Visar alla blogginlägg med kategorin:
Internationellt

Det globala klassrummet: att förstå och ta tillvara elevernas språkliga resurser

ordmoln globala 2Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.

Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.

Därefter har du möjlighet att välja två språkseminarier med modersmålslärare som berättar utifrån sitt språk och utifrån sina erfarenheter om:

• språktypiska drag

• skolsystemet i landet där språket talas

• svårigheter och utmaningar som nyanlända möter i det svenska skolsystemet och språket

Språken är arabiska, dari, lingala, somaliska och tigrinja.

Vi avslutar eftermiddagen med ett panelsamtal med alla medverkande.

Målgrupp

Pedagogisk personal på språkintroduktion

Tid & plats

Onsdag 8 februari kl 13-17 på Södra Latin,

Skaraborgsgatan 14 i Stockholm

T-bana hållplats Slussen

Anmälan

Anmäl dig via webbplatsen www.denglobalaskolan.se

senast 1 februari. Seminariet är avgiftsfritt. Fika ingår

Kontakt

Cecilia Rosengren, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

cecilia.rosengren@stockholm.se  08-508 336 19 eller 076-123 36 19

Karin Rehman, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

karin.rehman@stockholm.se

Karolina Sandahl, Den Globala Skolan

karolina.sandahl@denglobalaskolan.se

Arrangör

Universitet och Högskolerådet/Den Globala Skolan i samarbete med Utbildningsförvaltningens pedagogiska nätverk för språkintroduktion i Stockholms stad

Läs mer på: Den Globala Skolan

Inkluderande lärande i ett flerspråkigt klassrum

047I samband med en konferens om flerspråkighet i Norden besökte jag tillsammans med andra konferensdeltagare en låg- och mellanstadieskola i Helsingfors. Vi möttes av en entusiastisk lärare i finska som andraspråk som presenterade skolans arbete på två sätt. Dels fick vi ta del av hennes presentation Inclusive learning in a multicultural classroom, peer learning, dels fick vi se hur hon arbetade med en grupp elever. Det inkluderande handlar bland annat om att nyanlända elever placeras i klass direkt och att skolan har ett mycket medvetet arbete med flerspråkiga elever där målet är både att lära sig finska snabbt och att få finskspråkiga vänner. Det senare bidrar förstås till det förra men det handlar också om elevernas allmänna välbefinnande. Eleverna är indelade i smågrupper som består av både finska som andraspråks- och finska som modersmålselever, och läraren i finska som andraspråk arbetar med en grupp i taget. Det betyder att alla eleverna någon gång lämnar klassrummet för ett sådant arbete. Vi fick se läraren arbeta med en grupp 8-åringar med två helfinska barn, en nyanländ flicka och två andraspråkselever, och det märktes tydligt att de var vana vid och fann stor glädje i arbetet.

Ett annat inslag i det inkluderande arbetet är s.k. multilingual lessons. Dessa planeras av klassläraren och finska som andraspråksläraren tillsammans och handlar om att lyfta fram de olika språken som är representerade i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs och något att vara stolt över och inte som en utmaning. Allt som har med språk att göra lyfts fram med intresse, exempelvis något så enkelt som att en elev lärt sig ett svenskt ord på en Stockholmskryssning.

Anna-Maija

Anmäl dig till konferens om innovativa språkprojekt!

arabiskaLärare i språk, svenska som andraspråk och modersmål inom alla skolformer kan ansöka om europeiska utmärkelsen för språk, The European Language Label. Utmärkelsen delas ut årligen till nyskapande projekt inom språkundervisning och språkinlärning. Information om nästa ansökningsperiod kommer under 2017 – håll utkik till exempel på Skolverkets hemsida.

Kom och ta del av årets innovativa språkprojekt och var med på prisceremonin för Europeisk kvalitetsutmärkelse i språk 2016! 

