Visar alla blogginlägg med kategorin:
Okategoriserade

Genre Writing Workshop

Är du språklärare, svenska, svenska som andraspråk eller engelska och intresserad av att lära dig mer om genrepedagogik och SFL (systemisk funktionell lingvistik) då kanske du ska förlägga två fortbildningsdagar i augusti till att lära dig mer om genreskrivande och SFL.

Med vem?

Susanne Oliver-Dearman är engelsklärare på St. Michaels College in Adelaide (Australien) och har lång erfarenhet av undervisning och handledning av lärare i genrepedagogik och SFG/SFL. Hon undervisar elever i år 8-12 (14-18 år) och är på besök i Sverige.

För vem?

Workshopen vänder sig till lärare på gymnasiet och grundskolans senare del som undervisar i svenska, svenska som andraspråk, engelska, språk eller på annat sätt har förvärvat goda kunskaper i grammatik. Du ska också ha ett intresse för genrepedagogik eller SFL, SFG (Se Låt språket bära Sandell Ring, Johansson 2010, Språkarbete i alla ämnen Hägerfeldt 2011 eller Genrebyrån Hedeboe, Polias 2008). Workshopen ges på engelska men svenska kommer också användas. Translanguaging i praktiken.

Varför?

De två heldagarna kommer att ge möjlighet att skapa gemensam förståelse kring genren, arbeta med modelltexter och slutligen skapa och utarbeta egna undervisningsupplägg där elever skriver egna texter i genren. Susanne kommer att utgå från the Teaching and Learning cycle. Se mer detaljerat upplägg nedan på engelska.

När? 8-9 augusti 2017 kl 09-00-15.00

Var? Östra Reals gymnasium, Stockholm

Workshopen är kostnadsfri. Lunch intas på valfri plats på egen bekostnad.

För mer information och anmälan senast 20/6 till: emma.unnersjo@stockholm.se

Persuasive Genre Writing Workshop 8 augusti

Susanne will model a lesson sequence for teaching persuasive writing. She will use the Teaching and Learning Cycle approach and brain-development based pedagogies.

Participants will:-

  1. build a shared understanding of the rhetorical field: logical rhetoric (logos) emotive rhetoric (pathos), appeals to ideas (ethos) and language-based rhetoric;
  2. deconstruct model texts;
  3. practise shared construction of a persuasive text;
  4. complete an independent construction of a short persuasive piece
  • Close attention will be given to integrating an explicit teaching of language level proficiency
  • word level
  • sentence level
  • paragraph structure and cohesion

Participants will have an opportunity to develop a lesson sequence for use in their own classes.

Response Genre Writing Workshop 9 augusti

Susanne will model a lesson sequence for teaching response writing. She will use the Teaching and Learning Cycle approach and brain-development based pedagogies.

Participants will:-

  1. build a shared understanding of The Communications Model: a flexible critical questioning technique which may be applied to many texts – e.g. prose narrative, poetry, film, staged drama, journalistic texts);
  2. deconstruct model responses to a short story and a music video;
  3. practise shared construction of a response to a short film;
  4. complete an independent construction of a short response piece
  • Close attention will be given to integrating an explicit teaching of language level proficiency
  • word level
  • sentence level
  • paragraph structure and cohesion

Participants will have an opportunity to develop a lesson sequence for use in their own classes.

The two workshops may be taken separately. However, the Response Genre Writing Workshop builds upon the Persuasive Genre Writing Workshop. Participants who attend both workshops will strengthen their understanding of the flexibility of the Teaching and Learning Cycle and explicit language teaching.

Kristina Ansaldo

Stora kliv mot nytt liv, en spridningskonferens om nyanländas lärande

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Konferensen pågår under två halvdagar och har tre huvudtalare Den mest kände är inte mindre än Dr. Jim Cummins, professor  inom språkutveckling på the Univerity of Toronto.

Jim Cummins

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet  som för närvarande arbetar  med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång.

Mustafa Panshiri,  polis som själv kom som ensamkommande 11-åring till Sverige.

Förutom detta erbjuds föreläsningar och workshops om goda exempel på både undervisning och organisation som bedrivs runt om i våra kommuner.

För mer information och anmälan:

kommuner

Kristina Ansaldo

Hur stöttar vi nyanlända elever i skolan?

