Visar alla blogginlägg med kategorin:
Nyanlända

Avhandling om modersmålsundervisning och studiehandledning

Anne Reath Warrens avhandling Developing multilingual literacies in Sweden and Australia handlar om tre olika former av utbildning: modersmålsundervisning ochbridge-113194_1920 studiehandledning på modersmål i Sverige och utbildning i vietnamesiska i Australien. I Australien finns ingen modersmålsundervisning som organiseras genom skolan. Om man vill underhålla modersmål så är community language schools den vanligaste formen utanför skolan. De organiseras av föräldrar eller volontärer och brukar vara på helger.

Anne Reath Warren har arbetat som lärare i engelska som andraspråk under många år. Under hennes lärarutbildning, och även i de klassrum som hon arbetade i efteråt, tillämpades ett didaktiskt tillvägagångssätt som utgick från att man nästan låtsades som om eleverna inte hade några andra språk än engelska. All undervisning var på engelska och inga andra språkliga resurser räknades.

Som modersmålslärare i engelska i Sverige fick hon ett annat perspektiv på språkanvändning. Och när hon fick egna barn ville hon att de skulle använda och utveckla båda sina språk i skolan. Så man kan säga att det är både professionella och personliga erfarenheter som fått igång hennes intresse för modersmålsämnet.

Hon var intresserad av att se vilka möjligheter och utmaningar att utveckla flerspråkiga litteraciteter det fanns i de tre studerade miljöerna. Vad är det som hjälper eller hindrar eleverna att lära sig att läsa, skriva och uttrycka sig på fler än ett språk? Hon menar att det egentligen är ganska självklart att om det finns en möjlighet att använda alla språk man kan, så ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk.

I studien kunde hon se att det som kallas för transspråkande (eller translanguaging) skedde i alla miljöer som hon besökte, särskilt i studiehandledningen på modersmål. Det visar hur barn och lärare använder sig av olika språk för att förstå ämnesmaterial på svenska. Teorierna kring transspråkande är fortfarande under utveckling, men i studien framstod det som ett normaliserat sätt att kommunicera och lära sig.

Ett annat intressant resultat handlar om språkideologier eller attityder mot språk och flerspråkighet. På platser där man i policysammanhang är positiv till att utveckla litteracitet i flera språk, där ökar också möjligheterna för utveckling av litteracitet i dessa språk. Exempelvis skyddas modersmålsämnet och studiehandledning på modersmål av lagar i Sverige. Men det finns inte tillräckligt många studiehandledare i dagsläget och det finns många implementeringsproblem med modersmålsämnet. De här problemen representerar utmaningar för utvecklingen av flerspråkig litteracitet i Sverige.

Något som överraskade henne var att eleverna i studien ibland hade svårt att identifiera vilket språk som var deras modersmål. Eleverna har med sig kunskaper i fler är ett språk och de använder dessa språk i olika sammanhang dagligen, så språken flyter in i varandra. Hon tycker också att det var förvånande att se modersmålslärarnas stora engagemang i sitt ämne trots de svåra arbetsvillkor de har i både Sverige och Australien. I Australien jobbar de gratis och i Sverige undervisar de ofta i väldigt många skolor.

Anne Reath Warren anser att det är viktigt att alla lärare blir medvetna om transspråkandets möjligheter. Länge har det ansetts fult att blanda språk, och det har även ansetts fel att använda flera språk än svenska i ämnesundervisningen i Sverige. Men vi behöver lära oss mer om fenomenet transspråkande. Om vi vågar testa det i större utsträckning är förhoppningen att det kan gagna kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen för flerspråkiga elever.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten

Anna-Maija

Plus och minus om introduktionsprogrammet

Hassan Sharifs avhandling från juni i år visar att introduktionsprogrammhassan-sharif-e1502271489779et är den viktigaste vägen in i svenska samhället för nyanlända ungdomar. Avhandlingens titel säger något om hur de nyanlända ungdomarna ser på skolans roll i Sverige: Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning.

Avhandlingen handlar om en grupp irakiska gymnasieungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. I studien undersöktes ungdomarnas socioekonomiska och språkliga bakgrund för att se om det har betydelse för hur de förhåller sig till introduktionsutbildningen samt på utbildning i stort och dess betydelse för fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

Enligt studien ser ungdomarna på introduktionsutbildningen både som en utbildning för att lära sig svenska och ta igen missade skolkunskaper eller lära sig nya kunskaper och som den viktigaste vägen in i det svenska samhället. De lyfter även fram sammanhållningen med andra nyanlända elever i klassen som något värdefullt, något som gör att de inte känner sig ensamma och otrygga.