Förutom presentationer av de vinnande bidragen får du också lyssna till två aktuella seminarier:

Anette Resare Jansson, licentiand i Ämnesdidaktiska forskarskolan, Stockholms universitet, talar om engelska som tredjespråk – den dubbla utmaningen att  lära sig två nya språk som många av våra nyanlända elever står inför.

Liss-Kerstin Sylvén, docent, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, talar om betydelsen av exponering av engelska utanför skolan, fritidsengelska, för språkutveckling.

Dagen innebär även information om vägar till internationellt samarbete, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande för er språklärare.

Konferensen är kostnadsfri och vi bjuder på lunch och kaffe. Du anmäler dig på den här länken senast den 30 november 2016 och du måste fylla i alla fält i anmälningsformuläret för att kunna skicka in det. Begränsat antal platser.

 Anmälan är bindande och om du får förhinder måste du meddela Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se senast den 5 december 2016. Om du inte avbokar i tid kommer din organisation att faktureras en avbokningsavgift på SEK 200.

Om du har frågor kring konferensen, kontakta Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se

Välkomna!

Vänliga hälsningar

Ingrid Gran, Universitets- och högskolerådet                                                                       

Eva Engdell, Skolverket                                   

Jessica Berggren, FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad

Nyanländas läsande

Ni som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever har väl upptäckt vilken skatt Mångspråksbiblioteket på Medioteket är? Om inte måste ni titta in hos dem genom att följa länken

Samtidigt vill jag tipsa om att Anneli Drewsen, vår kollega som ibland gör inhopp här på bloggen, skriver litteratur anpassad för nyanlända och flerspråkiga elever. Nu finns översättningar av hennes bok Spring Amina! till både arabiska och engelska. Utmärkt för eleverna att få kunna läsa parallellt och ta till sig en berättelse på två språk. Förlaget tillhandahåller gratis arbetsmaterial riktade till både lärare och elever. Följ länken för mer information

Kristina Ansaldo

Tack NC för ett välorganiserat och inspirerande Symposium 2015!

Under två spännande och innehållsrika dagar kunde vi deltagare välja mellan över 70 olika seminarier. Temat för Symposiet var resurser och utgick ifrån hur vi lärare kan utgå ifrån elevernas erfarenheter, tankar, kunskaper och språkliga förmågor samtidigt som vi utgår ifrån våra egna och våra kollegors styrkor. I barn och ungdomsspåret låg fokus på organisation och samarbete kring nyanlända och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Inledande föreläsare var Ofelia Garcia professor vid Graduate Center City University i New York där hon forskar i och undervisar om flerspråkig utveckling och pedagogik.o GArcia

Hon höll ett mycket intressant och inspirerande föredrag om ”Translanguaging”, ett internationellt begrepp för att ta till var på de flerspråkiga elevernas språkresurser. Flerspråkiga människor rör sig vardagligen med en språklig repertoar, oavsett språk, som innefattar en mängd olika uttrycksförmågor. Detta innebär att förskolan och skolan ska arbeta för att barnet och eleven ska ha möjlighet till att utveckla alla sina språkliga resurser för att tänka och kommunicera. ”Translanguaging” är ett förhållningssätt som ser människan som en tankande, kommunikativ språkanvändare.

Garcia menar att en ”andraspråkinlärare” inte bara lägger till ett nytt fristående språk till det redan befintliga,

utan

  • Att de använder sina redan befintliga språkelement i ett ömsesidigt förhållande med de nya för att skapa mening och kommunikation.

och

  • Att de konstruerar sin egen dynamiska flerspråkliga repertoar genom att lägga till element till dem de redan har.

  • Det handlar inte om kodväxling mellan två språk utan användning av hela sin språkliga repertoar för meningsskapande.

Vill du läsa mer, så har Garcia publicerat flera böcker i ämnet, bl. a denna i samarbete med Li Wei.

translanuaging

I ett kommande inlägg skriver vi om hur detta kan se ut i förskolan och i klassrummet och vilka strategier man kan ta till som lärare när man själv inte behärskar elevernas modersmål.

