Visar alla blogginlägg med kategorin:
Likabehandling

Kompisgruppen på Globala gymnasiet jobbar för en mer integrerad skola

Skärmklipp

Kompisgruppen är en elevdriven grupp på Globala Gymnasiet som jobbar för att alla årskurser och program ska lära känna varandra och främja integration mellan elever på språkintroduktion och elever från de nationella programmen. De anordnar aktiviteter för att skapa tillfällen för elever att mötas, lära känna varandra och ha roligt. Kompisgruppen bjöd in andra skolor till samtal en onsdag i maj där elever, lärare och skolledare i smågrupper fick diskutera frågan:

”Hur skapar vi en mer integrerad skola?”

kompisgruppen

kommentarer från Globala

Det blev många bra samtal  mellan engagerade elever, lärare och skolledare från olika gymnasieskolor, bland annat Kungsholmen, Kungsholmens västra, Östra Real, Södra Latin, Liljeholmen, och gymnasieskolor från Järfälla och Lidingö. Förslaget om att alla elever på språkintroduktion kunde få en fadder eller mentor på ett nationellt program kritiserades, eftersom eleverna menade att det blir en ojämn maktbalans där elever från nationella program ska ta hand om elever på språkintroduktion. Ett bättre alternativ är att uppmuntra elevkåren på skolan att starta kompisgrupper där man lär av varandra. I kompisgruppen kan man exempelvis lära ut olika bollsporter, sa en av eleverna, eftersom många elever på språkintroduktion känner till andra bollsporter och lekar än de som finns i Sverige. Att vi lär av varandra. Det höll vi andra med om.

För att skapa en mer integrerad skola behöver initiativet komma från skolans elever, tyckte många av eleverna, men lärare och skolledning kan stötta och göra det möjligt praktiskt genom att bland annat schemalägga pedagogiskt så att elever har möjlighet att mötas.

Efter en timmes intensivt fikande, pratande och lyssnande bestämde eleverna att skapa en facebookgrupp: Nätverk för integration i skolan. Sidan är öppen för alla elever, lärare och skolledare som är intresserade av att skapa en mer integrerad skola.

Vi som var med på mötet vill uppmuntra andra skolor att starta kompisgrupper och behöver man tips och råd kan man kontakta Globala gymnasiets kompisgrupp: kompisgruppen@globala.se

/Cecilia Rosengren, samordnare för nyanländas lärande

Nihad Bunar: ”Hur skall vi göra?” – om migration och utbildning

konf3En av keynoteföreläsarna på Vetenskapsrådets resultatdialog (21-22/11 2016) var Nihad Bunar, Stockholms universitet, känd bland annat för sin bok Nyanlända och lärande. Titeln på hans föreläsning var ”Hur skall vi göra?” – migration, utbildning och utbildningsforskningens ansvar.

Bunar talade om strukturellt missgynnade områden och deras skolor och beskrev en utveckling från lokalsamhällets stolthet till skolor med dåligt rykte som tappar framför allt studiemotiverade elever. Oavsett möjliga anledningar till utvecklingen är det viktigt att uppmärksamma alla barns situation. Just detta var en av Bunars argument: att betrakta alla barn som barn – vilket inte är fallet nu enligt honom. De lagar, regler och bestämmelser som gäller för ”barn” tycks inte alltid gälla för barn som befinner sig i en process av pågående migration.

Resultaten från en studie som undersökt nyanlända barns situation ur barnens perspektiv visar att de ser tydliga livschanser i Sverige men att de behöver hjälp och stöd, såväl pedagogiskt som socialt. De har ett stort behov av att ”vara normala” och av att få uppmuntran och bekräftelse på att de utvecklas. Studien visar också att barnen har mycket vilja och ambition och att det är betydelsefullt för dem att snabbt lära sig svenska.

Tillbaka till frågan i rubriken: Hur ska vi göra? Bunars poäng med frågan var att vi ju inte kan förändra det de nyanlända barnen varit med om eller vilka deras föräldrar är. Det vi kan förändra är vad vi gör i vårt arbete med de nyanlända eleverna. Bunar talade om spaces of inclusion och spaces of empowerment. Det är dock viktigt att inkluderingen är stödbaserad och sker med medvetenhet om elevernas tidigare och nuvarande erfarenheter. Empowerment handlar bland annat om att erkänna barnet som en kompetent aktör i sitt eget liv. Bunar betonade vikten av att elevens första språk används som en resurs i lärandet. Hur studiehandledningen organiseras och utnyttjas är också en väsentlig fråga. Man kan också ställa frågan vilka pedagogiska principer studiehandledningen bygger på – finns det någon forskning om detta?

Anna-Maija