Visar alla blogginlägg med kategorin:
Flerspråkighet i förskolan

Stora kliv mot nytt liv, en spridningskonferens om nyanländas lärande

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Konferensen pågår under två halvdagar och har tre huvudtalare Den mest kände är inte mindre än Dr. Jim Cummins, professor  inom språkutveckling på the Univerity of Toronto.

Jim Cummins

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet  som för närvarande arbetar  med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång.

Mustafa Panshiri,  polis som själv kom som ensamkommande 11-åring till Sverige.

Förutom detta erbjuds föreläsningar och workshops om goda exempel på både undervisning och organisation som bedrivs runt om i våra kommuner.

För mer information och anmälan:

kommuner

Kristina Ansaldo

Skolan viktig för nyanlända

ordmoln globala 2I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet.  Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.

Källa: Annika Larsson Sjöberg, Skolporten

/Anna-Maija

Kurs i svenska som andraspråk för alla lärare

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Sista ansökningsdag är den 15 maj.

Mer information finns på Skolverkets hemsida.

/Anna-Maija

Inkluderande lärande i ett flerspråkigt klassrum

047I samband med en konferens om flerspråkighet i Norden besökte jag tillsammans med andra konferensdeltagare en låg- och mellanstadieskola i Helsingfors. Vi möttes av en entusiastisk lärare i finska som andraspråk som presenterade skolans arbete på två sätt. Dels fick vi ta del av hennes presentation Inclusive learning in a multicultural classroom, peer learning, dels fick vi se hur hon arbetade med en grupp elever. Det inkluderande handlar bland annat om att nyanlända elever placeras i klass direkt och att skolan har ett mycket medvetet arbete med flerspråkiga elever där målet är både att lära sig finska snabbt och att få finskspråkiga vänner. Det senare bidrar förstås till det förra men det handlar också om elevernas allmänna välbefinnande. Eleverna är indelade i smågrupper som består av både finska som andraspråks- och finska som modersmålselever, och läraren i finska som andraspråk arbetar med en grupp i taget. Det betyder att alla eleverna någon gång lämnar klassrummet för ett sådant arbete. Vi fick se läraren arbeta med en grupp 8-åringar med två helfinska barn, en nyanländ flicka och två andraspråkselever, och det märktes tydligt att de var vana vid och fann stor glädje i arbetet.

Ett annat inslag i det inkluderande arbetet är s.k. multilingual lessons. Dessa planeras av klassläraren och finska som andraspråksläraren tillsammans och handlar om att lyfta fram de olika språken som är representerade i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs och något att vara stolt över och inte som en utmaning. Allt som har med språk att göra lyfts fram med intresse, exempelvis något så enkelt som att en elev lärt sig ett svenskt ord på en Stockholmskryssning.

Anna-Maija

Nihad Bunar: ”Hur skall vi göra?” – om migration och utbildning

konf3En av keynoteföreläsarna på Vetenskapsrådets resultatdialog (21-22/11 2016) var Nihad Bunar, Stockholms universitet, känd bland annat för sin bok Nyanlända och lärande. Titeln på hans föreläsning var ”Hur skall vi göra?” – migration, utbildning och utbildningsforskningens ansvar.

Bunar talade om strukturellt missgynnade områden och deras skolor och beskrev en utveckling från lokalsamhällets stolthet till skolor med dåligt rykte som tappar framför allt studiemotiverade elever. Oavsett möjliga anledningar till utvecklingen är det viktigt att uppmärksamma alla barns situation. Just detta var en av Bunars argument: att betrakta alla barn som barn – vilket inte är fallet nu enligt honom. De lagar, regler och bestämmelser som gäller för ”barn” tycks inte alltid gälla för barn som befinner sig i en process av pågående migration.

Resultaten från en studie som undersökt nyanlända barns situation ur barnens perspektiv visar att de ser tydliga livschanser i Sverige men att de behöver hjälp och stöd, såväl pedagogiskt som socialt. De har ett stort behov av att ”vara normala” och av att få uppmuntran och bekräftelse på att de utvecklas. Studien visar också att barnen har mycket vilja och ambition och att det är betydelsefullt för dem att snabbt lära sig svenska.

Tillbaka till frågan i rubriken: Hur ska vi göra? Bunars poäng med frågan var att vi ju inte kan förändra det de nyanlända barnen varit med om eller vilka deras föräldrar är. Det vi kan förändra är vad vi gör i vårt arbete med de nyanlända eleverna. Bunar talade om spaces of inclusion och spaces of empowerment. Det är dock viktigt att inkluderingen är stödbaserad och sker med medvetenhet om elevernas tidigare och nuvarande erfarenheter. Empowerment handlar bland annat om att erkänna barnet som en kompetent aktör i sitt eget liv. Bunar betonade vikten av att elevens första språk används som en resurs i lärandet. Hur studiehandledningen organiseras och utnyttjas är också en väsentlig fråga. Man kan också ställa frågan vilka pedagogiska principer studiehandledningen bygger på – finns det någon forskning om detta?

Anna-Maija