Skolan behöver fler verktyg för att hantera den ökade psykiska ohälsan hos nyanlända elever. Många nyanlända elever befinner sig i en svår situation med oro över familj och för en pågående och utdragen asylprocess. Svåra upplevelser från hemlandet i kombination med flykt och oro över framtiden påverkar naturligtvis tiden i skolan. Hur kan vi i skolan stötta nyanlända elever på bästa sätt och vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Londa Andersson, modersmålslärare och integrationssamordnare på Spånga gymnasium inleder.

Därefter kommer medarbetare från Elevhälsans professionsstöd, Utbildningsförvaltningen:

Britta Hansen, psykolog: Vad händer i en människa vid och efter traumatiska upplevelser?

Catharina Bergman, kurator: Hur stöttar man individer i undervisningen?

Eva Zefvrinus, specialpedagog: Vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Vi varvar lyssnande med tillfällen till samtal i bikupor.

Målgrupp: Pedagogisk personal på språkintroduktion

Var? Konradsbergs aula, Konradsbergsgatan 7 A, Stockholm (T-bana Thorildsplan)

När? onsdag 29 mars kl.13.00-16.30

Seminariet är kostnadsfritt. Fika ingår.

Anmälan senast 22 mars:

Funktion.samordnare-nyanlanda@stockholm.se

Har ni frågor om seminariet kan ni kontakta Cecilia Rosengren: cecilia.rosengren@stockholm.se

Behov av fortsatta samtal mellan olika lärarkategorier

ordmoln globala 2Tack alla ni som deltog på seminariet på Södra Latin den 8 februari! Det blev många intressanta och spännande möten. Samtalet behöver fortsätta eftersom vi inte hann djupare med alla frågor. Att ge utrymme för möten mellan olika lärarkategorier är viktigt och det är något vi behöver fortsätta med.

Seminariet inleddes av Kamilla György Ullholm som pratade om translanguage i klassrummet. Därefter följde seminarier av fyra modersmålslärare: Najeeb Khidir i arabiska, Rahim Ghafori i dari, Abdulahi Sheik Abdi i somaliska och Abraham Berhe i tigrinja. De berättade om sina språk och språktypiska drag och gav en bild av sina länders historia och skolsystem.  Modersmålslärarna delade även tankar och reflektioner utifrån sina erfarenheter på språkintroduktion kring svårigheter och utmaningar som nyanlända elever möter i Sverige.

Många lärare uttryckte hur de fått en ökad förståelse för sina elever och hur viktigt det är för undervisande lärare att få kunskap om elevernas länder och språk. Kritiska röster hördes också som menade att man inte kände igen bilden som gavs av vissa elevgrupper.  Vi har olika erfarenheter, ingångar och berättelser och för en ökad förståelse och samsyn behöver olika lärarkategorier mötas regelbundet för att samtala om vår elevgrupp.

Nästa seminarium blir den 29 mars och kommer handla om hur vi stöttar nyanlända elever i skolan, utifrån ett pedagogiskt-  och elevhälsoperspektiv. Inbjudan kommer snart.

Har du frågor kring dessa två seminarium kan du maila:

cecilia.rosengren@stockholm.se

För ökad likvärdighet och kvalitet i nyanländas lärande

I och med det stora flyktingmottagandet hösten 2015 ökade intresset för nyanlända på alla fronter i samhället och inte minst i skolan. För ökad likvärdighet och kvalitet i nyanländas lärande gav regeringen i uppdrag till Skolverket att sätta in resurser och insatser för detta. Skolverket erbjöd  alla Sveriges huvudmän statsbidrag för att tillsätta samordnare för nyanländas lärande.

Samordnarens uppdrag är att:

• genomföra en nulägesbeskrivning och utifrån den, tillsammans med huvudman, ta fram en utvecklingsplan

• vara stöd för huvudman och rektorer i val och organisering av kommande insatser inom nyanländas lärande

• fungera som en länk mellan Skolverkets uppdrag att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och berörda huvudmän i landet

I Stockholms stad utsågs tre samordnare som representerar grundskolan, FoU och gymnasiet; Ingalill Hägglund, Kristina Ansaldo och Cecilia Rosengren.

Det som sker nu i Stockholm är att alla gymnasieskolor som har språkintroduktion,  ett urval av alla grundskolor och Språkcentrum genomför en nulägesbeskrivning som samordnarna ska analysera och sammanfatta i en utvecklingsplan. Utifrån den tas det fram olika kompetensutvecklingsförslag.

Läs mer om nulägesbeskrivningen. På Skolverkets hemsida finns även nulägesbeskrivningen för alla som vill läsa mer.