Men samtidigt som eleverna tycker att introduktionsutbildningen är viktig för dem känner de att den inte räknas på riktigt eftersom de upplever att de stagnerar i sin kunskapsutveckling. De får inte möjlighet att ge uttryck för och omvandla sina tidigare kunskaper till erkända kunskaper i den svenska skolan. Det beror mycket på att utgångspunkten i utbildningen är vad de inte kan – vilket är det svenska språket. De kan inte ge uttryck för sina kunskaper på svenska, endast på andra språk som inte har så hög status i svensk skola.

Sharif menar att det är förvånande att det fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur man kan ta tillvara ungdomarnas tidigare kunskaper och den höga ambition de ofta har med sig. Ett annat problem, enligt Sharif, är att nyanlända migranter ofta bor i mångkulturella bostadsområden i förorten. I introduktionsklasser placeras de (också) lite vid sidan om, exempelvis i en annan korridor eller i en barack utanför skolbyggnaden.

Förutom de nyanlända eleverna och deras lärare och skolledare, är målgruppen för Sharifs avhandling kommuntjänstemän och andra som arbetar med de här frågorna.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten, Bild Skolporten

/Anna-Maija

Stora kliv mot nytt liv, en spridningskonferens om nyanländas lärande

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Konferensen pågår under två halvdagar och har tre huvudtalare Den mest kände är inte mindre än Dr. Jim Cummins, professor  inom språkutveckling på the Univerity of Toronto.

Jim Cummins

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet  som för närvarande arbetar  med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång.

Mustafa Panshiri,  polis som själv kom som ensamkommande 11-åring till Sverige.

Förutom detta erbjuds föreläsningar och workshops om goda exempel på både undervisning och organisation som bedrivs runt om i våra kommuner.

För mer information och anmälan:

kommuner

Kristina Ansaldo

Kompisgruppen på Globala gymnasiet jobbar för en mer integrerad skola

Skärmklipp

Kompisgruppen är en elevdriven grupp på Globala Gymnasiet som jobbar för att alla årskurser och program ska lära känna varandra och främja integration mellan elever på språkintroduktion och elever från de nationella programmen. De anordnar aktiviteter för att skapa tillfällen för elever att mötas, lära känna varandra och ha roligt. Kompisgruppen bjöd in andra skolor till samtal en onsdag i maj där elever, lärare och skolledare i smågrupper fick diskutera frågan:

”Hur skapar vi en mer integrerad skola?”

kompisgruppen

kommentarer från Globala

Det blev många bra samtal  mellan engagerade elever, lärare och skolledare från olika gymnasieskolor, bland annat Kungsholmen, Kungsholmens västra, Östra Real, Södra Latin, Liljeholmen, och gymnasieskolor från Järfälla och Lidingö. Förslaget om att alla elever på språkintroduktion kunde få en fadder eller mentor på ett nationellt program kritiserades, eftersom eleverna menade att det blir en ojämn maktbalans där elever från nationella program ska ta hand om elever på språkintroduktion. Ett bättre alternativ är att uppmuntra elevkåren på skolan att starta kompisgrupper där man lär av varandra. I kompisgruppen kan man exempelvis lära ut olika bollsporter, sa en av eleverna, eftersom många elever på språkintroduktion känner till andra bollsporter och lekar än de som finns i Sverige. Att vi lär av varandra. Det höll vi andra med om.

För att skapa en mer integrerad skola behöver initiativet komma från skolans elever, tyckte många av eleverna, men lärare och skolledning kan stötta och göra det möjligt praktiskt genom att bland annat schemalägga pedagogiskt så att elever har möjlighet att mötas.

Efter en timmes intensivt fikande, pratande och lyssnande bestämde eleverna att skapa en facebookgrupp: Nätverk för integration i skolan. Sidan är öppen för alla elever, lärare och skolledare som är intresserade av att skapa en mer integrerad skola.

Vi som var med på mötet vill uppmuntra andra skolor att starta kompisgrupper och behöver man tips och råd kan man kontakta Globala gymnasiets kompisgrupp: kompisgruppen@globala.se

/Cecilia Rosengren, samordnare för nyanländas lärande

Skolan viktig för nyanlända

ordmoln globala 2I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet.  Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.

Källa: Annika Larsson Sjöberg, Skolporten

/Anna-Maija

Kurs i svenska som andraspråk för alla lärare

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Sista ansökningsdag är den 15 maj.

Mer information finns på Skolverkets hemsida.

/Anna-Maija

Hur stöttar vi nyanlända elever i skolan?

Skolan behöver fler verktyg för att hantera den ökade psykiska ohälsan hos nyanlända elever. Många nyanlända elever befinner sig i en svår situation med oro över familj och för en pågående och utdragen asylprocess. Svåra upplevelser från hemlandet i kombination med flykt och oro över framtiden påverkar naturligtvis tiden i skolan. Hur kan vi i skolan stötta nyanlända elever på bästa sätt och vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Londa Andersson, modersmålslärare och integrationssamordnare på Spånga gymnasium inleder.

