte stressa på när en elev ska säga något. Istället för att vänta på ett svar i en sekund kan lärare vänta några sekunder vilket ger eleven tid för att kunna formulera sig. I samtalet med en klasskamrat ges eleven möjlighet att få testa sitt svar samtidigt som man kan jämföra och diskutera med den andra varför man svarat på ett visst sätt. Läraren kan med hjälp av elevernas språk sedan vidareutveckla olika sätt att uttrycka sig på.

Vikten av att språkmål samt olika typer av samarbeten mellan språklärare och ämneslärare är ingen nyhet utan något vi även hört från andra forskare. Frågan är kanske hur det ska gå till i praktiken? Pauline Gibbons tog upp korsord med ämnesord som ett exempel på en konkret uppgift till eleverna. I samband med utformningen av ett experiment enligt Lgr11 får eleverna också syn på det språk de behöver för att kunna skriva en laborationsrapport.

Nu är det bara att sätta igång och skapa talutrymme med höga förväntningar enligt Pauline Gibbons tankar och även om vi redan gör det så skadar det aldrig att aktualisera betydelsen av talspråket igen.

Studiecirklar med Gibbons böcker är också ett bra sätt om man vill hitta fler tankar och möjligheter. Ni som arbetar i Stockholms stad får gärna höra av er till Språkforskningsinstitutet om ni behöver ”Scaffolding” när det gäller studiecirklar.

Birgitta

Nyanlända elevers lärande

teaching-928637_1280En av Skolverkets konferenser om stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande (29/9 2015; se här) fokuserade till stor del på det nya kartläggningsmaterialet. Kartläggningen består av tre steg, varav de första två är obligatoriska för grundskolan, och ska ske inom två månader. Kartläggningssamtalen ska, om möjligt, ske på elevens starkaste språk, och tolkens betydelse var ett annat tema för konferensen.

Steg 1 består av ett samtal om elevens bakgrund, intressen och förväntningar. Det är viktigt att skapa en tillitsfull atmosfär, så att eleven inte upplever situationen som ett prov. Samtalet tar ca 70 minuter, och enligt utprövningen uppskattar de flesta elever och föräldrar samtalet.

Steg 2 har två delar som rör litteracitet respektive numeracitet. I litteracitetsdelen kartläggs elevens läsförståelse. Uppgifterna, som testar förmågan att söka information, tolka, argumentera och reflektera, finns översatta till 13 språk vilket täcker de vanligaste språken. Numeracitetsdelen prövar elevens matematiska förmågor, vilket sker med hjälp av muntliga uppgifter.

Efter steg 1 och 2 fattar rektor ett beslut om årskurs- och under-visningsgruppsplacering av eleven. Förutom kartläggningen tas hänsyn till elevens ålder, och placeringen sker helst inte i en lägre årskurs.

Steg 3 kartlägger elevens ämneskunskaper i följande ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, NO, slöjd, SO och teknik. Materialet består av lärarinformation, uppgifter, bilder, observationsscheman och en sammanfattning av kartläggningen. Kartläggningen genomförs av ämneslärare och tolk och används för elever i åk 4-9.

Kartläggningsmaterialet kommer att finnas på Skolverkets bedömningsportal, förhoppningsvis senast från årsskiftet.

Anna-Maija Norberg