Visar alla blogginlägg med kategorin:
FOU-projekt

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Föredrag om svenskundervisning på LFK, del 2

LFK2016-300x192I ett tidigare blogginlägg skrev jag om tre av sex föredrag om svenskundervisning på Lärarnas forskningskonferens, LFK. Här följer en kort presentation av de återstående tre föredragen.

Min egen presentation handlade om vilken läsning som efterfrågas och realiseras i textsamtal i en klass i årskurs 7. I studien som bygger på data som samlades in i samband med mitt licentiatprojekt undersöks vilka läsarter som efterfrågas och realiseras när läraren och eleverna samtalar om skönlitterära texter. Utgångspunkten i läsartsanalysen är att såväl lärarens fråga, elevens svar som lärarens uppföljning av svaret påverkar orienteringen mot särskilda förhållningssätt till texten (Tengberg, 2011). Läsarter kan exempelvis vara handlingsorienterade, betydelseorienterade eller värderingsorienterade. Resultaten visar bland annat att eleverna oftast realiserar de efterfrågade läsarterna men även sådana som inte efterfrågas. En slutsats man kan dra är att elevers läsning begränsas respektive utvidgas utifrån lärarens val av efterfrågad läsart men att eleverna har ett visst inflytande.

Gå i någon annans skor – att utveckla elevers förmåga till perspektivväxling är titeln på Marie Gradéns och Birgitta Nurbos projekt. Studiens syfte var att undersöka hur skönlitteratur kan påverka elevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevers texter. Undervisningen i samband med projektet byggde på en läsning av Om det var krig i Norden av Janne Teller. I studien undersöktes elevernas uppfattningar om vad det innebär att vara flykting och utifrån en fenomenografisk analys identifierades två kategorier av uppfattningar, distanserande och identifierande. Studien kommer att publiceras som en artikel i Svenskläraren under våren.

Den sista presentationen i svenskspåret var Nina Bergdahls Co-Creative Learning – att använda IT för att visualisera elevernas progression. Som jag förstår det handlar studien om en vidareutveckling av tankarna kring formativ bedömning, även om det här kallas systematiskt kvalitetsarbete. Studien genomfördes inom svenskämnet i en årskurs 9 under tre månader och syftade till att bidra med kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete kan genomföras på klassrumsnivå. Studien visar på en ny metod att involvera eleverna i systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av IT.

Anna-Maija

Föredrag om svenskundervisning på LFK

LFK2016-300x192LFK eller Lärarnas forskningskonferens ägde rum tisdagen under novemberlovsveckan vilket är tradition sedan 2012. Konferensen har vuxit varje år, både vad gäller antalet seminarier och antalet besökare. Här ger jag en kort inblick i tre av sex föredrag om undervisning i svenskämnet.

Cecilia Rosenbaums presentation Det står ju inte i texten! handlade om ett pågående forskningsprojekt i svenskämnets undervisningspraktik i mellanstadiet. Det övergripande syftet med studien är att med hjälp av ett teoretiskt ramverk studera ett specifikt lärandeobjekt inom läsförståelse och litteraturdidaktik. Forskningsmetoden är Learning study och en av forskningsfrågorna är vad mellanstadieelever behöver urskilja för att kunna göra inferenser och därmed fördjupa sin läsförståelse. Det ska bli spännande att följa Rosenbaums studie – kanske kan hon presentera preliminära resultat vid nästa LFK!

Att läsa världslitteratur med gymnasieelever, Tammi Nadels licentiatprojekt, har jag följt ända sedan det startade som ett FoU-projekt inom STLS för några år sedan. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasieelever läser litteratur utanför den västerländska kanon. I studien läste eleverna en novell från Kenya och preliminära resultat visar att många elever läser texten faktivt, dvs. som om den vore sann. Detta uttrycker elever bland annat i utsagor som ”nu vet jag hur det är i Kenya”. Resultaten pekar på att eleverna behöver kontextualisering innan de läser, i form av kunskap om det aktuella landets samhälle och kultur. I presentationen ställdes bland annat frågor om vilka didaktiska val lärare kan göra när skönlitteraturen är obekant för eleverna vad gäller innehåll, miljö och form.

