Visar alla blogginlägg med kategorin:
Forskning och utveckling

Föreläsning och workshop om språkutvecklande arbete

Den 21 november håller Mei Kuin Lai, skolforskare från Nya Zeeland, en föreläsning och workshop om: Improving literacy achievement in multicultural aMei Laind multilingual schools

Föreläsningen riktar sig till alla lärare på grundskolan med intresse för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Tid: Den 21 november kl. 8.30-12.00.

Plats: Bolindersalen, Bolinders plan 1

Anmälan senast den 27 oktober: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=108129

About the lecture: Schools around the world are becoming culturally diverse, and students are increasingly multilingual. This creates new challenges for teachers who need to work with language development and literacy across all subjects. In this session, I will talk about how to combine classroom-based inquiry with effective literacy practices to meet the needs of diverse groups of students. This approach is based on a successful intervention in New Zealand that has improved reading achievement for culturally diverse students for over 15+ years.  I will use examples from the intervention to illustrate the method and provide some tools that teachers can use in their own classrooms

Dr Mei Kuin Lai is an Associate Director of the Woolf Fisher Research Centre at the Faculty of Education, University of Auckland. She is passionate about research that makes a difference to teaching and learning. Along with the colleagues in the centre, she was the recipient of the University of Auckland Research Excellence Award (2015) for her work in developing and testing an intervention that has improved achievement over 15+ years and across diverse contexts (e.g., rural vs. urban). She presents and consults both locally and internationally, working with teachers, policy-makers and researchers. Her research focuses on designing effective interventions to overcome educational disparities, partnerships with schools and policy-makers, data discussions and practitioner research.

/Anna-Maija

Plus och minus om introduktionsprogrammet

Hassan Sharifs avhandling från juni i år visar att introduktionsprogrammhassan-sharif-e1502271489779et är den viktigaste vägen in i svenska samhället för nyanlända ungdomar. Avhandlingens titel säger något om hur de nyanlända ungdomarna ser på skolans roll i Sverige: Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning.

Avhandlingen handlar om en grupp irakiska gymnasieungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. I studien undersöktes ungdomarnas socioekonomiska och språkliga bakgrund för att se om det har betydelse för hur de förhåller sig till introduktionsutbildningen samt på utbildning i stort och dess betydelse för fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

Enligt studien ser ungdomarna på introduktionsutbildningen både som en utbildning för att lära sig svenska och ta igen missade skolkunskaper eller lära sig nya kunskaper och som den viktigaste vägen in i det svenska samhället. De lyfter även fram sammanhållningen med andra nyanlända elever i klassen som något värdefullt, något som gör att de inte känner sig ensamma och otrygga.

Men samtidigt som eleverna tycker att introduktionsutbildningen är viktig för dem känner de att den inte räknas på riktigt eftersom de upplever att de stagnerar i sin kunskapsutveckling. De får inte möjlighet att ge uttryck för och omvandla sina tidigare kunskaper till erkända kunskaper i den svenska skolan. Det beror mycket på att utgångspunkten i utbildningen är vad de inte kan – vilket är det svenska språket. De kan inte ge uttryck för sina kunskaper på svenska, endast på andra språk som inte har så hög status i svensk skola.

Sharif menar att det är förvånande att det fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur man kan ta tillvara ungdomarnas tidigare kunskaper och den höga ambition de ofta har med sig. Ett annat problem, enligt Sharif, är att nyanlända migranter ofta bor i mångkulturella bostadsområden i förorten. I introduktionsklasser placeras de (också) lite vid sidan om, exempelvis i en annan korridor eller i en barack utanför skolbyggnaden.

Förutom de nyanlända eleverna och deras lärare och skolledare, är målgruppen för Sharifs avhandling kommuntjänstemän och andra som arbetar med de här frågorna.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten, Bild Skolporten

/Anna-Maija

Stora kliv mot nytt liv, en spridningskonferens om nyanländas lärande

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Konferensen pågår under två halvdagar och har tre huvudtalare Den mest kände är inte mindre än Dr. Jim Cummins, professor  inom språkutveckling på the Univerity of Toronto.

Jim Cummins

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet  som för närvarande arbetar  med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång.

Mustafa Panshiri,  polis som själv kom som ensamkommande 11-åring till Sverige.

Förutom detta erbjuds föreläsningar och workshops om goda exempel på både undervisning och organisation som bedrivs runt om i våra kommuner.

För mer information och anmälan:

kommuner

Kristina Ansaldo

Skolan viktig för nyanlända

ordmoln globala 2I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet.  Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.

Källa: Annika Larsson Sjöberg, Skolporten

/Anna-Maija

Kurs i svenska som andraspråk för alla lärare

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Sista ansökningsdag är den 15 maj.

Mer information finns på Skolverkets hemsida.

