Visar alla blogginlägg från: september 2016

Föreläsning om skolskrivande

bridge-113194_1920FoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie för deltagare inom Läslyftet men även andra intresserade är välkomna. Seminarierna riktar sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier. Under hösten är det två föreläsningar.

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om ”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Anmälan senast den 3/10 till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning. Begränsat antal platser.

Klicka på länken nedan:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

MB900433229Annaliina Gynnes avhandling Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years handlar om hur 11-13-åriga elever i en tvåspråkig skola använder sina språkliga resurser och hur de engagerar sig i meningsskapande och identitetsarbete i vardagen, i skolan och i sociala medier. Avhandlingen är en sammanläggning av tre studier och visar hur mångfacetterat flerspråkighet är, kopplat till såväl språk som till multimodalt språkande där text och bild vävs samman med det talade. Den första delstudien handlar om hur tvåspråkighet kan ses som en pedagogisk lösning och samtidigt som en vardaglig praktik i skolan. Den andra studien handlar om att flerspråkighet kan tolkas både som problematiskt och oproblematiskt beroende på hur och var ungdomarna använder sina språkliga resurser. Den tredje delstudien handlar om hur språk används i sociala positioneringar.

Utgångspunkten för studien var tvåspråkighet men det visade sig att många elever hade med sig fler språkliga resurser hemifrån. Mer än hälften av elevernas föräldrar kom från ett tredje land som inte var Sverige eller Finland vilket påverkade elevernas språkmiljö – och inriktningen på och giltigheten för hela studien.

Tillgången till de olika språken gjorde ungdomarna till mer flexibla språkanvändare i vardagen. Detta resultat kan kopplas till nyanlända och andra flerspråkiga elever och till vikten av att skolan blir bättre på att ta tillvara flerspråkighet och mångkultur i undervisningen. Studien visar att genom att släppa in elevernas intressen och resurser i skolan kan man skapa mer stimulerande lärandemiljöer.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten (länk till artikeln)

Anna-Maija

Slöjdens ämnesspråk

bridge-113194_1920I en utvecklingsartikel om slöjdens ämnesspråk konstaterar Laila Guvå och Maria Stevanovic att elever inte med självklarhet snappar upp slöjdens ämnesbegrepp. De två språklärarna har tillsammans med två slöjdlärare undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

I projektet följdes elever i årskurs 7 under två terminer. Hälften av eleverna fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och hälften fick instruktioner på ”vanligt traditionellt” sätt.  I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Resultaten efter projektet visar att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skilde sig särskilt mycket mellan grupperna. Det räcker alltså inte med att införa digitala hjälpmedel men inte heller att läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Istället bör det finnas en övergripande plan för undervisningen och läraren måste explicit tala om för eleverna att de förväntas lära sig och aktivt använda begreppen.

Lärarna menar att projektet varit en ögonöppnare för både språk- och slöjdlärarna. Slöjdämnet (och andra praktisk-estetiska ämnen) ställer språkliga krav på eleverna. Eleverna behöver få övning i att resonera och reflektera kring ämnesinnehållet eftersom dessa förmågor också ingår i bedömning och betygssättning.

Källa: Susanne Savander, Skolporten (länk till en artikel om utvecklingsartikeln)

Se även Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet (artikel om Stina Westerlunds avhandling från 2015)

Anna-Maija

Läs sva/sfi inom Lärarlyftet!

Följande kan man läsa på intranätet:

Regeringen har tagit beslut om ytterligare två statsbidrag som gäller
de lärare som läser sva/sfi inom Lärarlyftet II.

Utbildningsförvaltningen fortsätter under hösten 2016 att betala ut
ersättning enligt tidigare ersättningsmodell:
1500 + 1800 kr per högskolepoäng

Om en skola vill tillämpa den nya ersättningsformen där läraren har
rätt till minst 80 procent av sin lön, kontakta Jessica Atterling.
Förutsättningar för detta bidrag är att läraren:
– deltar i utbildningen under arbetstid
– är tjänstledig under utbildningen
– deltar i utbildningen under den tid då hen inte arbetar på
grund av att anställningen omfattar mindre än heltid.

Statsbidrag motsvarar 70 procent av kostnaden och
utbildningsförvaltningen ersätter resterande 10 procent.
Sista ansökningsdag är 23 september.
För generell information om Lärarlyftet II, läs mer på
Intranätet Lärarlyftet II.

Anna-Maija