Visar alla blogginlägg med kategorin:
Organisation och ledarskap

Stora kliv mot nytt liv, en spridningskonferens om nyanländas lärande

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Konferensen pågår under två halvdagar och har tre huvudtalare Den mest kände är inte mindre än Dr. Jim Cummins, professor  inom språkutveckling på the Univerity of Toronto.

Jim Cummins

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet  som för närvarande arbetar  med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång.

Mustafa Panshiri,  polis som själv kom som ensamkommande 11-åring till Sverige.

Förutom detta erbjuds föreläsningar och workshops om goda exempel på både undervisning och organisation som bedrivs runt om i våra kommuner.

För mer information och anmälan:

kommuner

Kristina Ansaldo

Växa för framgång – stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande

Fredagen den 18 september deltog Institutet på Skolverkets konferens Växa för framgång. Konferensen vände sig till huvudman och behandlade bland annat om de kommande lagförändringarna för mottagandet av nyanlända elever. Det talades också om vikten av att skapa förutsättningar för nyanlända elevers lärande.

Dagen inleddes av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström som talade om den våg av flyktingar som kommer till oss just nu. Hon sade att vi pratar mycket om, och använder begrepp som ensamkommande och nyanlända. Vi borde istället börja tala om elever och barn. De begreppsval vi gör när vi talar påverkar vårt tänkande, vilket kan leda till ett ”vi och dom” tänk. Vi professionella lärare måste kunna anpassa vår undervisning så att den fungerar för de elever vi har framför oss.

Även Greger Bååth, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten var inne på att vi måste anpassa vår undervisning och didaktik efter den elevgrupp vi har genom att se olikheter som en tillgång. Vi måste: ”Se det specifika men söka lösningarna i det generella”.

Efter de inledande anförandena berättade Anna Medin jurist på Skolverket om de kommande lagförändringarna gällande nyanlända. Dessa träder i kraft den 1 januari -16 och följs upp med nya allmänna råd som kommer att publiceras i februari -16.

Allmänna råd är rekommendationer till hur skolor bör tillämpa förordningar och föreskrifter. Råden bör följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.

I de nya bestämmelserna hittar vi:

  • Definition av nyanländ elev
  • Att bedömning av en nyanländ elevs kunskaper ska ske inom två månader
  • Möjlighet till delvis undervisning i förberedelseklass upp till två år.

Detta innebär att en elev som har förutsättningar för att följa ordinarie undervisning i klass ska göra det samtidigt som hen har tillhörighet i förberedelseklass.

  • Bestämmelserna om åtgärdsprogram ska inte tillämpas om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända elever. Vilket betyder att åtgärdsprogram inte ska upprättas bara för att man är nyanländ. Visar det sig att eleven har särskilda behov och svårigheter ska åtgärdsprogram upprättas.

André Brink Pinto, utredare på Skolinspektionen presenterade resultaten från rapporten, Utbildning för nyanlända elever 2014. Skolinspektionen har följt undervisningen för nyanlända elever i 10 skolor. Granskningen visar att det är viktigt att kartlägga varje elevs kunskaper och att anpassa undervisningen efter resultatet. Det är också viktigt med en gemensam strategi på skolan för att ge de nyanlända en så bra start som möjligt. Huvudsakliga resultat

  • De nyanlända förlorar kunskap och tid
  • En organisatorisk lösning passar inte alla
  • Studiehandledning en central resurs för lärande
  • Alla lärare behöver förutsättningar och kompetens kring nyanlända elevers lärande

Fem framgångsfaktorer

  • Gör tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter
  • Sprid resultaten till alla berörda lärare, anpassa undervisningen till det kartläggningen kommer fram till
  • Ge de nyanlända eleverna den studiehandledning på modersmålet de behöver, säkra att den håller god kvalitet
  • Språkinlärning sker i alla ämnen. Kräver kompetensutveckling och pedagogiskt ledarskap.
  • Ta fram gemensamma strategier. Lämna inte ansvaret till enskilda lärare.

