Visar alla blogginlägg med kategorin:
Bedömning och betyg

Språkutvecklande NO-undervisning

NO-bokBjörn Kindenberg och Maria Wiksten, författare till Språkutvecklande SO-undervisning, har nu skrivit en motsvarande bok om NO-undervisning. Enligt baksidestexten handlar boken om hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Eftersom språket, kunskaperna och tänkandet är sammanlänkat, behöver eleverna få språkliga strategier för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

Boken innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Till exempel handlar det om hur man:
• stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter
• arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande
• formulerar utmanande frågor
• går igenom ord och begrepp i en text.

Innehållet utgår från den senaste forskningen om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De olika kapitlen inleds med en teoretisk bakgrund och avslutas med konkreta, välbeskrivna aktiviteter. De åtta kapitlen heter Språkutvecklande arbetssätt, Bedömning från början till slut, Ord och begrepp, Samtal, Läsa, Skriva, Elever med svenska som andraspråk och Laborationsrapporter och cirkelmodellen.

Boken riktar sig främst till NO-lärare på högstadiet men aktiviteterna, metoderna och arbetssätten kan även användas inom andra ämnen och skolår.

Anna-Maija

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Föredrag om svenskundervisning på LFK, del 2

LFK2016-300x192I ett tidigare blogginlägg skrev jag om tre av sex föredrag om svenskundervisning på Lärarnas forskningskonferens, LFK. Här följer en kort presentation av de återstående tre föredragen.

Min egen presentation handlade om vilken läsning som efterfrågas och realiseras i textsamtal i en klass i årskurs 7. I studien som bygger på data som samlades in i samband med mitt licentiatprojekt undersöks vilka läsarter som efterfrågas och realiseras när läraren och eleverna samtalar om skönlitterära texter. Utgångspunkten i läsartsanalysen är att såväl lärarens fråga, elevens svar som lärarens uppföljning av svaret påverkar orienteringen mot särskilda förhållningssätt till texten (Tengberg, 2011). Läsarter kan exempelvis vara handlingsorienterade, betydelseorienterade eller värderingsorienterade. Resultaten visar bland annat att eleverna oftast realiserar de efterfrågade läsarterna men även sådana som inte efterfrågas. En slutsats man kan dra är att elevers läsning begränsas respektive utvidgas utifrån lärarens val av efterfrågad läsart men att eleverna har ett visst inflytande.

Gå i någon annans skor – att utveckla elevers förmåga till perspektivväxling är titeln på Marie Gradéns och Birgitta Nurbos projekt. Studiens syfte var att undersöka hur skönlitteratur kan påverka elevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevers texter. Undervisningen i samband med projektet byggde på en läsning av Om det var krig i Norden av Janne Teller. I studien undersöktes elevernas uppfattningar om vad det innebär att vara flykting och utifrån en fenomenografisk analys identifierades två kategorier av uppfattningar, distanserande och identifierande. Studien kommer att publiceras som en artikel i Svenskläraren under våren.

Den sista presentationen i svenskspåret var Nina Bergdahls Co-Creative Learning – att använda IT för att visualisera elevernas progression. Som jag förstår det handlar studien om en vidareutveckling av tankarna kring formativ bedömning, även om det här kallas systematiskt kvalitetsarbete. Studien genomfördes inom svenskämnet i en årskurs 9 under tre månader och syftade till att bidra med kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete kan genomföras på klassrumsnivå. Studien visar på en ny metod att involvera eleverna i systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av IT.

Anna-Maija

Slöjdens ämnesspråk

bridge-113194_1920I en utvecklingsartikel om slöjdens ämnesspråk konstaterar Laila Guvå och Maria Stevanovic att elever inte med självklarhet snappar upp slöjdens ämnesbegrepp. De två språklärarna har tillsammans med två slöjdlärare undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

I projektet följdes elever i årskurs 7 under två terminer. Hälften av eleverna fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och hälften fick instruktioner på ”vanligt traditionellt” sätt.  I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Resultaten efter projektet visar att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skilde sig särskilt mycket mellan grupperna. Det räcker alltså inte med att införa digitala hjälpmedel men inte heller att läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Istället bör det finnas en övergripande plan för undervisningen och läraren måste explicit tala om för eleverna att de förväntas lära sig och aktivt använda begreppen.

Lärarna menar att projektet varit en ögonöppnare för både språk- och slöjdlärarna. Slöjdämnet (och andra praktisk-estetiska ämnen) ställer språkliga krav på eleverna. Eleverna behöver få övning i att resonera och reflektera kring ämnesinnehållet eftersom dessa förmågor också ingår i bedömning och betygssättning.

