Visar alla blogginlägg med kategorin:
Inkludering

Inkluderande lärande i ett flerspråkigt klassrum

047I samband med en konferens om flerspråkighet i Norden besökte jag tillsammans med andra konferensdeltagare en låg- och mellanstadieskola i Helsingfors. Vi möttes av en entusiastisk lärare i finska som andraspråk som presenterade skolans arbete på två sätt. Dels fick vi ta del av hennes presentation Inclusive learning in a multicultural classroom, peer learning, dels fick vi se hur hon arbetade med en grupp elever. Det inkluderande handlar bland annat om att nyanlända elever placeras i klass direkt och att skolan har ett mycket medvetet arbete med flerspråkiga elever där målet är både att lära sig finska snabbt och att få finskspråkiga vänner. Det senare bidrar förstås till det förra men det handlar också om elevernas allmänna välbefinnande. Eleverna är indelade i smågrupper som består av både finska som andraspråks- och finska som modersmålselever, och läraren i finska som andraspråk arbetar med en grupp i taget. Det betyder att alla eleverna någon gång lämnar klassrummet för ett sådant arbete. Vi fick se läraren arbeta med en grupp 8-åringar med två helfinska barn, en nyanländ flicka och två andraspråkselever, och det märktes tydligt att de var vana vid och fann stor glädje i arbetet.

Ett annat inslag i det inkluderande arbetet är s.k. multilingual lessons. Dessa planeras av klassläraren och finska som andraspråksläraren tillsammans och handlar om att lyfta fram de olika språken som är representerade i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs och något att vara stolt över och inte som en utmaning. Allt som har med språk att göra lyfts fram med intresse, exempelvis något så enkelt som att en elev lärt sig ett svenskt ord på en Stockholmskryssning.

Anna-Maija

Nihad Bunar: ”Hur skall vi göra?” – om migration och utbildning

konf3En av keynoteföreläsarna på Vetenskapsrådets resultatdialog (21-22/11 2016) var Nihad Bunar, Stockholms universitet, känd bland annat för sin bok Nyanlända och lärande. Titeln på hans föreläsning var ”Hur skall vi göra?” – migration, utbildning och utbildningsforskningens ansvar.

Bunar talade om strukturellt missgynnade områden och deras skolor och beskrev en utveckling från lokalsamhällets stolthet till skolor med dåligt rykte som tappar framför allt studiemotiverade elever. Oavsett möjliga anledningar till utvecklingen är det viktigt att uppmärksamma alla barns situation. Just detta var en av Bunars argument: att betrakta alla barn som barn – vilket inte är fallet nu enligt honom. De lagar, regler och bestämmelser som gäller för ”barn” tycks inte alltid gälla för barn som befinner sig i en process av pågående migration.

Resultaten från en studie som undersökt nyanlända barns situation ur barnens perspektiv visar att de ser tydliga livschanser i Sverige men att de behöver hjälp och stöd, såväl pedagogiskt som socialt. De har ett stort behov av att ”vara normala” och av att få uppmuntran och bekräftelse på att de utvecklas. Studien visar också att barnen har mycket vilja och ambition och att det är betydelsefullt för dem att snabbt lära sig svenska.

Tillbaka till frågan i rubriken: Hur ska vi göra? Bunars poäng med frågan var att vi ju inte kan förändra det de nyanlända barnen varit med om eller vilka deras föräldrar är. Det vi kan förändra är vad vi gör i vårt arbete med de nyanlända eleverna. Bunar talade om spaces of inclusion och spaces of empowerment. Det är dock viktigt att inkluderingen är stödbaserad och sker med medvetenhet om elevernas tidigare och nuvarande erfarenheter. Empowerment handlar bland annat om att erkänna barnet som en kompetent aktör i sitt eget liv. Bunar betonade vikten av att elevens första språk används som en resurs i lärandet. Hur studiehandledningen organiseras och utnyttjas är också en väsentlig fråga. Man kan också ställa frågan vilka pedagogiska principer studiehandledningen bygger på – finns det någon forskning om detta?

