Visar alla blogginlägg med kategorin:
Matematik

Kurs i svenska som andraspråk för alla lärare

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Sista ansökningsdag är den 15 maj.

Mer information finns på Skolverkets hemsida.

/Anna-Maija

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

”Pisa visar varför språk är viktigt i alla ämnen”

bakomträdhaikuI dagens Svenska Dagbladet (7/12 2016) har Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, kommenterat de svenska Pisa-resultaten (länk). Det hon lyfter fram är vikten av att träna läsning i skolans alla ämnen. ”Läsförståelse” är inte ett skolämne, och det räcker inte att lämna ansvaret för undervisningen av läsförmågan till svenskämnet. Avgörande för utvecklingen av avancerad läsförståelse är att den ses som en del av kompetensen i alla olika ämnen, skriver Karlsson. Hon nämner Läslyftet som en viktig fortbildningsinsats i sammanhanget, liksom motsvarande satsningar inom matematik och naturvetenskap där man också framhållit språkets roll. I förlängningen handlar det om att förändra den traditionella ämneslärarens identitet, menar Karlsson som också anser det vara välgörande att OECd:s kunskapssyn inte tar hänsyn till skolans invanda ämnesorganisation.

Läs också våra tidigare inlägg om språkets roll i olika skolämnen: matematik, kemi, bild, slöjd, SO.

Anna-Maija

Varför ska vi skriva i skolan?

wood-736714_1920FoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Seminarierna riktar sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier. Under hösten är det två föreläsningar.

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Anmälan  till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Föreläsning om skolskrivande

bridge-113194_1920FoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie för deltagare inom Läslyftet men även andra intresserade är välkomna. Seminarierna riktar sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier. Under hösten är det två föreläsningar.

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om ”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Anmälan senast den 3/10 till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning. Begränsat antal platser.

Klicka på länken nedan:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Språkets betydelse i skolans matematik

Scientific-Solar-Calculator-2-Remix-by-Merlin2525.I juni i år disputerade Ida Bergvall med avhandlingen Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik – en studie om ämnesspråk i TIMSS. Avhandlingen är en fördjupning i matematikens ämnesspråk som enligt Bergvall skiljer sig mellan olika matematiska områden och är en del av lärarens viktiga ämneskunskap.

I avhandlingen har Bergvall beskrivit ämnesspråket i matematik som det uttrycks i det internationella provet Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2011, för årskurs 8. Språkets karaktär och funktion har studerats inom fyra olika innehållsområden: algebra, geometri, statistik och aritmetik. Förutom skriftspråket ingår även bilder och symboler i studien.

Resultaten visar att det matematiska språket som det uttrycks i TIMSS har fyra meningsdimensioner: packning, precisering, personifiering och presentation. En hög grad av packning betyder att språket är formellt, informationstätt och skiljer sig därmed från vardagsspråket. Precisering innebär bland annat många adjektiv för att just precisera. Personifiering är ett mer vardagsnära språk där matematiken sätts in i en vardaglig kontext. Presentation innebär ett traditionellt och komplext sätt att presentera matematik med många bisatser och passiv form.

Dessa fyra meningsdimensioner används på olika sätt beroende på innehållsområden. Det mest utmärkande resultatet är att algebra och geometri i TIMSS utmärks av en ämnesspecifik packning i form av långa ord och substantiv. Det skrivna språket i algebra och geometri uttrycker också en låg grad av personifiering, dvs. låg grad av vardagsnära språk och vardaglig kontext. Inom statistik och aritmetik används oftare vardagsspråk med exempel tagna ur verkligheten.

För att klara testet krävs kunskaper i båda språktyperna – vardagsspråk samt ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk.

I studien ingår även en korrelationsanalys där elevresultaten jämförts med graden av packning, precisering, personifiering och presentation i uppgifterna. När det gäller geometri och algebra, presterade eleverna sämre i uppgifter med hög grad av personifiering, det vill säga uppgifter med ett mer vardagligt språk och koppling till något konkret och verklighetsnära, vilket kanske är förvånande.

Bergvall hoppas att resultaten kan bidra till förbättrade förutsättningar för lärare att undervisa om ämnets språk och språkets funktion.

Anna-Maija

Källa: Susanne Sawander, Ifous Matchmail nr 34

Bild: Scientific Solar Calculator by Merlin 2525

Kurs i att undervisa nyanlända elever

bloggDen kostnadsfria kursen vänder sig till modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen. Såhär skriver Skolverket om varför man ska delta i kursen:

  • Få kunskap om hur elevernas kunskapsutvecklingen gynnas av att de begrepp som används i ämnesundervisningen stärks på såväl elevens modersmål, som på det svenska språket.
  • Hitta samarbetsformer för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen som gynnar elevernas lärande.

Kursen innehåller värdegrund, språk- och kunskapsutveckling, flerspråkighet, samarbete för elevens bästa samt planering och genomförande av undervisning. Kursen som startar både hösten 2016 och våren 2017 anordnas av ett flertal lärosäten, i olika former:

  • Distansundervisning med ett fåtal fysiska träffar på kvartsfart.
  • På distans
  • Seminarieserie

För mer information och anmälan, se länk ovan.

Anna-Maija

Nyanlända elevers lärande

teaching-928637_1280En av Skolverkets konferenser om stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande (29/9 2015; se här) fokuserade till stor del på det nya kartläggningsmaterialet. Kartläggningen består av tre steg, varav de första två är obligatoriska för grundskolan, och ska ske inom två månader. Kartläggningssamtalen ska, om möjligt, ske på elevens starkaste språk, och tolkens betydelse var ett annat tema för konferensen.

Steg 1 består av ett samtal om elevens bakgrund, intressen och förväntningar. Det är viktigt att skapa en tillitsfull atmosfär, så att eleven inte upplever situationen som ett prov. Samtalet tar ca 70 minuter, och enligt utprövningen uppskattar de flesta elever och föräldrar samtalet.

Steg 2 har två delar som rör litteracitet respektive numeracitet. I litteracitetsdelen kartläggs elevens läsförståelse. Uppgifterna, som testar förmågan att söka information, tolka, argumentera och reflektera, finns översatta till 13 språk vilket täcker de vanligaste språken. Numeracitetsdelen prövar elevens matematiska förmågor, vilket sker med hjälp av muntliga uppgifter.

Efter steg 1 och 2 fattar rektor ett beslut om årskurs- och under-visningsgruppsplacering av eleven. Förutom kartläggningen tas hänsyn till elevens ålder, och placeringen sker helst inte i en lägre årskurs.

Steg 3 kartlägger elevens ämneskunskaper i följande ämnen: bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, musik, NO, slöjd, SO och teknik. Materialet består av lärarinformation, uppgifter, bilder, observationsscheman och en sammanfattning av kartläggningen. Kartläggningen genomförs av ämneslärare och tolk och används för elever i åk 4-9.

Kartläggningsmaterialet kommer att finnas på Skolverkets bedömningsportal, förhoppningsvis senast från årsskiftet.

Anna-Maija Norberg