Visar alla blogginlägg med kategorin:
Internationellt

Avhandling om modersmålsundervisning och studiehandledning

Anne Reath Warrens avhandling Developing multilingual literacies in Sweden and Australia handlar om tre olika former av utbildning: modersmålsundervisning ochbridge-113194_1920 studiehandledning på modersmål i Sverige och utbildning i vietnamesiska i Australien. I Australien finns ingen modersmålsundervisning som organiseras genom skolan. Om man vill underhålla modersmål så är community language schools den vanligaste formen utanför skolan. De organiseras av föräldrar eller volontärer och brukar vara på helger.

Anne Reath Warren har arbetat som lärare i engelska som andraspråk under många år. Under hennes lärarutbildning, och även i de klassrum som hon arbetade i efteråt, tillämpades ett didaktiskt tillvägagångssätt som utgick från att man nästan låtsades som om eleverna inte hade några andra språk än engelska. All undervisning var på engelska och inga andra språkliga resurser räknades.

Som modersmålslärare i engelska i Sverige fick hon ett annat perspektiv på språkanvändning. Och när hon fick egna barn ville hon att de skulle använda och utveckla båda sina språk i skolan. Så man kan säga att det är både professionella och personliga erfarenheter som fått igång hennes intresse för modersmålsämnet.

Hon var intresserad av att se vilka möjligheter och utmaningar att utveckla flerspråkiga litteraciteter det fanns i de tre studerade miljöerna. Vad är det som hjälper eller hindrar eleverna att lära sig att läsa, skriva och uttrycka sig på fler än ett språk? Hon menar att det egentligen är ganska självklart att om det finns en möjlighet att använda alla språk man kan, så ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk.

I studien kunde hon se att det som kallas för transspråkande (eller translanguaging) skedde i alla miljöer som hon besökte, särskilt i studiehandledningen på modersmål. Det visar hur barn och lärare använder sig av olika språk för att förstå ämnesmaterial på svenska. Teorierna kring transspråkande är fortfarande under utveckling, men i studien framstod det som ett normaliserat sätt att kommunicera och lära sig.

Ett annat intressant resultat handlar om språkideologier eller attityder mot språk och flerspråkighet. På platser där man i policysammanhang är positiv till att utveckla litteracitet i flera språk, där ökar också möjligheterna för utveckling av litteracitet i dessa språk. Exempelvis skyddas modersmålsämnet och studiehandledning på modersmål av lagar i Sverige. Men det finns inte tillräckligt många studiehandledare i dagsläget och det finns många implementeringsproblem med modersmålsämnet. De här problemen representerar utmaningar för utvecklingen av flerspråkig litteracitet i Sverige.

Något som överraskade henne var att eleverna i studien ibland hade svårt att identifiera vilket språk som var deras modersmål. Eleverna har med sig kunskaper i fler är ett språk och de använder dessa språk i olika sammanhang dagligen, så språken flyter in i varandra. Hon tycker också att det var förvånande att se modersmålslärarnas stora engagemang i sitt ämne trots de svåra arbetsvillkor de har i både Sverige och Australien. I Australien jobbar de gratis och i Sverige undervisar de ofta i väldigt många skolor.

Anne Reath Warren anser att det är viktigt att alla lärare blir medvetna om transspråkandets möjligheter. Länge har det ansetts fult att blanda språk, och det har även ansetts fel att använda flera språk än svenska i ämnesundervisningen i Sverige. Men vi behöver lära oss mer om fenomenet transspråkande. Om vi vågar testa det i större utsträckning är förhoppningen att det kan gagna kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen för flerspråkiga elever.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten

Anna-Maija

Föreläsning och workshop om språkutvecklande arbete

Den 21 november håller Mei Kuin Lai, skolforskare från Nya Zeeland, en föreläsning och workshop om: Improving literacy achievement in multicultural aMei Laind multilingual schools

Föreläsningen riktar sig till alla lärare på grundskolan med intresse för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Tid: Den 21 november kl. 8.30-12.00.