/Anna-Maija

Språkutvecklande NO-undervisning

NO-bokBjörn Kindenberg och Maria Wiksten, författare till Språkutvecklande SO-undervisning, har nu skrivit en motsvarande bok om NO-undervisning. Enligt baksidestexten handlar boken om hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Eftersom språket, kunskaperna och tänkandet är sammanlänkat, behöver eleverna få språkliga strategier för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

Boken innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Till exempel handlar det om hur man:
• stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter
• arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande
• formulerar utmanande frågor
• går igenom ord och begrepp i en text.

Innehållet utgår från den senaste forskningen om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De olika kapitlen inleds med en teoretisk bakgrund och avslutas med konkreta, välbeskrivna aktiviteter. De åtta kapitlen heter Språkutvecklande arbetssätt, Bedömning från början till slut, Ord och begrepp, Samtal, Läsa, Skriva, Elever med svenska som andraspråk och Laborationsrapporter och cirkelmodellen.

Boken riktar sig främst till NO-lärare på högstadiet men aktiviteterna, metoderna och arbetssätten kan även användas inom andra ämnen och skolår.

Anna-Maija

Prosodi för sva-lärare

bloggDen 15 mars kl. 14.00-17.00 föreläser Bosse Thorén om prosodi. Thorén är fil.dr i fonetik och har publicerat åtskilliga artiklar om svenska som andraspråk och uttal (här). Hans föreläsningar är mycket uppskattade (exempel på en presentation här).

Föreläsningen ingår i en seminarieserie som riktar sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk och skulle vilja uppdatera och få nya  kunskaper samt diskutera och dela erfarenheter med kollegor i samma ämne. (Kommande tillfällen är 25/4 och 23/5.)

Plats: Insikten, Hantverkargatan 2, Stockholm

Anmäl dig senast den 8 mars här.

 

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Nihad Bunar: ”Hur skall vi göra?” – om migration och utbildning

konf3En av keynoteföreläsarna på Vetenskapsrådets resultatdialog (21-22/11 2016) var Nihad Bunar, Stockholms universitet, känd bland annat för sin bok Nyanlända och lärande. Titeln på hans föreläsning var ”Hur skall vi göra?” – migration, utbildning och utbildningsforskningens ansvar.

Bunar talade om strukturellt missgynnade områden och deras skolor och beskrev en utveckling från lokalsamhällets stolthet till skolor med dåligt rykte som tappar framför allt studiemotiverade elever. Oavsett möjliga anledningar till utvecklingen är det viktigt att uppmärksamma alla barns situation. Just detta var en av Bunars argument: att betrakta alla barn som barn – vilket inte är fallet nu enligt honom. De lagar, regler och bestämmelser som gäller för ”barn” tycks inte alltid gälla för barn som befinner sig i en process av pågående migration.

Resultaten från en studie som undersökt nyanlända barns situation ur barnens perspektiv visar att de ser tydliga livschanser i Sverige men att de behöver hjälp och stöd, såväl pedagogiskt som socialt. De har ett stort behov av att ”vara normala” och av att få uppmuntran och bekräftelse på att de utvecklas. Studien visar också att barnen har mycket vilja och ambition och att det är betydelsefullt för dem att snabbt lära sig svenska.

Tillbaka till frågan i rubriken: Hur ska vi göra? Bunars poäng med frågan var att vi ju inte kan förändra det de nyanlända barnen varit med om eller vilka deras föräldrar är. Det vi kan förändra är vad vi gör i vårt arbete med de nyanlända eleverna. Bunar talade om spaces of inclusion och spaces of empowerment. Det är dock viktigt att inkluderingen är stödbaserad och sker med medvetenhet om elevernas tidigare och nuvarande erfarenheter. Empowerment handlar bland annat om att erkänna barnet som en kompetent aktör i sitt eget liv. Bunar betonade vikten av att elevens första språk används som en resurs i lärandet. Hur studiehandledningen organiseras och utnyttjas är också en väsentlig fråga. Man kan också ställa frågan vilka pedagogiska principer studiehandledningen bygger på – finns det någon forskning om detta?

Anna-Maija

”Pisa visar varför språk är viktigt i alla ämnen”

bakomträdhaikuI dagens Svenska Dagbladet (7/12 2016) har Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, kommenterat de svenska Pisa-resultaten (länk). Det hon lyfter fram är vikten av att träna läsning i skolans alla ämnen. ”Läsförståelse” är inte ett skolämne, och det räcker inte att lämna ansvaret för undervisningen av läsförmågan till svenskämnet. Avgörande för utvecklingen av avancerad läsförståelse är att den ses som en del av kompetensen i alla olika ämnen, skriver Karlsson. Hon nämner Läslyftet som en viktig fortbildningsinsats i sammanhanget, liksom motsvarande satsningar inom matematik och naturvetenskap där man också framhållit språkets roll. I förlängningen handlar det om att förändra den traditionella ämneslärarens identitet, menar Karlsson som också anser det vara välgörande att OECd:s kunskapssyn inte tar hänsyn till skolans invanda ämnesorganisation.

Läs också våra tidigare inlägg om språkets roll i olika skolämnen: matematik, kemi, bild, slöjd, SO.

Anna-Maija