Kristina Ansaldo

Från enspråkig till flerspråkig skolmiljö

Hur kan skolan gå från en enspråkig till en flerspråkig miljö? Det har varit en av huvudfrågorna för Amuse-projektet som pågått i tre år. Institutioner från sex europeiska länder, däribland Göteborgs universitet, har samarbetat kring att ta fram goda exempel, genomföra studier och ta fram rekommendationer och publikationer.

Dessutom har fyra konferenser arrangeras där företrädare för lärarutbildningar, lärare, skolledare, forskare och utbildningspolitiker har träffats för att diskutera flerspråkig utbildning. Den sista konferensen var i Göteborg i våras och Språkforskningsinstitutet var på plats (se länkar till våra blogginlägg nedan).

Nu har Amuse-projektet tagit fram rekommendationer för hur flerspråkighet kan främjas i skolor och klassrum. Rekommendationerna riktar sig till lärarutbildningen samt beslutsfattare och politiker. De fullständiga rekommendationerna finns att ladda ner på projektets webbplats. Några av rekommendationerna är följande:

  • Lärarutbildningen bör förbereda alla lärare, oavsett ämne de ska undervisa i, på ett sådant sätt att de kan planera och genomföra sin undervisning för att stödja den språkliga mångfalden i klassen.
  • Som en del av lärarutbildningen bör alla lärare läsa en introducerande språkkurs i ett av elevernas modersmål. Detta bör erbjudas som en obligatorisk, valbar kurs, som i idealfallet också inkluderar en vistelse i ett område där detta språk är ett huvudspråk i dagligt bruk.
  • Bibliotek vid skolor, universitet, och på alla institutioner för lärarutbildningen bör förses med nya och aktuella forskningspublikationer och undervisningsmaterial inom områdena flerspråkighet och språklig mångfald.
  • Antalet utbildade flerspråkiga lärare bör ökas och integreras i det ordinarie skolsystemet.
  • Beslutsfattare inom utbildningsområdet måste öka sina kunskaper om flerspråkighet.
  • Modersmålsundervisning och stöd på andra språk bör integreras i den ordinarie undervisningen. Samtidigt bör modersmålslärares status på skolorna göras likvärdig med andra lärares.
  • Elever med en utökad språklig repertoar bör få institutionellt erkännande och lämplig certifiering av sina språkkunskaper.

Amuse står för Approaches to Multilingual Schools in Europe. Projektet pågick från januari 2012 till mars 2015 och finansierades av Europakommissionens program för livslångt lärande. Läs mer och ladda ner alla rekommendationer på projektet webbplats.

 *

Läs även våra blogginlägg från konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i mars 2015:

Flerspråkighet behövs i lärarutbildningen!

Bonjour, everybody! Ett europeiskt perspektiv på flerspråkighet

”Isolera inte de nyanlända!”

Så kan utbildningen för flerspråkiga elever förändras

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

Förskolan var också på plats i Göteborg!

 

Nya filmer om nyanlända

Skolverket har publicerat tre nya filmer som handlar om arbetet med nyanlända elever. I alla filmerna lyfts vikten av att de nyanlända eleverna får använda sina förkunskaper och fortsätta sin kunskapsutveckling i olika ämnen, samtidigt som de lär sig svenska. Det här är filmer som alla som arbetar i skolan borde se!

Den första filmen handlar om organisation, mottagande, attityder, förhållningssätt och vikten av systematiskt kvalitetsarbete. Den andra filmen fokuserar på rektors roll och lärares kompetens i samband med att nyanlända elever inkluderas i skolarbetet. Den tredje filmen är en intervju med  Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson på Nationellt centrum för svenska som andraspråk  där de samtalar om mottagande, organisation och undervisning för nyanlända elever.

Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever

När Skolinspektionens dag arrangerades i Stockholm den 17 november var en av punkterna på programmet nyanlända elever. I sin granskning har inspektionen tagit fasta på vad som krävs av skolor och lärare som tar emot nyanlända elever.  Även utbildningsminister Gustav Fridolin valde i sitt öppningsanförande att nämna nyanlända elever.

