Visar alla blogginlägg med kategorin:
Estetiska lärprocesser

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Inbjudan till seminarieträffar för bild- och slöjdlärare

wood-736714_1920Ett erbjudande för bild- och slöjdlärare:

Vi erbjuder dig som är bild- eller slöjdlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bild- och slöjdämnet. Du får en möjlighet att lyssna på aktuell forskning och att utbyta erfarenheter med andra bild- och slöjdlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt avser en anmälan samtliga tre tillfällen: den 19 januari, den 23 februari och den 30 mars, kl. 14.30 – 17.00.

Lokalen är Insikten, Hantverkargatan 2F.

Anmälan senast 17/12. Begränsat antal deltagare, så först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Vid frågor, kontakta Birgitta Thorander eller Anna-Lena Ebenstål

Slöjdens ämnesspråk

bridge-113194_1920I en utvecklingsartikel om slöjdens ämnesspråk konstaterar Laila Guvå och Maria Stevanovic att elever inte med självklarhet snappar upp slöjdens ämnesbegrepp. De två språklärarna har tillsammans med två slöjdlärare undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

I projektet följdes elever i årskurs 7 under två terminer. Hälften av eleverna fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och hälften fick instruktioner på ”vanligt traditionellt” sätt.  I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Resultaten efter projektet visar att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skilde sig särskilt mycket mellan grupperna. Det räcker alltså inte med att införa digitala hjälpmedel men inte heller att läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Istället bör det finnas en övergripande plan för undervisningen och läraren måste explicit tala om för eleverna att de förväntas lära sig och aktivt använda begreppen.

Lärarna menar att projektet varit en ögonöppnare för både språk- och slöjdlärarna. Slöjdämnet (och andra praktisk-estetiska ämnen) ställer språkliga krav på eleverna. Eleverna behöver få övning i att resonera och reflektera kring ämnesinnehållet eftersom dessa förmågor också ingår i bedömning och betygssättning.

Källa: Susanne Savander, Skolporten (länk till en artikel om utvecklingsartikeln)

Se även Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet (artikel om Stina Westerlunds avhandling från 2015)

Anna-Maija

Nyanlända elevers lärande

teaching-928637_1280En av Skolverkets konferenser om stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande (29/9 2015; se här) fokuserade till stor del på det nya kartläggningsmaterialet. Kartläggningen består av tre steg, varav de första två är obligatoriska för grundskolan, och ska ske inom två månader. Kartläggningssamtalen ska, om möjligt, ske på elevens starkaste språk, och tolkens betydelse var ett annat tema för konferensen.

Steg 1 består av ett samtal om elevens bakgrund, intressen och förväntningar. Det är viktigt att skapa en tillitsfull atmosfär, så att eleven inte upplever situationen som ett prov. Samtalet tar ca 70 minuter, och enligt utprövningen uppskattar de flesta elever och föräldrar samtalet.

Steg 2 har två delar som rör litteracitet respektive numeracitet. I litteracitetsdelen kartläggs elevens läsförståelse. Uppgifterna, som testar förmågan att söka information, tolka, argumentera och reflektera, finns översatta till 13 språk vilket täcker de vanligaste språken. Numeracitetsdelen prövar elevens matematiska förmågor, vilket sker med hjälp av muntliga uppgifter.

Efter steg 1 och 2 fattar rektor ett beslut om årskurs- och under-visningsgruppsplacering av eleven. Förutom kartläggningen tas hänsyn till elevens ålder, och placeringen sker helst inte i en lägre årskurs.

Steg 3 kartlägger elevens ämneskunskaper i följande ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, NO, slöjd, SO och teknik. Materialet består av lärarinformation, uppgifter, bilder, observationsscheman och en sammanfattning av kartläggningen. Kartläggningen genomförs av ämneslärare och tolk och används för elever i åk 4-9.

Kartläggningsmaterialet kommer att finnas på Skolverkets bedömningsportal, förhoppningsvis senast från årsskiftet.

Anna-Maija Norberg