Plus och minus om introduktionsprogrammet

Hassan Sharifs avhandling från juni i år visar att introduktionsprogrammhassan-sharif-e1502271489779et är den viktigaste vägen in i svenska samhället för nyanlända ungdomar. Avhandlingens titel säger något om hur de nyanlända ungdomarna ser på skolans roll i Sverige: Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning.

Avhandlingen handlar om en grupp irakiska gymnasieungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. I studien undersöktes ungdomarnas socioekonomiska och språkliga bakgrund för att se om det har betydelse för hur de förhåller sig till introduktionsutbildningen samt på utbildning i stort och dess betydelse för fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

Enligt studien ser ungdomarna på introduktionsutbildningen både som en utbildning för att lära sig svenska och ta igen missade skolkunskaper eller lära sig nya kunskaper och som den viktigaste vägen in i det svenska samhället. De lyfter även fram sammanhållningen med andra nyanlända elever i klassen som något värdefullt, något som gör att de inte känner sig ensamma och otrygga.

Men samtidigt som eleverna tycker att introduktionsutbildningen är viktig för dem känner de att den inte räknas på riktigt eftersom de upplever att de stagnerar i sin kunskapsutveckling. De får inte möjlighet att ge uttryck för och omvandla sina tidigare kunskaper till erkända kunskaper i den svenska skolan. Det beror mycket på att utgångspunkten i utbildningen är vad de inte kan – vilket är det svenska språket. De kan inte ge uttryck för sina kunskaper på svenska, endast på andra språk som inte har så hög status i svensk skola.

Sharif menar att det är förvånande att det fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur man kan ta tillvara ungdomarnas tidigare kunskaper och den höga ambition de ofta har med sig. Ett annat problem, enligt Sharif, är att nyanlända migranter ofta bor i mångkulturella bostadsområden i förorten. I introduktionsklasser placeras de (också) lite vid sidan om, exempelvis i en annan korridor eller i en barack utanför skolbyggnaden.

Förutom de nyanlända eleverna och deras lärare och skolledare, är målgruppen för Sharifs avhandling kommuntjänstemän och andra som arbetar med de här frågorna.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten, Bild Skolporten

/Anna-Maija

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.