Gustav Fridolin talade om bland annat ojämlikheten i skolan. Drygt 13 procent av eleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet samtidigt som föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse för hur det går i skolan. När Gustav Fridolin redogjorde för hur han vill uppnå en jämlik skola talade han bland annat om att det finns en bred politisk enighet kring insatser som riktar sig mot exempelvis nyanlända elever.
– Vi måste se till att det blir en tidig kartläggning och tydliga insatser så att man snabbt kan komma in i en klass som motsvarar de förutsättningar man har.

skolinsp1

Skolinspektionens granskning
En stund senare var det dags för Skolinspektionens utredare Andrés Brink att redogöra för den kvalitetsgranskning av utbildning för nyanlända, någon han gjorde med ett stort engagemang och kunnighet.
– Nyanlända elever går att förstå på två sätt. Antingen med tyngdpunkt på nyanlända. Då ser man dem som en homogen grupp med specifika förutsättningar och behov, vilket inte är bra. Eller så betonar man ordet elever, sa Andrés Brink och betonade att nyanlända elever har skiftande erfarenheter och bakgrund.

Om man ändå ska säga vad som kännetecknar gruppen nyanlända elever finns det två saker alla har gemensamt:

  • De har migrerat till Sverige de senaste fyra åren och har kommit efter den tid då man börjar skolan.
  • De har samma rätt till utveckling och utbildning som alla andra barn i Sverige.

Skolinspektionens granskning av utbildningen för nyanlända elever gjordes på tio kommunala skolor under hösten 2013 till början av 2014. Utredarna följde 35 slumpmässigt utvalda elever.
– En sak som framträder tydligt är att många nyanlända elever upplever att de förlorar tid och kunskaper under de första åren i skolan, sa Andrés Brink.

Granskningen visade också att det är vanligt att huvudmän söker en organisatorisk lösning för gruppen nyanlända.
– Men som huvudman och rektor är det centralt att tänka: Vad är bäst för just den här eleven? För eleven spelar det ingen roll vilka organisatorisk form det är, det är innehållet som är viktigt. Det går inte att hitta en organisatorisk mall som passar alla.

Utmaning och stöttning – att hitta balansen
För att beskriva hur den undervisningen som nyanlända elever möter av kan se utgick Andrés Brink från en modell som bygger på de två dimensionerna utmaningar och stöd, och som bland annat används av professor Maaike Hajer. Grundtanken är att elever behöver utmanas för att lärande ska ske, samtidigt som de behöver stöd av en skicklig lärare för att klara av det. När de två dimensionerna läggs samman uppstår fyra fält där möjligheterna till lärande och en meningsfull undervisning för eleverna varierar.

I det fält där både nivån av utmaning och stöd är låg tenderar undervisningen att handla om ensidig färdighetsträning i språket, ofta i en förberedelseklass. Klassrummet präglas av en social ojämlikhet mellan lärare och elev. Dessutom förmedlar lärarna ofta normer och värden som de uppfattar som essentiellt svenska, även om de inte alltid överensstämmer med de normer och värden som står i läroplanen. Om samma undervisning ges elever med olika tid i Sverige blir stödet får lågt till de som är helt nyanlända medan de som varit en längre tid i Sverige saknar utmaningar.
– Jag träffade en elev som undrade när skolan skulle börja. Han hade helt andra förväntningar på skolan från sitt hemland: att man jobbar hårt, möter höga krav och får undervisning i alla ämnen. Det mötte han inte alls i förberedelseklassen, berättade Andrés Brink.

skolinsp2

I de fall då elever direktintegreras i ordinarie undervisning präglas undervisningen istället ofta av hög utmaning och lågt stöd.
– Ämneslärare undervisar som om alla elever i klassrummet talade svenska på förstaspråksnivå. Det ser ut att fungera bra på ytan, men vi kunde se att det bildades en liten bubbla kring den nyanlända eleven. Det som skedde i klassrummet studsade av eleven som lärde sig väldigt lite.