Plats: Bolindersalen, Bolinders plan 1

Anmälan senast den 27 oktober: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=108129

About the lecture: Schools around the world are becoming culturally diverse, and students are increasingly multilingual. This creates new challenges for teachers who need to work with language development and literacy across all subjects. In this session, I will talk about how to combine classroom-based inquiry with effective literacy practices to meet the needs of diverse groups of students. This approach is based on a successful intervention in New Zealand that has improved reading achievement for culturally diverse students for over 15 years.  I will use examples from the intervention to illustrate the method and provide some tools that teachers can use in their own classrooms

Dr Mei Kuin Lai is an Associate Director of the Woolf Fisher Research Centre at the Faculty of Education, University of Auckland. She is passionate about research that makes a difference to teaching and learning. Along with the colleagues in the centre, she was the recipient of the University of Auckland Research Excellence Award (2015) for her work in developing and testing an intervention that has improved achievement over 15+ years and across diverse contexts (e.g., rural vs. urban). She presents and consults both locally and internationally, working with teachers, policy-makers and researchers. Her research focuses on designing effective interventions to overcome educational disparities, partnerships with schools and policy-makers, data discussions and practitioner research.

/Anna-Maija

Det globala klassrummet: att förstå och ta tillvara elevernas språkliga resurser

ordmoln globala 2Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.

Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.

Därefter har du möjlighet att välja två språkseminarier med modersmålslärare som berättar utifrån sitt språk och utifrån sina erfarenheter om:

• språktypiska drag

• skolsystemet i landet där språket talas

• svårigheter och utmaningar som nyanlända möter i det svenska skolsystemet och språket

Språken är arabiska, dari, lingala, somaliska och tigrinja.

Vi avslutar eftermiddagen med ett panelsamtal med alla medverkande.

Målgrupp

Pedagogisk personal på språkintroduktion

Tid & plats

Onsdag 8 februari kl 13-17 på Södra Latin,

Skaraborgsgatan 14 i Stockholm

T-bana hållplats Slussen

Anmälan

Anmäl dig via webbplatsen www.denglobalaskolan.se

senast 1 februari. Seminariet är avgiftsfritt. Fika ingår

Kontakt

Cecilia Rosengren, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

cecilia.rosengren@stockholm.se  08-508 336 19 eller 076-123 36 19

Karin Rehman, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

karin.rehman@stockholm.se

Karolina Sandahl, Den Globala Skolan

karolina.sandahl@denglobalaskolan.se

Arrangör

Universitet och Högskolerådet/Den Globala Skolan i samarbete med Utbildningsförvaltningens pedagogiska nätverk för språkintroduktion i Stockholms stad

Läs mer på: Den Globala Skolan

Inkluderande lärande i ett flerspråkigt klassrum

047I samband med en konferens om flerspråkighet i Norden besökte jag tillsammans med andra konferensdeltagare en låg- och mellanstadieskola i Helsingfors. Vi möttes av en entusiastisk lärare i finska som andraspråk som presenterade skolans arbete på två sätt. Dels fick vi ta del av hennes presentation Inclusive learning in a multicultural classroom, peer learning, dels fick vi se hur hon arbetade med en grupp elever. Det inkluderande handlar bland annat om att nyanlända elever placeras i klass direkt och att skolan har ett mycket medvetet arbete med flerspråkiga elever där målet är både att lära sig finska snabbt och att få finskspråkiga vänner. Det senare bidrar förstås till det förra men det handlar också om elevernas allmänna välbefinnande. Eleverna är indelade i smågrupper som består av både finska som andraspråks- och finska som modersmålselever, och läraren i finska som andraspråk arbetar med en grupp i taget. Det betyder att alla eleverna någon gång lämnar klassrummet för ett sådant arbete. Vi fick se läraren arbeta med en grupp 8-åringar med två helfinska barn, en nyanländ flicka och två andraspråkselever, och det märktes tydligt att de var vana vid och fann stor glädje i arbetet.

Ett annat inslag i det inkluderande arbetet är s.k. multilingual lessons. Dessa planeras av klassläraren och finska som andraspråksläraren tillsammans och handlar om att lyfta fram de olika språken som är representerade i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs och något att vara stolt över och inte som en utmaning. Allt som har med språk att göra lyfts fram med intresse, exempelvis något så enkelt som att en elev lärt sig ett svenskt ord på en Stockholmskryssning.

Anna-Maija

Anmäl dig till konferens om innovativa språkprojekt!

arabiskaLärare i språk, svenska som andraspråk och modersmål inom alla skolformer kan ansöka om europeiska utmärkelsen för språk, The European Language Label. Utmärkelsen delas ut årligen till nyskapande projekt inom språkundervisning och språkinlärning. Information om nästa ansökningsperiod kommer under 2017 – håll utkik till exempel på Skolverkets hemsida.