Hur undervisas elever i att skriva berättande texter och hur kan undervisningen utvecklas så att texterna når högre kvalitet och blir mer intressanta för läsarna? Det är några frågor som Johanna Jonegård, Ann-Christin Mouantri, Annika Nordahl och Johanna Adellian ställer i sin studie Snipp, snapp, snut – är denna saga verkligen slut? En studie om att skriva berättande texter med läsvärda avslut. Resultaten visar bland annat att genom att uppmärksamma vilka olika funktioner som avslut av berättande texter kan utgöra utvecklas elevtexternas kvalitet.

Jag återkommer till de återstående tre presentationerna om undervisning i svenskämnet.

Anna-Maija

Slöjdens ämnesspråk

bridge-113194_1920I en utvecklingsartikel om slöjdens ämnesspråk konstaterar Laila Guvå och Maria Stevanovic att elever inte med självklarhet snappar upp slöjdens ämnesbegrepp. De två språklärarna har tillsammans med två slöjdlärare undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

I projektet följdes elever i årskurs 7 under två terminer. Hälften av eleverna fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och hälften fick instruktioner på ”vanligt traditionellt” sätt.  I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Resultaten efter projektet visar att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skilde sig särskilt mycket mellan grupperna. Det räcker alltså inte med att införa digitala hjälpmedel men inte heller att läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Istället bör det finnas en övergripande plan för undervisningen och läraren måste explicit tala om för eleverna att de förväntas lära sig och aktivt använda begreppen.

Lärarna menar att projektet varit en ögonöppnare för både språk- och slöjdlärarna. Slöjdämnet (och andra praktisk-estetiska ämnen) ställer språkliga krav på eleverna. Eleverna behöver få övning i att resonera och reflektera kring ämnesinnehållet eftersom dessa förmågor också ingår i bedömning och betygssättning.

Källa: Susanne Savander, Skolporten (länk till en artikel om utvecklingsartikeln)

Se även Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet (artikel om Stina Westerlunds avhandling från 2015)

Anna-Maija

Utveckla din undervisning med hjälp av TV!

Förra veckan skrev Edward Jensinger på sin blogg om hur han själv upptäckte hur viktigt språket är för att få med sig alla elever i undervisningen. Efter 40 min av undervisning i samhällskunskap räcker en elev upp handen och frågar vad ordet makt betyder. Edwards slutsats var att alla lärare måste ta sitt ansvar och inkludera språkmål i sin undervisning.

Ett sätt att göra det i kollegiet är att använda olika TV-program. Ett nytt program är UR:s serie ”Språket bär kunskapen”. I programmet handleder Karin Rehman, sva-lärare på Sprintgymnasiet,  Teresia Brzokoupil, ämneslärare på högstadiet i hur man medvetet kan arbeta språkutvecklande i sitt ämne. Att arbeta språkutvecklande gynnar alla elever, inte bara andraspråkseleverna.

Skärmklipp

Vi har nu i maj haft en förhandsvisning av programmen på utbildningsförvaltningen med en grupp intresserade som tillsammans med Åsa Hemborg från UR och Karin Rehman fundera på om och hur materialet kan användas i olika kompetensutvecklingssammanhang. Responsen från gruppen var mycket positiv och alla menade att det är ett program som kan och bör användas ute på skolorna i det pedagogiska samtalet. Flera gillade undertonen i programmen att alla ska få lyckas! De tyckte också att de båda lärarna sätter fingret på vad som kan vara språkligt svårt i undervisningen för både läraren och eleven och att även läraren på sin väg till utveckling och förändring måste få pröva på och våga ”misslyckas”.

Det är också lätt att gå in i programmet och skapa klipp för att lägga in länkar i t ex powerpoint. UR har sammanställt en lista med ytterligare program kring kollegialt lärande om nyanlända och flerspråkighet.

Har du erfarenhet av att använda film i det pedagogiska samtalet med dina kollegor så dela gärna med dig av dem i en kommentar eller egen blogg.

Kristina Ansaldo

utvecklingslärare på Språkforskningsinstitutet