Anna-Maija

Kurs i att undervisa nyanlända elever

bloggDen kostnadsfria kursen vänder sig till modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen. Såhär skriver Skolverket om varför man ska delta i kursen:

  • Få kunskap om hur elevernas kunskapsutvecklingen gynnas av att de begrepp som används i ämnesundervisningen stärks på såväl elevens modersmål, som på det svenska språket.
  • Hitta samarbetsformer för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen som gynnar elevernas lärande.

Kursen innehåller värdegrund, språk- och kunskapsutveckling, flerspråkighet, samarbete för elevens bästa samt planering och genomförande av undervisning. Kursen som startar både hösten 2016 och våren 2017 anordnas av ett flertal lärosäten, i olika former:

  • Distansundervisning med ett fåtal fysiska träffar på kvartsfart.
  • På distans
  • Seminarieserie

För mer information och anmälan, se länk ovan.

Anna-Maija

Tack NC för ett välorganiserat och inspirerande Symposium 2015!

Under två spännande och innehållsrika dagar kunde vi deltagare välja mellan över 70 olika seminarier. Temat för Symposiet var resurser och utgick ifrån hur vi lärare kan utgå ifrån elevernas erfarenheter, tankar, kunskaper och språkliga förmågor samtidigt som vi utgår ifrån våra egna och våra kollegors styrkor. I barn och ungdomsspåret låg fokus på organisation och samarbete kring nyanlända och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Inledande föreläsare var Ofelia Garcia professor vid Graduate Center City University i New York där hon forskar i och undervisar om flerspråkig utveckling och pedagogik.o GArcia

Hon höll ett mycket intressant och inspirerande föredrag om ”Translanguaging”, ett internationellt begrepp för att ta till var på de flerspråkiga elevernas språkresurser. Flerspråkiga människor rör sig vardagligen med en språklig repertoar, oavsett språk, som innefattar en mängd olika uttrycksförmågor. Detta innebär att förskolan och skolan ska arbeta för att barnet och eleven ska ha möjlighet till att utveckla alla sina språkliga resurser för att tänka och kommunicera. ”Translanguaging” är ett förhållningssätt som ser människan som en tankande, kommunikativ språkanvändare.

Garcia menar att en ”andraspråkinlärare” inte bara lägger till ett nytt fristående språk till det redan befintliga,

utan

  • Att de använder sina redan befintliga språkelement i ett ömsesidigt förhållande med de nya för att skapa mening och kommunikation.

och

  • Att de konstruerar sin egen dynamiska flerspråkliga repertoar genom att lägga till element till dem de redan har.

  • Det handlar inte om kodväxling mellan två språk utan användning av hela sin språkliga repertoar för meningsskapande.

Vill du läsa mer, så har Garcia publicerat flera böcker i ämnet, bl. a denna i samarbete med Li Wei.

translanuaging

I ett kommande inlägg skriver vi om hur detta kan se ut i förskolan och i klassrummet och vilka strategier man kan ta till som lärare när man själv inte behärskar elevernas modersmål.

Kristina Ansaldo

Nyanlända elevers lärande

teaching-928637_1280En av Skolverkets konferenser om stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande (29/9 2015; se här) fokuserade till stor del på det nya kartläggningsmaterialet. Kartläggningen består av tre steg, varav de första två är obligatoriska för grundskolan, och ska ske inom två månader. Kartläggningssamtalen ska, om möjligt, ske på elevens starkaste språk, och tolkens betydelse var ett annat tema för konferensen.

Steg 1 består av ett samtal om elevens bakgrund, intressen och förväntningar. Det är viktigt att skapa en tillitsfull atmosfär, så att eleven inte upplever situationen som ett prov. Samtalet tar ca 70 minuter, och enligt utprövningen uppskattar de flesta elever och föräldrar samtalet.