Har du frågor kring samordnaruppdraget får du gärna höra av dig till:

Cecilia Rosengren  cecilia.rosengren@stockholm.se

Kristina Ansaldo  kristina.ansaldo@Stockholm.se

Språkutvecklande SO-undervisning

språkutvecklande so-undervisning

I onsdags träffades ett femtiotal SO-lärare på Grillska huset i Gamla stan för att ta del av Björn Kindenbergs föreläsning om språkutvecklande So-undervisning.

Björn talade om andraspråksutveckling och drog paralleller till utvecklingen av att utveckla språket genom ämnessundervisningen. Han talade också om vikten av att ha höga förväntningar på eleverna och hur viktigt att ha alignment och språkliga mål, dvs undervisa så att undervisningen håller samman så att eleven bedöms efter de mål som satts upp.

Han uppehöll sig länge vid att det för andraspråkseleven inte alltid är självklart att kunna uttrycka sina färdigheter inom ämnet då språket inte räcker till. Elevens kunskaper blir då inte synliga för läraren vilket kan leda till frustration och en känsla av att känna sig dum hos eleven och att läraren felbedömer elevens kunskaper.

En enkel förändring av lärarens frågeteknik i interaktionen med elev är ett litet steg för att stötta en elev att sätta ord på sina kunskaper på svenska.

 Det vanliga interaktionsmönstret är att läraren förklarar en uppgift.

(L) – Jag drar en linje som visar längdgraden och en som visar breddgraden

(E) – Ja. (Eleven har förståelsen på sitt modersmål, men får inte tillfälle att uttrycka kunskapen på svenska)

(L) – Jag ritar så här, här, förstår du?

(E) – Ja.

 Om läraren i stället tänker och säger så här, så får eleven möjlighet att befästa kunskapen med svenska begrepp.

(L) – Jag drar två linjer som visar positionen, längdgraden här och breddgraden här. Nu vill jag att du beskriver vad det var vi gjorde. Och jag vill att du använder de här orden: position, längdgrad och breddgrad.

(E) – Hm.. Först du gör, vänta..eh..först du gör..tar..drar…en breddrag…breddgrad!

 Du som missade Björns föreläsning kan ta del av språkutvecklande strategier och metoder i Språkutvecklande SO-undervisning, som han skrivit tillsammans med Maria Bjerregaard. En studiehandledning till boken kommer ut under våren.

Kristina Ansaldo

Riktat fokus under lektionsbesök ger fördjupade insikter

Den erfarenheten fick jag med mig när jag (Kristina) tillsammans med tre genreutbildade lärare från Stockholm deltog i konferens med skolbesök i Silkeborg, Danmark. Konferensen ordnades av den ideella föreningen ”SFL i professionerna” som sprider forskning och kunskap om språkbaserat lärande utifrån SFL (systemisk funktionell lingvistik) vilken är den språkliga modell genrepedagogiken vilar på.

Sölystskolan som tog emot oss för lektionsbesök blev inspirerad av att arbeta genrepedagogiskt efter ett studiebesök på Knutbyskolan i Rinkeby. Och idag är skolan en lika stor inspiratör för pedagoger i Danmark som Knutby är i Sverige för pedagoger som vill arbeta genrepedagogiskt.

Skolan hade förberett lektionsbesöken på ett föredömligt sätt tycker jag. Vi som besökte en lektion delades in i två ”grupper” med varsitt observationsprotokoll. Det första protokollet fångade upp elevernas språkliga aktivitet och vilken interaktion som föregick mellan elever och lärare, elever och elever. Det andra protokollet satte fokus på hur och vilket språk eleverna förmådde uttrycka. Fokus låg således på de språkliga aktiviteterna hos eleverna och inte på lärarens agerande. Efter lektionen fick vi sedan sitta 30 minuter och diskutera vad vi iakttagit tillsammans med den undervisande läraren. Detta var ett ypperligt tillfälle för reflektion och lärande för både undervisande lärare och besökare.

Dagen avslutades sedan i storgrupp, där man fick dela med sig av sina observationer från en lektion i form av en poster och ett roterande system där man både presenterade lektionen och tog dela av andras presentationer.

Vill du läsa mer om skolans genrearbete och vad vi fick ta del av så föreslår jag att du går in på deras hemsida och ser de lektionsklipp de lagt upp där.  http://www.genrepaedagogik-silkeborg.dk/

silkeborg

Kristina Ansaldo

Kartläggningsmaterialet för nyanlända – myt eller verklighet?