Kom och ta del av årets innovativa språkprojekt och var med på prisceremonin för Europeisk kvalitetsutmärkelse i språk 2016! 

Förutom presentationer av de vinnande bidragen får du också lyssna till två aktuella seminarier:

Anette Resare Jansson, licentiand i Ämnesdidaktiska forskarskolan, Stockholms universitet, talar om engelska som tredjespråk – den dubbla utmaningen att  lära sig två nya språk som många av våra nyanlända elever står inför.

Liss-Kerstin Sylvén, docent, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, talar om betydelsen av exponering av engelska utanför skolan, fritidsengelska, för språkutveckling.

Dagen innebär även information om vägar till internationellt samarbete, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande för er språklärare.

Konferensen är kostnadsfri och vi bjuder på lunch och kaffe. Du anmäler dig på den här länken senast den 30 november 2016 och du måste fylla i alla fält i anmälningsformuläret för att kunna skicka in det. Begränsat antal platser.

 Anmälan är bindande och om du får förhinder måste du meddela Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se senast den 5 december 2016. Om du inte avbokar i tid kommer din organisation att faktureras en avbokningsavgift på SEK 200.

Om du har frågor kring konferensen, kontakta Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se

Välkomna!

Vänliga hälsningar

Ingrid Gran, Universitets- och högskolerådet                                                                       

Eva Engdell, Skolverket                                   

Jessica Berggren, FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad

Nyanländas läsande

Ni som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever har väl upptäckt vilken skatt Mångspråksbiblioteket på Medioteket är? Om inte måste ni titta in hos dem genom att följa länken

Samtidigt vill jag tipsa om att Anneli Drewsen, vår kollega som ibland gör inhopp här på bloggen, skriver litteratur anpassad för nyanlända och flerspråkiga elever. Nu finns översättningar av hennes bok Spring Amina! till både arabiska och engelska. Utmärkt för eleverna att få kunna läsa parallellt och ta till sig en berättelse på två språk. Förlaget tillhandahåller gratis arbetsmaterial riktade till både lärare och elever. Följ länken för mer information

Kristina Ansaldo

Tack NC för ett välorganiserat och inspirerande Symposium 2015!

Under två spännande och innehållsrika dagar kunde vi deltagare välja mellan över 70 olika seminarier. Temat för Symposiet var resurser och utgick ifrån hur vi lärare kan utgå ifrån elevernas erfarenheter, tankar, kunskaper och språkliga förmågor samtidigt som vi utgår ifrån våra egna och våra kollegors styrkor. I barn och ungdomsspåret låg fokus på organisation och samarbete kring nyanlända och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Inledande föreläsare var Ofelia Garcia professor vid Graduate Center City University i New York där hon forskar i och undervisar om flerspråkig utveckling och pedagogik.o GArcia

Hon höll ett mycket intressant och inspirerande föredrag om ”Translanguaging”, ett internationellt begrepp för att ta till var på de flerspråkiga elevernas språkresurser. Flerspråkiga människor rör sig vardagligen med en språklig repertoar, oavsett språk, som innefattar en mängd olika uttrycksförmågor. Detta innebär att förskolan och skolan ska arbeta för att barnet och eleven ska ha möjlighet till att utveckla alla sina språkliga resurser för att tänka och kommunicera. ”Translanguaging” är ett förhållningssätt som ser människan som en tankande, kommunikativ språkanvändare.

Garcia menar att en ”andraspråkinlärare” inte bara lägger till ett nytt fristående språk till det redan befintliga,

utan

  • Att de använder sina redan befintliga språkelement i ett ömsesidigt förhållande med de nya för att skapa mening och kommunikation.

och

  • Att de konstruerar sin egen dynamiska flerspråkliga repertoar genom att lägga till element till dem de redan har.

  • Det handlar inte om kodväxling mellan två språk utan användning av hela sin språkliga repertoar för meningsskapande.

Vill du läsa mer, så har Garcia publicerat flera böcker i ämnet, bl. a denna i samarbete med Li Wei.

translanuaging

I ett kommande inlägg skriver vi om hur detta kan se ut i förskolan och i klassrummet och vilka strategier man kan ta till som lärare när man själv inte behärskar elevernas modersmål.