Kristina Ansaldo

Från enspråkig till flerspråkig skolmiljö

Hur kan skolan gå från en enspråkig till en flerspråkig miljö? Det har varit en av huvudfrågorna för Amuse-projektet som pågått i tre år. Institutioner från sex europeiska länder, däribland Göteborgs universitet, har samarbetat kring att ta fram goda exempel, genomföra studier och ta fram rekommendationer och publikationer.

Dessutom har fyra konferenser arrangeras där företrädare för lärarutbildningar, lärare, skolledare, forskare och utbildningspolitiker har träffats för att diskutera flerspråkig utbildning. Den sista konferensen var i Göteborg i våras och Språkforskningsinstitutet var på plats (se länkar till våra blogginlägg nedan).

Nu har Amuse-projektet tagit fram rekommendationer för hur flerspråkighet kan främjas i skolor och klassrum. Rekommendationerna riktar sig till lärarutbildningen samt beslutsfattare och politiker. De fullständiga rekommendationerna finns att ladda ner på projektets webbplats. Några av rekommendationerna är följande:

  • Lärarutbildningen bör förbereda alla lärare, oavsett ämne de ska undervisa i, på ett sådant sätt att de kan planera och genomföra sin undervisning för att stödja den språkliga mångfalden i klassen.
  • Som en del av lärarutbildningen bör alla lärare läsa en introducerande språkkurs i ett av elevernas modersmål. Detta bör erbjudas som en obligatorisk, valbar kurs, som i idealfallet också inkluderar en vistelse i ett område där detta språk är ett huvudspråk i dagligt bruk.
  • Bibliotek vid skolor, universitet, och på alla institutioner för lärarutbildningen bör förses med nya och aktuella forskningspublikationer och undervisningsmaterial inom områdena flerspråkighet och språklig mångfald.
  • Antalet utbildade flerspråkiga lärare bör ökas och integreras i det ordinarie skolsystemet.
  • Beslutsfattare inom utbildningsområdet måste öka sina kunskaper om flerspråkighet.
  • Modersmålsundervisning och stöd på andra språk bör integreras i den ordinarie undervisningen. Samtidigt bör modersmålslärares status på skolorna göras likvärdig med andra lärares.
  • Elever med en utökad språklig repertoar bör få institutionellt erkännande och lämplig certifiering av sina språkkunskaper.

Amuse står för Approaches to Multilingual Schools in Europe. Projektet pågick från januari 2012 till mars 2015 och finansierades av Europakommissionens program för livslångt lärande. Läs mer och ladda ner alla rekommendationer på projektet webbplats.

 *

Läs även våra blogginlägg från konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i mars 2015:

Flerspråkighet behövs i lärarutbildningen!

Bonjour, everybody! Ett europeiskt perspektiv på flerspråkighet

”Isolera inte de nyanlända!”

Så kan utbildningen för flerspråkiga elever förändras

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

Förskolan var också på plats i Göteborg!

 

Våra publikationer…

delas nu ut gratis till den som är först till kvarn!

Språkforskningsinstitutet tömmer nu källaren på intressanta och spännade böcker  författade av både tidigare och verksamma medarbetare, som t ex Monica Axelsson numera professor på Stockholms universitet.

röda tråden     broar

många trådar        två språk eller

tvåspråkiga bvidga vyerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den röda tråden är en utvärdering av Storstadssatsningen och används fortfarande till viss del som kurslitteratur .

Broar mellan kulturer behandlar somaliska barns språksocialisation i hem och förskola i Sverige.

Många trådar in i ämnet är en samling artiklar av ett genrepedagogiskt arbete på Knutbyskolan i Rinkeby.

Två språk eller flera, ett häfte som ger föräldrar information om hur man stödjer sitt barn till aktiv flerspråkighet.

Tvåspråkiga barn och skolframgång innehåller en samling artiklar kring flerspråkiga elevers skolframgång.

Vidga vyerna, en samling artiklar om människors möten i ett nytt samhälle.

Alla böckerna kan användas i studiecirkelform i arbetslag eller kollegiala grupper.

