Visar alla blogginlägg från: augusti 2016

Språkets betydelse i skolans matematik

Scientific-Solar-Calculator-2-Remix-by-Merlin2525.I juni i år disputerade Ida Bergvall med avhandlingen Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik – en studie om ämnesspråk i TIMSS. Avhandlingen är en fördjupning i matematikens ämnesspråk som enligt Bergvall skiljer sig mellan olika matematiska områden och är en del av lärarens viktiga ämneskunskap.

I avhandlingen har Bergvall beskrivit ämnesspråket i matematik som det uttrycks i det internationella provet Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2011, för årskurs 8. Språkets karaktär och funktion har studerats inom fyra olika innehållsområden: algebra, geometri, statistik och aritmetik. Förutom skriftspråket ingår även bilder och symboler i studien.

Resultaten visar att det matematiska språket som det uttrycks i TIMSS har fyra meningsdimensioner: packning, precisering, personifiering och presentation. En hög grad av packning betyder att språket är formellt, informationstätt och skiljer sig därmed från vardagsspråket. Precisering innebär bland annat många adjektiv för att just precisera. Personifiering är ett mer vardagsnära språk där matematiken sätts in i en vardaglig kontext. Presentation innebär ett traditionellt och komplext sätt att presentera matematik med många bisatser och passiv form.

Dessa fyra meningsdimensioner används på olika sätt beroende på innehållsområden. Det mest utmärkande resultatet är att algebra och geometri i TIMSS utmärks av en ämnesspecifik packning i form av långa ord och substantiv. Det skrivna språket i algebra och geometri uttrycker också en låg grad av personifiering, dvs. låg grad av vardagsnära språk och vardaglig kontext. Inom statistik och aritmetik används oftare vardagsspråk med exempel tagna ur verkligheten.

För att klara testet krävs kunskaper i båda språktyperna – vardagsspråk samt ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk.

I studien ingår även en korrelationsanalys där elevresultaten jämförts med graden av packning, precisering, personifiering och presentation i uppgifterna. När det gäller geometri och algebra, presterade eleverna sämre i uppgifter med hög grad av personifiering, det vill säga uppgifter med ett mer vardagligt språk och koppling till något konkret och verklighetsnära, vilket kanske är förvånande.

Bergvall hoppas att resultaten kan bidra till förbättrade förutsättningar för lärare att undervisa om ämnets språk och språkets funktion.

Anna-Maija

Källa: Susanne Sawander, Ifous Matchmail nr 34

Bild: Scientific Solar Calculator by Merlin 2525

Digitalt bibliotek med barnböcker på många språk

ChildWithBook2-300pxVi som arbetar med språkutvecklingsfrågor på FoU-enheten hade förmånen att delta i en konferens om litteracitet i Åbo i augusti. Under en av föreläsningarna informerade en företrädare för Morgridge International Reading Center (del av University of Central Florida, Orlando) om sitt digitala bibliotek som är helt öppet för alla. Biblioteket heter International Children´s Digital Library och innehåller böcker på en mängd olika språk. Böckerna är indelade i olika kategorier bland annat utifrån bokens längd, läsares ålder (3-5 år, 6-9 år, 10-13 år) eller handlingens karaktär. Man kan välja vilket språk man vill få information på, exempelvis en sammanfattning av varje boks handling. Jag rekommenderar alla som är intresserade av barnböcker att besöka detta digitala bibliotek!

(Bild: Firkin: Children with book)

Anna-Maija