Visar alla blogginlägg med kategorin:
Lgr11/Lgrs11

Språkutvecklande NO-undervisning

NO-bokBjörn Kindenberg och Maria Wiksten, författare till Språkutvecklande SO-undervisning, har nu skrivit en motsvarande bok om NO-undervisning. Enligt baksidestexten handlar boken om hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Eftersom språket, kunskaperna och tänkandet är sammanlänkat, behöver eleverna få språkliga strategier för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

Boken innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Till exempel handlar det om hur man:
• stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter
• arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande
• formulerar utmanande frågor
• går igenom ord och begrepp i en text.

Innehållet utgår från den senaste forskningen om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De olika kapitlen inleds med en teoretisk bakgrund och avslutas med konkreta, välbeskrivna aktiviteter. De åtta kapitlen heter Språkutvecklande arbetssätt, Bedömning från början till slut, Ord och begrepp, Samtal, Läsa, Skriva, Elever med svenska som andraspråk och Laborationsrapporter och cirkelmodellen.

Boken riktar sig främst till NO-lärare på högstadiet men aktiviteterna, metoderna och arbetssätten kan även användas inom andra ämnen och skolår.

Anna-Maija

Inbjudan till seminarieträffar för bild- och slöjdlärare

wood-736714_1920Ett erbjudande för bild- och slöjdlärare:

Vi erbjuder dig som är bild- eller slöjdlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bild- och slöjdämnet. Du får en möjlighet att lyssna på aktuell forskning och att utbyta erfarenheter med andra bild- och slöjdlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt avser en anmälan samtliga tre tillfällen: den 19 januari, den 23 februari och den 30 mars, kl. 14.30 – 17.00.

Lokalen är Insikten, Hantverkargatan 2F.

Anmälan senast 17/12. Begränsat antal deltagare, så först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Vid frågor, kontakta Birgitta Thorander eller Anna-Lena Ebenstål

Föreläsning om skolskrivande

bridge-113194_1920FoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie för deltagare inom Läslyftet men även andra intresserade är välkomna. Seminarierna riktar sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier. Under hösten är det två föreläsningar.

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om ”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Anmälan senast den 3/10 till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning. Begränsat antal platser.

Klicka på länken nedan:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Slöjdens ämnesspråk

bridge-113194_1920I en utvecklingsartikel om slöjdens ämnesspråk konstaterar Laila Guvå och Maria Stevanovic att elever inte med självklarhet snappar upp slöjdens ämnesbegrepp. De två språklärarna har tillsammans med två slöjdlärare undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

I projektet följdes elever i årskurs 7 under två terminer. Hälften av eleverna fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och hälften fick instruktioner på ”vanligt traditionellt” sätt.  I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Resultaten efter projektet visar att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skilde sig särskilt mycket mellan grupperna. Det räcker alltså inte med att införa digitala hjälpmedel men inte heller att läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Istället bör det finnas en övergripande plan för undervisningen och läraren måste explicit tala om för eleverna att de förväntas lära sig och aktivt använda begreppen.

Lärarna menar att projektet varit en ögonöppnare för både språk- och slöjdlärarna. Slöjdämnet (och andra praktisk-estetiska ämnen) ställer språkliga krav på eleverna. Eleverna behöver få övning i att resonera och reflektera kring ämnesinnehållet eftersom dessa förmågor också ingår i bedömning och betygssättning.

Källa: Susanne Savander, Skolporten (länk till en artikel om utvecklingsartikeln)

Se även Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet (artikel om Stina Westerlunds avhandling från 2015)

Anna-Maija

Träff för SO-lärare

språkutvecklande so-undervisning

Hur kan man kombinera SO-didaktik och språkutvecklande arbete?  Under den första träffen av två under våren ges en introduktion till boken Språkutvecklande SO-undervisning. Den andra träffen handlar om Läslyftets SO-modul Främja elevers lärande i SO. Datum för den andra träffen meddelas senare.
Var: Grillska huset, Riddarsalen. När: Träff 1: Den 6 april kl. 14.30-17.00. Kaffe/te och smörgås serveras.

Björn Kindenberg, en av författarna till Språkutvecklande SO-undervisning, presenterar bokens konkreta lektionsupplägg, metoder och arbetssätt, alla med utgångspunkten i SO-ämnena.

Under träffen ges bl.a. redskap för hur man:

  • stöttar eleverna genom läsningen av en läromedelstext
  • gör språkutvecklande uppgifter och övningar
  • formulerar muntligt utmanande frågor
  • går igenom svåra ord i en text

Träffen har formen av en workshop med tillfälle att diskutera hur man kan anpassa bokens tankar till den egna undervisningen. Träffen riktar sig främst till SO-lärare i grundskolan och gymnasiets språkintroduktion men även andra SO-lärare är välkomna i mån av plats. Antalet platser är begränsat, så först till kvarn gäller.

Frågor? Mejla anna-maija.norberg@stockholm.se

Anmälan senast den 23 mars: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=94699

Nyanlända elevers lärande

teaching-928637_1280En av Skolverkets konferenser om stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande (29/9 2015; se här) fokuserade till stor del på det nya kartläggningsmaterialet. Kartläggningen består av tre steg, varav de första två är obligatoriska för grundskolan, och ska ske inom två månader. Kartläggningssamtalen ska, om möjligt, ske på elevens starkaste språk, och tolkens betydelse var ett annat tema för konferensen.

Steg 1 består av ett samtal om elevens bakgrund, intressen och förväntningar. Det är viktigt att skapa en tillitsfull atmosfär, så att eleven inte upplever situationen som ett prov. Samtalet tar ca 70 minuter, och enligt utprövningen uppskattar de flesta elever och föräldrar samtalet.

Steg 2 har två delar som rör litteracitet respektive numeracitet. I litteracitetsdelen kartläggs elevens läsförståelse. Uppgifterna, som testar förmågan att söka information, tolka, argumentera och reflektera, finns översatta till 13 språk vilket täcker de vanligaste språken. Numeracitetsdelen prövar elevens matematiska förmågor, vilket sker med hjälp av muntliga uppgifter.

Efter steg 1 och 2 fattar rektor ett beslut om årskurs- och under-visningsgruppsplacering av eleven. Förutom kartläggningen tas hänsyn till elevens ålder, och placeringen sker helst inte i en lägre årskurs.

Steg 3 kartlägger elevens ämneskunskaper i följande ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, NO, slöjd, SO och teknik. Materialet består av lärarinformation, uppgifter, bilder, observationsscheman och en sammanfattning av kartläggningen. Kartläggningen genomförs av ämneslärare och tolk och används för elever i åk 4-9.

Kartläggningsmaterialet kommer att finnas på Skolverkets bedömningsportal, förhoppningsvis senast från årsskiftet.

Anna-Maija Norberg