Är du intresserad skriver du en rad till vår funktionsbrevlåda, sprakforskning@stockholm.se och delger oss vilka titlar och hur många du önskar, så kommer vi överrens om tid när du kan komma och hämta.

Kristina Ansaldo och Karin Wallin

Sök till förskolelyftet nu!

Gibbons-kurs-0091

Ta chansen att studera vidare!

Nu erbjuder flera universitet att läsa 7,5hp ”Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan” via förskolelyftet.

Ansökningstiden är från 16 mars-15 april.

Karin Wallin

Bonjour, everybody! Ett europeiskt perspektiv på flerspråkighet

konf2

Konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning pågår på Göteborgs universitet. Den första längre programpunkten för dagen handlade om flerspråkighet ur ett europeiskt perspektiv.

Jean-Claude Beacco är didaktiker från Sorbonneuniversitetet i Paris och sedan många år special advisor på Europarådet. När han kliver in på scenen är det uppenbart att han äger den kombination av karisma och kunskap som brukar känneteckna goda talare.

– Bonjour, everybody! säger han.

Det som låter som ett trevligt exempel på translanguaging visar sig bli en riktig utmaning för oss i publiken. Jean-Claude Beacco talar franska – föredömligt tydligt och långsamt – och blir sedermera tolkad till engelska. Bakom honom projiceras en presentation på engelska. En pärs för mig som försöker hänga på franska och samtidigt anteckna på svenska. Puh!

Språk och demokrati

Nåväl. Monsieur Beacco förklarar att Europarådet inte har något med EU att göra utan är en samarbetsorganisation med 47 medlemsstater som grundades 1949. I fokus för Europarådets arbete är frågor om demokrati och mänskliga rättigheter, vilket bland annat omfattar lingvistiska frågor.

För språklärare är Europarådets arbete mest känt via det Gemensamma europeiska ramverket för språk (CEFR), ett ramverk som bland annat beskriver nivåer för språkfärdigheter och används på många skolor för att följa och beskriva elevers språkliga utveckling.

Mot bakgrund av den demokratiska grundidén ser dock Europarådet språk som något mer än ett praktiskt och kommunikativt verktyg. Kunskaper i språk är en del av den personliga utvecklingen, och att kunna flera språk skapar en öppen identitet.

– Det är viktigt att lärare förmedlar sådana värden! sa Jean-Claude Beacco.

Individens språkliga resurser

Den som själv kan värdesätta sin egen flerspråkiga repertoar även kan se positivt på andra personers flerspråkighet, menar Europarådet.  Just begreppet språklig repertoar är intressant. Det handlar om alla de språk en person tillägnat sig i olika åldrar och sammanhang samt kompetenser och färdigheter på olika nivåer. Individens möjlighet att utveckla och använda hela sin språkliga repertoar är en demokratisk fråga. Där han skolan en viktig roll. Genom att erbjuda en miljö där flerspråkighet inte bara möts av förståelse utan även ger status, skapas förutsättningar för att samhälle där sådana värderingar råder.

Här pekar Europarådet på något centralt för alla som arbetar inom skola och utbildning. Hur kan vi uppmuntra elever och lärare att dra nytta av alla sina språkliga resurser och värdesätta andras? Tyvärr ger oss Europarådet inga svar på den frågan. Däremot har man tagit fram råd och rekommendationer till länder, beslutsfattare och skolor. Alltsammans finns samlat på Europarådets webbplats, och tur är väl det. En halvtimme har gått och det börjar bli svårt att hänga med i alla växlingar mellan engelska och franska, mellan brytning på svenska och franska, mellan vardagligt och byråkratiskt språk. Då lutar sig min bänkgranne mot mig och viskar:

– Det här är outhärdligt!

Jag kan bara instämma. Mina tankar förmår inte längre upprätthålla kontakten med det som sägs i salen. Den kognitiva utmaningen är för stor. Återigen påminns jag om den utmaning våra flerspråkiga och särskilt nyanlända elever ställs inför varje dag i skolan.