Steg 2 har två delar som rör litteracitet respektive numeracitet. I litteracitetsdelen kartläggs elevens läsförståelse. Uppgifterna, som testar förmågan att söka information, tolka, argumentera och reflektera, finns översatta till 13 språk vilket täcker de vanligaste språken. Numeracitetsdelen prövar elevens matematiska förmågor, vilket sker med hjälp av muntliga uppgifter.

Efter steg 1 och 2 fattar rektor ett beslut om årskurs- och under-visningsgruppsplacering av eleven. Förutom kartläggningen tas hänsyn till elevens ålder, och placeringen sker helst inte i en lägre årskurs.

Steg 3 kartlägger elevens ämneskunskaper i följande ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, NO, slöjd, SO och teknik. Materialet består av lärarinformation, uppgifter, bilder, observationsscheman och en sammanfattning av kartläggningen. Kartläggningen genomförs av ämneslärare och tolk och används för elever i åk 4-9.

Kartläggningsmaterialet kommer att finnas på Skolverkets bedömningsportal, förhoppningsvis senast från årsskiftet.

Anna-Maija Norberg

Växa för framgång – stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande

Fredagen den 18 september deltog Institutet på Skolverkets konferens Växa för framgång. Konferensen vände sig till huvudman och behandlade bland annat om de kommande lagförändringarna för mottagandet av nyanlända elever. Det talades också om vikten av att skapa förutsättningar för nyanlända elevers lärande.

Dagen inleddes av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström som talade om den våg av flyktingar som kommer till oss just nu. Hon sade att vi pratar mycket om, och använder begrepp som ensamkommande och nyanlända. Vi borde istället börja tala om elever och barn. De begreppsval vi gör när vi talar påverkar vårt tänkande, vilket kan leda till ett ”vi och dom” tänk. Vi professionella lärare måste kunna anpassa vår undervisning så att den fungerar för de elever vi har framför oss.

Även Greger Bååth, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten var inne på att vi måste anpassa vår undervisning och didaktik efter den elevgrupp vi har genom att se olikheter som en tillgång. Vi måste: ”Se det specifika men söka lösningarna i det generella”.

Efter de inledande anförandena berättade Anna Medin jurist på Skolverket om de kommande lagförändringarna gällande nyanlända. Dessa träder i kraft den 1 januari -16 och följs upp med nya allmänna råd som kommer att publiceras i februari -16.

Allmänna råd är rekommendationer till hur skolor bör tillämpa förordningar och föreskrifter. Råden bör följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.

I de nya bestämmelserna hittar vi:

  • Definition av nyanländ elev
  • Att bedömning av en nyanländ elevs kunskaper ska ske inom två månader
  • Möjlighet till delvis undervisning i förberedelseklass upp till två år.

Detta innebär att en elev som har förutsättningar för att följa ordinarie undervisning i klass ska göra det samtidigt som hen har tillhörighet i förberedelseklass.

  • Bestämmelserna om åtgärdsprogram ska inte tillämpas om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända elever. Vilket betyder att åtgärdsprogram inte ska upprättas bara för att man är nyanländ. Visar det sig att eleven har särskilda behov och svårigheter ska åtgärdsprogram upprättas.

André Brink Pinto, utredare på Skolinspektionen presenterade resultaten från rapporten, Utbildning för nyanlända elever 2014. Skolinspektionen har följt undervisningen för nyanlända elever i 10 skolor. Granskningen visar att det är viktigt att kartlägga varje elevs kunskaper och att anpassa undervisningen efter resultatet. Det är också viktigt med en gemensam strategi på skolan för att ge de nyanlända en så bra start som möjligt. Huvudsakliga resultat

  • De nyanlända förlorar kunskap och tid
  • En organisatorisk lösning passar inte alla
  • Studiehandledning en central resurs för lärande
  • Alla lärare behöver förutsättningar och kompetens kring nyanlända elevers lärande