Kristina Ansaldo

Från enspråkig till flerspråkig skolmiljö

Hur kan skolan gå från en enspråkig till en flerspråkig miljö? Det har varit en av huvudfrågorna för Amuse-projektet som pågått i tre år. Institutioner från sex europeiska länder, däribland Göteborgs universitet, har samarbetat kring att ta fram goda exempel, genomföra studier och ta fram rekommendationer och publikationer.

Dessutom har fyra konferenser arrangeras där företrädare för lärarutbildningar, lärare, skolledare, forskare och utbildningspolitiker har träffats för att diskutera flerspråkig utbildning. Den sista konferensen var i Göteborg i våras och Språkforskningsinstitutet var på plats (se länkar till våra blogginlägg nedan).

Nu har Amuse-projektet tagit fram rekommendationer för hur flerspråkighet kan främjas i skolor och klassrum. Rekommendationerna riktar sig till lärarutbildningen samt beslutsfattare och politiker. De fullständiga rekommendationerna finns att ladda ner på projektets webbplats. Några av rekommendationerna är följande:

  • Lärarutbildningen bör förbereda alla lärare, oavsett ämne de ska undervisa i, på ett sådant sätt att de kan planera och genomföra sin undervisning för att stödja den språkliga mångfalden i klassen.
  • Som en del av lärarutbildningen bör alla lärare läsa en introducerande språkkurs i ett av elevernas modersmål. Detta bör erbjudas som en obligatorisk, valbar kurs, som i idealfallet också inkluderar en vistelse i ett område där detta språk är ett huvudspråk i dagligt bruk.
  • Bibliotek vid skolor, universitet, och på alla institutioner för lärarutbildningen bör förses med nya och aktuella forskningspublikationer och undervisningsmaterial inom områdena flerspråkighet och språklig mångfald.
  • Antalet utbildade flerspråkiga lärare bör ökas och integreras i det ordinarie skolsystemet.
  • Beslutsfattare inom utbildningsområdet måste öka sina kunskaper om flerspråkighet.
  • Modersmålsundervisning och stöd på andra språk bör integreras i den ordinarie undervisningen. Samtidigt bör modersmålslärares status på skolorna göras likvärdig med andra lärares.
  • Elever med en utökad språklig repertoar bör få institutionellt erkännande och lämplig certifiering av sina språkkunskaper.

Amuse står för Approaches to Multilingual Schools in Europe. Projektet pågick från januari 2012 till mars 2015 och finansierades av Europakommissionens program för livslångt lärande. Läs mer och ladda ner alla rekommendationer på projektet webbplats.

 *

Läs även våra blogginlägg från konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i mars 2015:

Flerspråkighet behövs i lärarutbildningen!

Bonjour, everybody! Ett europeiskt perspektiv på flerspråkighet

”Isolera inte de nyanlända!”

Så kan utbildningen för flerspråkiga elever förändras

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

Förskolan var också på plats i Göteborg!

 

Våra publikationer…

delas nu ut gratis till den som är först till kvarn!

Språkforskningsinstitutet tömmer nu källaren på intressanta och spännade böcker  författade av både tidigare och verksamma medarbetare, som t ex Monica Axelsson numera professor på Stockholms universitet.

röda tråden     broar

många trådar        två språk eller

tvåspråkiga bvidga vyerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den röda tråden är en utvärdering av Storstadssatsningen och används fortfarande till viss del som kurslitteratur .

Broar mellan kulturer behandlar somaliska barns språksocialisation i hem och förskola i Sverige.

Många trådar in i ämnet är en samling artiklar av ett genrepedagogiskt arbete på Knutbyskolan i Rinkeby.

Två språk eller flera, ett häfte som ger föräldrar information om hur man stödjer sitt barn till aktiv flerspråkighet.

Tvåspråkiga barn och skolframgång innehåller en samling artiklar kring flerspråkiga elevers skolframgång.

Vidga vyerna, en samling artiklar om människors möten i ett nytt samhälle.

Alla böckerna kan användas i studiecirkelform i arbetslag eller kollegiala grupper.

Är du intresserad skriver du en rad till vår funktionsbrevlåda, sprakforskning@stockholm.se och delger oss vilka titlar och hur många du önskar, så kommer vi överrens om tid när du kan komma och hämta.

Kristina Ansaldo och Karin Wallin

Sök till förskolelyftet nu!

Gibbons-kurs-0091

Ta chansen att studera vidare!

Nu erbjuder flera universitet att läsa 7,5hp ”Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan” via förskolelyftet.

Ansökningstiden är från 16 mars-15 april.

Karin Wallin