Databas med goda exempel

Konferensen i Göteborg är en del i projektet Approaches to Multilingual Schools in Europe (AMuSE), som finansieras av Europakommissionens program för livslångt lärande och pågår 2012–2015. Ett av målen är att undersöka hur flerspråkighet kan främjas i skolor och hur skolor kan dra nytta av elevers och lärares flerspråkighet. Tidigare har tre konferenser arrangerats och dokumentation från dem finns på webbplatsen. Inom ramen för projektet har även en databas med goda exempel på hur man kan implementera flerspråkiga perspektiv i skolor och lärarutbildning tagit fram. Gör dig redo för en språklig utmaning om du klickar din vidare dit!

Annelie Drewsen

 

 

Lättare att hitta Anna Kaya i FLIN-materialet!

Vi har skrivit en del på bloggen tidigare om de streamade föreläsningarna från FLIN-konferensen i Oslo som behandlade temat flerspråkighet och IKT i undervisningen. Det är svårt att hitta och navigera i materialet och därför vi gjort en sammanställning vi hoppas ska underlätta. Dagens teknik tillåter fler att ta del av konferenser utan att man är på plats i realtid så utnyttja gärna detta material som underlag för pedagogiska diskussioner  på skolan. här. Läs mer om nätverket FLIN här. Läs mer om hela konferensutbudet  här.

Föreläsningsfilmerna från FLIN

Efter anvisningarna om vilka föreläsningar som finns i vilka filmer följer en presentation av föreläsaren och innehållet i presentationen. Inspelningarna är uppdelade i 5 olika filmer.

I den första filmen talar Olav Husby, Norges Tekniska Naturvetenskapliga Universitet om digitala lärande- resurser i språk undervisningen, CALST och Learn now. Starttid: 00:06:00

Start: 01:25:35 talar Peppi Taalas, Jyveskylä universitet om Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen.

Länk till första filmen härfilm 1

 

I film nummer två, 00:02:40 in i filmen talar Hülya Basaran, lärare i förberedelseklassen på Kronan i Trollhättan om språkutveckling med digitala verktyg i undervisningen med nyanlända elever.

Länk till andra filmen här.film 2

I film nummer tre med start 00:02:00 in i filmen föreläser Karin Pettersson och Maria Larsson  på Kvarnbackaskolan i Stockholm om hur de genom digitala verktyg arbetar språkutvecklande i undervisningen i de yngre åldrarna.

Den andra föreläsningen på filmen handlar om digitala verktyg och flerspråkiga barn i norsk förskola. ”Digitale verktøy i og for flerspråklige barnegrupper” talar Margareth Sandvik från Høgskolen i Oslo og Akershus med start 01:11:00 in i filmen.

Länk till tredje filmen här.film 3

I den fjärde filmen med start 00:13:45 talar Claes Weise Schiermer Mørkeberg från Københavns Sprogcenter om hur man skapar innovativ pedagogik med hjälp av digitala resurser. ”Hvordan skaber man innovativ pædagogik ved hjælp af digitale ressourcer?”

Med start 01:17:00 in i filmen föreläser Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk om sin egen digitala resa in i ett utvidgat kollegialt lärande. ”Digitalt kollegialt lärande – för andraspråkselevernas skull”.  Följt av Lisa Adamsson, Center för skolutveckling, Göteborg som talar om Litteracitet i en digital tid med start 01:58:00 in i filmen.

Filmen avslutas med Sofie Johansson Kokkinakis, Göteborgs universitet, start 03:45:30 som föreläser om datorbaserade möjligheter till bedömning av språkkunskap hos andraspråkselever idag och i morgon utifrån olika forskningsprojekt vi Göteborgs universitet.