Vi har pratat om det, väntat på det, önskat att det fanns, spekulerat om det, hört rykten …

men nu är kartläggningsmaterialet här. Det har  blivit verklighet och i dagarna har Skolverket anordnat dialogmöten med verksamma lärare och skolledare. Tillsammans har vi fått se verkliga utkast. Tanken är att  kartläggningen sker i tre steg där steg 1 och 2 handlar om grundläggande förmågor och steg 3 ämneskunskaper.

Lärare med kunskaper i litteracitet och numeracitet ska tillsammans med tolk genomföra kartläggningen.

Birgitta Thorander

Pris för språkutvecklingsarbete till förskolan!

Louise Mehdipoor  Carin 

Rosanders pris
Grattis Louise Mehdipoor!
Styrelsen för Priset till Carin Rosanders minne har utnämnt förskoläraren Louise Mehdipoor till 2015 års mottagare.
I sin roll som pedagogisk ledare och språkansvarig i Rinkeby- Kista ansvarar Louise för fortbildningar om flerspråkighet i förskolan i sin stadsdel samt i Språkforskningsinstitutets, Utbildningsförvaltningens regi sedan ett flertal år.
Det är många som haft förmånen att möta henne som kursledare till i tvådagarsfortbildningar ”Flerspråkighet i förskolan”.
Hennes drivkraft har alltid varit att utmana barnen, sig själv och sina kollegor genom att vara nyfiken och kunskapssökande. Genom sin analytiska och didaktiska förmåga och sitt målmedvetna synsätt bedriver hon ett arbete där forskning och beprövad erfarenhet går hand i hand. Något som syns tydligt i de olika projekt hon arbetat med. I det utforskande arbete hon gör med barnen involverar hon även föräldrarna och tar tillvara på och synliggör barnens olika modersmål och erfarenheter. Genom det arbete hon gjort tillsammans med barnen syns tydligt hur de får möjlighet att utveckla och använda såväl vardagsspråk som kunskapsspråk enligt den Kanadensiska språkvetaren Jim Cummins teorier.
”Louise Mehdipoor får priset för sina nyskapande pedagogiska insatser inom flerspråkighetsfältet i förskolan. Hennes språkutvecklande arbete utmärks av nyfiket kunskapssökande och en strävan att tillvarata och synliggöra barnens olika modersmål och erfarenheter. Louises framstående språkdidaktiska insatser i svenska som andraspråk präglas av en målmedveten strävan att koppla forskning och beprövad erfarenhet i Carin Rosanders anda.” Läs mer om Carin Rosanders språkdidaktiska pris.

Louise tacktal, en hyllning till förskolans kraft och möjligheter!

Här kan du ta del av Louise genrearbete i förskolan
Vill du veta mer når du Louise på louise.mehdipoor@stockholm.se eller via sprakforskning@stockholm.se

Språkutvecklande SO-undervisning

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har blivit något av moderord och ses som en framgångsfaktor för att fler elever ska nå skolframgång i dag. Det är högaktuellt bl. a genom de regeringsuppdrag Skolverket nu realiserar genom Läslyftet och utarbetande av kartläggnings- och bedömningsmaterial för nyanlända.

Men hur gör man? Vad innebär det i mitt ämne? Är det inte svenska och sva-lärarnas uppgift?

språkutvecklande so-undervisning

Vår före detta medarbetare, Maria Bjerregaard, nu verksam på NC (nationellt centrum för andraspråk)  har tillsammans med sin kollega, Björn Kindenberg skrivit en metodbok i språkutvecklande SO-undervisning för högstadiet. En handbok för SO-lärare om hur man kan skapa en undervisning som inte bara utvecklar elevernas ämneskunskaper utan även elevernas språk.

Boken är ”hands on” med konkreta och praktiska språkliga strategier och aktiviteter att använda med sina i elever i undervisningen, varvat med teoretiska avsnitt om hur språket fungerar och hanteras i So-ämnena. Författarna är väl förtrogna med forskning inom fältet och hur man kan omsätta den i praktiken. De lyckas väl med att förmedla detta på ett lättillgängligt sätt som berikar och breddar synen på vad i ämnets språk och texter som kan skapa problem för eleverna.

Denna handbok har stor chans att bli ”en svensk Gibbons” för landets So-lärare.

Har du till uppdrag att leda det språkutvecklande arbetet på skolan är detta en bok att köpa in till skolans SO-lärare.

Länk till Natur & Kultur: http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-7-9/Samhallskunskap/Sprakutvecklande-SO-undervisning/

Kristina Ansaldo