Visar alla blogginlägg med kategorin:
Geografi

Kurs i svenska som andraspråk för alla lärare

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Sista ansökningsdag är den 15 maj.

Mer information finns på Skolverkets hemsida.

/Anna-Maija

Språkutvecklande NO-undervisning

NO-bokBjörn Kindenberg och Maria Wiksten, författare till Språkutvecklande SO-undervisning, har nu skrivit en motsvarande bok om NO-undervisning. Enligt baksidestexten handlar boken om hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Eftersom språket, kunskaperna och tänkandet är sammanlänkat, behöver eleverna få språkliga strategier för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

Boken innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Till exempel handlar det om hur man:
• stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter
• arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande
• formulerar utmanande frågor
• går igenom ord och begrepp i en text.

Innehållet utgår från den senaste forskningen om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De olika kapitlen inleds med en teoretisk bakgrund och avslutas med konkreta, välbeskrivna aktiviteter. De åtta kapitlen heter Språkutvecklande arbetssätt, Bedömning från början till slut, Ord och begrepp, Samtal, Läsa, Skriva, Elever med svenska som andraspråk och Laborationsrapporter och cirkelmodellen.

Boken riktar sig främst till NO-lärare på högstadiet men aktiviteterna, metoderna och arbetssätten kan även användas inom andra ämnen och skolår.

Anna-Maija

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

”Pisa visar varför språk är viktigt i alla ämnen”

bakomträdhaikuI dagens Svenska Dagbladet (7/12 2016) har Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, kommenterat de svenska Pisa-resultaten (länk). Det hon lyfter fram är vikten av att träna läsning i skolans alla ämnen. ”Läsförståelse” är inte ett skolämne, och det räcker inte att lämna ansvaret för undervisningen av läsförmågan till svenskämnet. Avgörande för utvecklingen av avancerad läsförståelse är att den ses som en del av kompetensen i alla olika ämnen, skriver Karlsson. Hon nämner Läslyftet som en viktig fortbildningsinsats i sammanhanget, liksom motsvarande satsningar inom matematik och naturvetenskap där man också framhållit språkets roll. I förlängningen handlar det om att förändra den traditionella ämneslärarens identitet, menar Karlsson som också anser det vara välgörande att OECd:s kunskapssyn inte tar hänsyn till skolans invanda ämnesorganisation.

Läs också våra tidigare inlägg om språkets roll i olika skolämnen: matematik, kemi, bild, slöjd, SO.

Anna-Maija

Varför ska vi skriva i skolan?

wood-736714_1920FoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Seminarierna riktar sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier. Under hösten är det två föreläsningar.

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Anmälan  till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Föreläsning om skolskrivande

bridge-113194_1920FoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie för deltagare inom Läslyftet men även andra intresserade är välkomna. Seminarierna riktar sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier. Under hösten är det två föreläsningar.

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om ”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Anmälan senast den 3/10 till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning. Begränsat antal platser.

Klicka på länken nedan:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Språkutvecklande SO-undervisning

språkutvecklande so-undervisning

I onsdags träffades ett femtiotal SO-lärare på Grillska huset i Gamla stan för att ta del av Björn Kindenbergs föreläsning om språkutvecklande So-undervisning.

Björn talade om andraspråksutveckling och drog paralleller till utvecklingen av att utveckla språket genom ämnessundervisningen. Han talade också om vikten av att ha höga förväntningar på eleverna och hur viktigt att ha alignment och språkliga mål, dvs undervisa så att undervisningen håller samman så att eleven bedöms efter de mål som satts upp.

Han uppehöll sig länge vid att det för andraspråkseleven inte alltid är självklart att kunna uttrycka sina färdigheter inom ämnet då språket inte räcker till. Elevens kunskaper blir då inte synliga för läraren vilket kan leda till frustration och en känsla av att känna sig dum hos eleven och att läraren felbedömer elevens kunskaper.

En enkel förändring av lärarens frågeteknik i interaktionen med elev är ett litet steg för att stötta en elev att sätta ord på sina kunskaper på svenska.

 Det vanliga interaktionsmönstret är att läraren förklarar en uppgift.

(L) – Jag drar en linje som visar längdgraden och en som visar breddgraden

(E) – Ja. (Eleven har förståelsen på sitt modersmål, men får inte tillfälle att uttrycka kunskapen på svenska)

(L) – Jag ritar så här, här, förstår du?

(E) – Ja.

 Om läraren i stället tänker och säger så här, så får eleven möjlighet att befästa kunskapen med svenska begrepp.

(L) – Jag drar två linjer som visar positionen, längdgraden här och breddgraden här. Nu vill jag att du beskriver vad det var vi gjorde. Och jag vill att du använder de här orden: position, längdgrad och breddgrad.

(E) – Hm.. Först du gör, vänta..eh..först du gör..tar..drar…en breddrag…breddgrad!

 Du som missade Björns föreläsning kan ta del av språkutvecklande strategier och metoder i Språkutvecklande SO-undervisning, som han skrivit tillsammans med Maria Bjerregaard. En studiehandledning till boken kommer ut under våren.

Kristina Ansaldo

Nyanlända elevers lärande

teaching-928637_1280En av Skolverkets konferenser om stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande (29/9 2015; se här) fokuserade till stor del på det nya kartläggningsmaterialet. Kartläggningen består av tre steg, varav de första två är obligatoriska för grundskolan, och ska ske inom två månader. Kartläggningssamtalen ska, om möjligt, ske på elevens starkaste språk, och tolkens betydelse var ett annat tema för konferensen.

Steg 1 består av ett samtal om elevens bakgrund, intressen och förväntningar. Det är viktigt att skapa en tillitsfull atmosfär, så att eleven inte upplever situationen som ett prov. Samtalet tar ca 70 minuter, och enligt utprövningen uppskattar de flesta elever och föräldrar samtalet.

Steg 2 har två delar som rör litteracitet respektive numeracitet. I litteracitetsdelen kartläggs elevens läsförståelse. Uppgifterna, som testar förmågan att söka information, tolka, argumentera och reflektera, finns översatta till 13 språk vilket täcker de vanligaste språken. Numeracitetsdelen prövar elevens matematiska förmågor, vilket sker med hjälp av muntliga uppgifter.

Efter steg 1 och 2 fattar rektor ett beslut om årskurs- och under-visningsgruppsplacering av eleven. Förutom kartläggningen tas hänsyn till elevens ålder, och placeringen sker helst inte i en lägre årskurs.

Steg 3 kartlägger elevens ämneskunskaper i följande ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, NO, slöjd, SO och teknik. Materialet består av lärarinformation, uppgifter, bilder, observationsscheman och en sammanfattning av kartläggningen. Kartläggningen genomförs av ämneslärare och tolk och används för elever i åk 4-9.

Kartläggningsmaterialet kommer att finnas på Skolverkets bedömningsportal, förhoppningsvis senast från årsskiftet.

Anna-Maija Norberg