Länk till fjärde filmen här.film 4

Den sista filmen innehåller endast en föreläsning som börjar vid start och det är Kjersti Baraas Ruud, Senter for IKT i utdanningen med föreläsningen Språk er gøy med digitale verktøy

länk till femte filmen här.film 5

FLIN-konferensens syfte

uppmärksamma utveckling och innovation inom IKT riktad mot flerspråkiga barn, ungdomar och elever inom skol- och utbildningssystemen i de nordiska länderna och för att främja användningen av IKT som resurs i andraspråksundervisningen. Det tredje syftet var att skapa möjligheter till möten och utbyte av erfarenheter över landsgränserna mellan olika yrkesgrupper och sektorer.

Föreläsningarna behandlade de olika möjligheter som digitala medier tillför i arbetet med flerspråkiga elever och deras språk- och kunskapsinhämtning utifrån bland andra följande frågeställningar:

Vad finns i dag?

Hur används de digitala verktygen i verksamheter och undervisning?

Hur används IKT i språkundervisningen?

Hur skapas innovativ pedagogik med hjälp av digitala resurser?

Hur introduceras skolwebb för föräldrarna?

Forskning och utveckling av IKT-resurser i språkundervisning

Presentation av föreläsarna

Olaf Husby, Førsteamanuensis Institutt for språk og litteratur Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.

CALST vil foreligge på nett fra januar 2014 (nå må den lastes ned og kjøres lokalt). I dag fokuserer den på enkeltlyder (basert på vår database L1-L2map som har enkeltlyddata for ca 500 språk), men vi går nå i gang med å utvikle den slik at den tar for seg sider knyttet til sammenhengende tale (stavelser, ord (trykk, lengde, tone) intonasjon (rytme) – alt kontrastivt basert) LearnNoW forefinnes nå for nivå A1-A2 med engelsk som instruksjonsspråk, men i løpet av første kvartal neste år vil vi ha versjoner med polsk, spansk som instruksjonspråk (og norsk noe senere). Vi er i en fase hvor vi planlegger nivå B1 med yrkesinnretning, dvs. norsk for sykepleiere. Her starter vi med spansk som instruksjonsspråk. CALST vil integreres i LearnNoW.https://www.ntnu.no/ansatte/olaf.husby

 

Peppi Talas, Jyväskylä universitet, ” Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen”

Peppi Taalas har länge jobbat med att utveckla språkundervisningen med hjälp av IKT. Hon har ett brinnande intresse för att hitta mervärde i teknologin och för att förstå hur människan motiveras till mera självstyrd inlärning. Hon har varit aktivt med i många internationella och nationella projekt gällande språk, teknologi, lärarnas vidareutbildning och ändring i undervisningskulturer. För tillfället jobbar hon som direktör på Språkcentret vid Jyväskylä universitet och innehar en docentur i mångmedial språkpedagogik samt är vicepresident för Eurocall (den europeiska organisationen för teknologi i undervisningen). Mera information om Peppi hittar du på hennes webbsida: http://users.jyu.fi/~peppi/

Claes Weise Schiermer Mørkeberg, Pædagogisk IT-konsulent/projektleder, Københavns Sprogcenter, Ekstern underviser ved Danmarks Pædagogiske Universitet/Aarhus Universitet

 ”Hvordan skaber man innovativ pædagogik ved hjælp af digitale ressourcer?”Didaktisk udvikling af dansk som andetsprogsundervisning på basis af:
Digitale og mobile produktionsmiljøer som læringsressource. Om udvikling og brug af hjemmesider med blogge og i-bøger lærerne selv designer.
Hvordan kan autentisk materiale inddrages og hvordan kan et autentisk produktionsforum for kursister i dansk som andetsprog for voksne se ud?
Mobillæring og situeret læring, – når webværktøjerne kommer tæt på kursisterne. Om at arbejde med multimodal sprogproduktion med tekst, lyd i multimodale præsentationer.
Oplægget kommer omkring overvejelser om brug af og oprettelse af de digitale produktionsmiljøer, didaktisering af indhold, interaktionsdesign samt praksiseksempler

Margareth Sandvik, ”Digitale verktøy i og for flerspråklige barnegrupper”

I innlegget presenterer Margareth Sandvik erfaringer fra forskning på digitale verktøy i flerspråklige barnegrupper. Dataene er hentet fra prosjekter der nettbrett, mobiltelefon, prosjektor og interaktiv tavle har vært brukt for å styrke barnas litterasitetsutvikling. I innlegget blir det også vist hvordan digitale verktøy kan spille en rolle for barnas flerspråklige utvikling.