Därefter kommer medarbetare från Elevhälsans professionsstöd, Utbildningsförvaltningen:

Britta Hansen, psykolog: Vad händer i en människa vid och efter traumatiska upplevelser?

Catharina Bergman, kurator: Hur stöttar man individer i undervisningen?

Eva Zefvrinus, specialpedagog: Vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Vi varvar lyssnande med tillfällen till samtal i bikupor.

Målgrupp: Pedagogisk personal på språkintroduktion

Var? Konradsbergs aula, Konradsbergsgatan 7 A, Stockholm (T-bana Thorildsplan)

När? onsdag 29 mars kl.13.00-16.30

Seminariet är kostnadsfritt. Fika ingår.

Anmälan senast 22 mars:

Funktion.samordnare-nyanlanda@stockholm.se

Har ni frågor om seminariet kan ni kontakta Cecilia Rosengren: cecilia.rosengren@stockholm.se

Prosodi för sva-lärare

bloggDen 15 mars kl. 14.00-17.00 föreläser Bosse Thorén om prosodi. Thorén är fil.dr i fonetik och har publicerat åtskilliga artiklar om svenska som andraspråk och uttal (här). Hans föreläsningar är mycket uppskattade (exempel på en presentation här).

Föreläsningen ingår i en seminarieserie som riktar sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk och skulle vilja uppdatera och få nya  kunskaper samt diskutera och dela erfarenheter med kollegor i samma ämne. (Kommande tillfällen är 25/4 och 23/5.)

Plats: Insikten, Hantverkargatan 2, Stockholm

Anmäl dig senast den 8 mars här.

 

Behov av fortsatta samtal mellan olika lärarkategorier

ordmoln globala 2Tack alla ni som deltog på seminariet på Södra Latin den 8 februari! Det blev många intressanta och spännande möten. Samtalet behöver fortsätta eftersom vi inte hann djupare med alla frågor. Att ge utrymme för möten mellan olika lärarkategorier är viktigt och det är något vi behöver fortsätta med.

Seminariet inleddes av Kamilla György Ullholm som pratade om translanguage i klassrummet. Därefter följde seminarier av fyra modersmålslärare: Najeeb Khidir i arabiska, Rahim Ghafori i dari, Abdulahi Sheik Abdi i somaliska och Abraham Berhe i tigrinja. De berättade om sina språk och språktypiska drag och gav en bild av sina länders historia och skolsystem.  Modersmålslärarna delade även tankar och reflektioner utifrån sina erfarenheter på språkintroduktion kring svårigheter och utmaningar som nyanlända elever möter i Sverige.

Många lärare uttryckte hur de fått en ökad förståelse för sina elever och hur viktigt det är för undervisande lärare att få kunskap om elevernas länder och språk. Kritiska röster hördes också som menade att man inte kände igen bilden som gavs av vissa elevgrupper.  Vi har olika erfarenheter, ingångar och berättelser och för en ökad förståelse och samsyn behöver olika lärarkategorier mötas regelbundet för att samtala om vår elevgrupp.

Nästa seminarium blir den 29 mars och kommer handla om hur vi stöttar nyanlända elever i skolan, utifrån ett pedagogiskt-  och elevhälsoperspektiv. Inbjudan kommer snart.

Har du frågor kring dessa två seminarium kan du maila:

cecilia.rosengren@stockholm.se

För ökad likvärdighet och kvalitet i nyanländas lärande

I och med det stora flyktingmottagandet hösten 2015 ökade intresset för nyanlända på alla fronter i samhället och inte minst i skolan. För ökad likvärdighet och kvalitet i nyanländas lärande gav regeringen i uppdrag till Skolverket att sätta in resurser och insatser för detta. Skolverket erbjöd  alla Sveriges huvudmän statsbidrag för att tillsätta samordnare för nyanländas lärande.

Samordnarens uppdrag är att:

• genomföra en nulägesbeskrivning och utifrån den, tillsammans med huvudman, ta fram en utvecklingsplan

• vara stöd för huvudman och rektorer i val och organisering av kommande insatser inom nyanländas lärande

• fungera som en länk mellan Skolverkets uppdrag att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och berörda huvudmän i landet

I Stockholms stad utsågs tre samordnare som representerar grundskolan, FoU och gymnasiet; Ingalill Hägglund, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Det som sker nu i Stockholm är att alla gymnasieskolor som har språkintroduktion,  ett urval av alla grundskolor och Språkcentrum genomför en nulägesbeskrivning som samordnarna ska analysera och sammanfatta i en utvecklingsplan. Utifrån den tas det fram olika kompetensutvecklingsförslag.

Läs mer om nulägesbeskrivningen. På Skolverkets hemsida finns även nulägesbeskrivningen för alla som vill läsa mer.

Har du frågor kring samordnaruppdraget får du gärna höra av dig till:

Cecilia Rosengren  cecilia.rosengren@stockholm.se

Kristina Ansaldo  kristina.ansaldo@Stockholm.se