Källa: Susanne Savander, Skolporten (länk till en artikel om utvecklingsartikeln)

Se även Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet (artikel om Stina Westerlunds avhandling från 2015)

Anna-Maija

Språkets betydelse i skolans matematik

Scientific-Solar-Calculator-2-Remix-by-Merlin2525.I juni i år disputerade Ida Bergvall med avhandlingen Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik – en studie om ämnesspråk i TIMSS. Avhandlingen är en fördjupning i matematikens ämnesspråk som enligt Bergvall skiljer sig mellan olika matematiska områden och är en del av lärarens viktiga ämneskunskap.

I avhandlingen har Bergvall beskrivit ämnesspråket i matematik som det uttrycks i det internationella provet Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2011, för årskurs 8. Språkets karaktär och funktion har studerats inom fyra olika innehållsområden: algebra, geometri, statistik och aritmetik. Förutom skriftspråket ingår även bilder och symboler i studien.

Resultaten visar att det matematiska språket som det uttrycks i TIMSS har fyra meningsdimensioner: packning, precisering, personifiering och presentation. En hög grad av packning betyder att språket är formellt, informationstätt och skiljer sig därmed från vardagsspråket. Precisering innebär bland annat många adjektiv för att just precisera. Personifiering är ett mer vardagsnära språk där matematiken sätts in i en vardaglig kontext. Presentation innebär ett traditionellt och komplext sätt att presentera matematik med många bisatser och passiv form.

Dessa fyra meningsdimensioner används på olika sätt beroende på innehållsområden. Det mest utmärkande resultatet är att algebra och geometri i TIMSS utmärks av en ämnesspecifik packning i form av långa ord och substantiv. Det skrivna språket i algebra och geometri uttrycker också en låg grad av personifiering, dvs. låg grad av vardagsnära språk och vardaglig kontext. Inom statistik och aritmetik används oftare vardagsspråk med exempel tagna ur verkligheten.

För att klara testet krävs kunskaper i båda språktyperna – vardagsspråk samt ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk.

I studien ingår även en korrelationsanalys där elevresultaten jämförts med graden av packning, precisering, personifiering och presentation i uppgifterna. När det gäller geometri och algebra, presterade eleverna sämre i uppgifter med hög grad av personifiering, det vill säga uppgifter med ett mer vardagligt språk och koppling till något konkret och verklighetsnära, vilket kanske är förvånande.

Bergvall hoppas att resultaten kan bidra till förbättrade förutsättningar för lärare att undervisa om ämnets språk och språkets funktion.

Anna-Maija

Källa: Susanne Sawander, Ifous Matchmail nr 34

Bild: Scientific Solar Calculator by Merlin 2525

Nyanlända elevers lärande

teaching-928637_1280En av Skolverkets konferenser om stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande (29/9 2015; se här) fokuserade till stor del på det nya kartläggningsmaterialet. Kartläggningen består av tre steg, varav de första två är obligatoriska för grundskolan, och ska ske inom två månader. Kartläggningssamtalen ska, om möjligt, ske på elevens starkaste språk, och tolkens betydelse var ett annat tema för konferensen.

Steg 1 består av ett samtal om elevens bakgrund, intressen och förväntningar. Det är viktigt att skapa en tillitsfull atmosfär, så att eleven inte upplever situationen som ett prov. Samtalet tar ca 70 minuter, och enligt utprövningen uppskattar de flesta elever och föräldrar samtalet.

Steg 2 har två delar som rör litteracitet respektive numeracitet. I litteracitetsdelen kartläggs elevens läsförståelse. Uppgifterna, som testar förmågan att söka information, tolka, argumentera och reflektera, finns översatta till 13 språk vilket täcker de vanligaste språken. Numeracitetsdelen prövar elevens matematiska förmågor, vilket sker med hjälp av muntliga uppgifter.

Efter steg 1 och 2 fattar rektor ett beslut om årskurs- och under-visningsgruppsplacering av eleven. Förutom kartläggningen tas hänsyn till elevens ålder, och placeringen sker helst inte i en lägre årskurs.

Steg 3 kartlägger elevens ämneskunskaper i följande ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, NO, slöjd, SO och teknik. Materialet består av lärarinformation, uppgifter, bilder, observationsscheman och en sammanfattning av kartläggningen. Kartläggningen genomförs av ämneslärare och tolk och används för elever i åk 4-9.

Kartläggningsmaterialet kommer att finnas på Skolverkets bedömningsportal, förhoppningsvis senast från årsskiftet.

Anna-Maija Norberg