Margareth Sandvik er dosent i norskdidaktikk ved Institutt for barnehagelærerutdanning, Høgskolen i Oslo og Akershus. Hun har forsket på barns språkutvikling, flerspråklighet, digitale verktøy, samt utviklet nettressurser på flere språk.

 

Lisa Adamson, Centrum för skolutveckling Göteborgs stad ”Litteracitet i en digital tid”

I takt med ett ökat användande av digitala verktyg ökar också variationen i hur vi hanterar skriftspråket. Hur ser detta ut hos unga idag? Vilka konsekvenser kan det få för hur vi lär oss? Vad behöver vi ha i beaktande när vi planerar för undervisning och lärande i skolan?

 

Anna Kaya, Nationellt centrum för svenska som andraspråk

”Digitalt kollegialt lärande – för andraspråkselevernas skull”

Kommunikation och nätverkande via sociala medier har skapat nya möjligheter för lärare att lära av och med varandra. Med hjälp av bloggar, facebook och Twitter tar fler och fler lärare tillfället i akt att med hjälp av kollegiala samtal och reflektioner utveckla sin egen undervisning. Tidigare var det ofta ett ensamt yrke att undervisa nyanlända eller andraspråkselever men numera finns det stöttande och inspirerande kollegor ett klick bort. Oavsett om man är ämneslärare som vill veta mer om språkutvecklande ämnesundervisning eller om man vill nätverka med andra lärare som också undervisar nyanlända elever finns det många kollegor att nätverka med. Anna Kaya berättar om vikten av att dra nytta av sociala medier för andraspråkselevernas skull.

 

Hulya Basran, ”Språkutveckling med digitala verktyg”

Hülya Basaran arbetar som lärare i svenska som andraspråk i förberedelseklassen på Kronan i Trollhättan med uppdrag att skapa språkutvecklande arbetssätt – analogt och digitalt- för elever som är nya i svenska språket!

Karin Pettersson och Maria Larsson

”Språkutvecklande undervisning genom digitala verktyg i praktiken”

Karin Pettersson och Maria Larsson arbetar på Kvarnbackaskolan i Kista, en mångkulturell förort till Stockholm där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska. Försteläraruppdraget är att utveckla IKT, genrepedagogik och ASL (att skriva sig till läsning) Karin och Maria har i sin undervisning med elever från förskoleklass till åk 4 kombinerat ASL och genrepedagogik med mycket goda resultat. IKT är en naturlig och stor del av undervisningen. Karin och Maria  berättar om hur hon praktiskt arbetar i klassrummet.

 

Kjersti Baraas Ruud, Senter for IKT i utdanningen,  ”Språk er gøy med digitale verktøy”

Kjersti Baraas Ruud, utdannet førskolelærer. Jobbet som pedagogisk leder og styrer i 15 år. Tar master i barnehagepedagogikk ved HiOA deltid. Jobber ved Senter for IKT i utdanningen ved siden av studiene. Har jobbet med digitale verktøy i barnehagen siden 2005. Da ble hun ufrivillig med i et prosjekt om pedagogisk bruk digitale verktøy. Mente det ikke hadde noe i en barnehage å gjøre da det ikke var pedagogisk med digitale verktøy- bare morsomt. Etter kurset begynte hun å jobbe aktivt med digitale verktøy i barnehagen. Språk og barns perspektiv har jeg alltid vært opptatt av, og det er jeg også nå innen bruk av ulike digitale vektøy.

Språk er viktig for å kunne si sin mening, kommunisere med andre og for å komme med i leken i barnehagen. Hvordan kan digitale verktøy brukes for å styrke barns språklige kompetanse, og kan det brukes i kommunikasjon med barnets hjem?

Kristina Ansaldo