Fem framgångsfaktorer

  • Gör tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter
  • Sprid resultaten till alla berörda lärare, anpassa undervisningen till det kartläggningen kommer fram till
  • Ge de nyanlända eleverna den studiehandledning på modersmålet de behöver, säkra att den håller god kvalitet
  • Språkinlärning sker i alla ämnen. Kräver kompetensutveckling och pedagogiskt ledarskap.
  • Ta fram gemensamma strategier. Lämna inte ansvaret till enskilda lärare.

Kristina Ansaldo

Sök till förskolelyftet nu!

Gibbons-kurs-0091

Ta chansen att studera vidare!

Nu erbjuder flera universitet att läsa 7,5hp ”Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan” via förskolelyftet.

Ansökningstiden är från 16 mars-15 april.

Karin Wallin

”Isolera inte de nyanlända!”

konf3

Nihad Bunar inledde andra dagen på konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning  på Göteborgs universitet. Han presenterade några resultat från ett nyligen avslutat forskningsprojekt om nyanlända elever.

Nihad Bunar är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. För några år sammanställde han den forskning som finns kring nyanlända och kom fram till att det fanns – väldigt lite.

Tillsammans med några kolleger försöker han nu reda ut vilka modeller för undervisning av nyanlända som finns och vilka som fungerar. Forskarteamet studerar mottagandet i tre kommuner: en liten med få nyanlända, en mellanstor där det är ungefär lika många nyanlända som svensktalande i den studerade klassen och en stor kommun där de nyanlända har klasskamrater som själva har invandrarbakgrund. Projektet heter Nyanlända och lärande. Hittills har endast artiklar i engelskspråkiga tidskrifter publicerats, men till hösten kommer en bok på svenska. Nihad Bunar är redaktör och titeln är ”Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering”.

Några slutsatser:

  • Det finns stora brister i kartläggningen av elevernas tidigare kunskaper, och studiehandledningen på det egna språket är för dålig.
  • Mottagandet och undervisningen av nyanlända elever organiseras på många olika sätt och det är inte forskningsresultat eller elevernas behov som styr, utan skolans upplevda förutsättningar och möjligheter.
  • Nihad Bunar varnar för att placera de nyanlända eleverna på särskilda enheter eller skolor, isolerade från övrig skolverksamhet, och säger att det är viktigt att eleverna redan från början har en klasstillhörighet och så fort som möjligt ges möjlighet att delta i ordinarie undervisning i olika ämnen med olika former av stöttning.
  • Övergången från förberedelseklass till ordinarie klass leder till stora bekymmer. Lärarna i den ordinarie undervisningen tar inte hänsyn till de här elevernas individuella behov.
  • Nyanlända har rätt till både modersmålsundervisning och studiehandledning på sitt modersmål. Eftersom det kan vara svårt att hitta studiehandledare, som både har kunskaper i svenska, elevens modersmål och i alla skolämnen måste ämneslärare samarbeta med studiehandledarna, enligt Bunar.
  • Skolorna måste bli bättre på att lyssna på föräldrarna och ta tillvara på deras tankar och förväntningar.

Förberedelseklass och ordinarie undervisning

En översiktlig jämförelse mellan undervisning av nyanlända elever i förberedelseklass och ordinarie klass utifrån tre aspekter:

Språkutveckling
I förberedelseklass: mindre grupper, intensiv interaktion, lärare med utbildning i svenska som andraspråk, viss studiehandledning.

I ordinarie klass: större grupper, begränsad interaktion, få lärare med utbildning i svenska som andraspråk.

Kunskapsutveckling       
I förberedelseklass: mest svenska, viss ämnesundervisning (i några ämnen), lärarna är experter på språk och språkutveckling, men inte i andra ämnen, eleverna känner sig understimulerade efter ett tag.

I ordinarie klass: undervisning i alla ämnen med möjlighet att få betyg i dem, lärarna experter i sina ämnen, men inte i språkinlärning och -utveckling, liten eller ingen stöttning vilket påverkar betygen negativt

Sociala aspekter      
I förberedelseklass: trygghet, kamrater men ingen kontakt med andra elever eller elever med svenska som modersmål, ökande känsla av isolering och segregering

I ordinarie klass: utanförskap, svårt att hitta vänner, liten kontakt med elever med svenska som modersmål.

Stötta föräldrarna

Avslutningsvis presenterade Nihad Bunar även några slutsatser från ett projekt där han har intervjuat föräldrar som kommit till Sverige som flyktingar. De berättar att välkomnanden attityder och ett respektfullt bemötande från skolan är viktigt, men har synpunkter på hur skolan organiserar undervisningen för nyanlända elever. Många föräldrar kände sig dock förminskade och förödmjukade i mötet med skolan, och upplevde att deras kompetens som föräldrar ifrågasättes.

– Alla föräldrar har höga ambitioner med sina barns utbildning, men kan ha begränsade förutsättningar att stötta dem. Vi måste hitta verktyg för att stötta föräldrarna, vilket i förlängningen stöttar deras barn i deras lärande och utveckling.

Ulrika Dahl

Läs mer:

Se en videointervju med Monica Axelsson om projektet

Ladda ner ”Nyanlända elever – en kunskapsöversikt”

Nyanlända-sidan på Pedagog Stockholm

Efterfrågad handledning till Gibbons böcker – ladda ner den gratis här!

stärk språket

Arbetar du på en skola med flerspråkiga elever? Behöver du och dina kollegor mer kunskap och tips och idéer om hur man undervisar elever med annat modersmål än svenska? Eller hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande med alla elever i alla ämnen? Hur man som lärare kan stötta elevernas litteracitet inom olika ämnen? Starta en studiecirkel med kollegorna med hjälp av vårt material!

Många har frågat efter handledningarna till Gibbons böcker, så nu lägger vi ut dem här.

978-91-7392-868-0_1

STÄRK SPRÅKET STÄRK LÄRANDET – skolan

Handledning Lyft språket lyft tänkandet

Pauline Gibbons har skrivit två mycket uppskattade böcker för lärare som undervisar elever med både svenska som modersmål och svenska som andraspråk i samma klassrum. Den första boken ”Stärk språket, stärk lärandet” riktar sig i första hand till lärare i F-6. Den andra boken ”Lyft språket, lyft tänkandet” riktar sig till lärare i 7-9 och gymnasiet. Böckerna har gjort succé i Sverige. Jag tror de främsta skälen till succén är:

1) Gibbons varvar teori och praktik på ett tillgängligt sätt

2) De praktiska exemplen är väldigt konkreta och går att prova i undervisningen direkt

3) Böckerna vänder sig till lärare i alla ämnen

Sedan 2007 har jag hållit i utbildningar för lärare som vill arbeta med Gibbons böcker på sina skolor i studiecirkelform. Utbildningen har varit två dagarlång  och ett moment i utbildningen har varit att deltagarna arbetat fram handledningar till böckerna (en till varje bok). I handledningarna finns en samling av idéer som deltagande lärare tagit fram med fokus på frågor att diskutera och uppgifter att prova i klassrummet. Ibland har lärarna fått i uppgift att tänka utifrån olika åldrar/årskurser, ibland utifrån olika ämnen/aktiviteter. Välj de frågor och uppgifter som passar just din skola eller dina kollegor!

Med hjälp av handledningarna kan ni starta läsecirklar/studiecirklar på din skola. Ni kan starta i ett arbetslag, eller på hela skolan om ni är fler som kan hålla i cirklarna.

Hör gärna av er om ni har frågor eller behöver stöd från oss för att komma igång!

Ulrika Dahl