Andrés Brink poängterade att lärare behöver anpassa sitt språk och skapa situationer där även de nyanlända eleverna kan ta del av det lärande som sker i klassrummet. Konsekvensen när det inte sker är att de nyanlända eleverna missar mycket av det som sägs vilket leder till frustration, både för eleverna och för de undervisande lärarna.

I granskningen fanns ämneslärare som uttryckte sin otillräcklighet att möta de nyanlända elevernas behov i sin undervisning.
– De är ofta plågsamt medvetna om att de misslyckas varje dag i sina klassrum.

Men det fanns också lärare som menade att problemet låg någon annanstans än i den egna undervisningen.
– Vissa lärare tenderar att externalisera det och säga att ”de nyanlända elever ska nog inte vara i mitt klassrum”.

Även eleverna var tvungna hantera misslyckanden, ibland genom att lägga skulden på sig själva. En elev berättade att hon gick hem varje dag med en klump magen och tanken: ”Jag ser att klasskamraterna lär sig varje dag, men inte jag. Det är nog mig det är fel på.”

Undervisning som kännetecknades av en hög nivå av stöd men låg nivå av utmaningar var undervisningen i svenska som andraspråk.
– Lärarna är ofta eldsjälar med ett stort engagemang om elevernas välbefinnande.

En lärare i granskningen beskrev det som att eleverna stod på en hållplats och väntade på en svenskbuss som aldrig kom. Ämneslärarna tycker att de ska kunna svenska på förstaspråksnivå för att delta i undervisningen, vilket gör att de förlorar tid och kunskaper medan de väntar. De elever som kommer med kunskaper i exempelvis kemi eller matematik kan till och med ligga före sina klasskamrater, men medan de väntar på hållplatsen hinner kamraterna både komma ikapp och förbi. För eleverna leder situationen till en leda.

Glädjande nog fann granskningen även undervisning som präglades av höga nivåer av både stöd och utmaning.
– När lärare förmår anpassa undervisningen, ge stöd och skapa en stimulerande och utmanande undervisning lyckas de också ta tillvara motivationen som många nyanlända elever kommer med. De stärker dem i sin vilja att lära. Elever som får möta den typen av undervisning växer som människor.

Inga superhjältar behövs
Vilka är då dessa lärare som lyckas hitta rätt nivå av utmaningar och stöd i sin undervisning? Man kan lätt tro att det handlar om superhjälper, men så är inte fallet enligt Andrés Brink:
– Det är kompetenta lärare som har fått förutsättningar att göra det som ligger alla lärares uppdrag och kan hantera ett brett spann elever i klassrummet.

Framgångsfaktorer för att utveckla undervisningen för nyanlända elever
Vad krävs för att alla klassrum ska bli sådana klassrum? Skolinspektionen pekar på fem framgångsfaktorer:

  • Gör en ordentlig kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter. Leta styrkor!
  • Anpassa undervisningen till det kartläggningen visar!
  • Ge nyanlända elever den studiehandledning på modersmålet de har rätt till för att nå kunskapsmålen! Anpassa efter elevens behov – vissa behöver mycket under kort tid, andra i klassrummet medan det fungerar att få studiehandledning i grupp för somliga.
  • Språkinlärning sker i alla ämnen! Alla ämneslärare måste ha insikten, kompetensen och de didaktiska verktygen för att lära ut ämnesspecifik svenska.
  • Ta fram gemensamma strategier! Lämna inte ansvaret till enskilda lärare.

Studiehandledning på modersmålet är en rättighet
När publiken fick en chans att ställa frågor handlade flera om studiehandledning på modersmålet.

Hur länge ska man få studiehandledning på modersmålet?
– Så länge eleven behöver det. Det är en rättighet som eleven har rätt till och det finns ingen tidsgräns. Vi litar på att lärare och rektorer kan göra en kvalificerad pedagogisk utredning av elevens behov och kan göra en resursfördelning efter det.

Från publiken kom ett exempel på hur dyrt studiehandledning kan vara, vilket fick Andrés Brink att tala klarspråk:
– Hur mycket kostar det inte att alla elever som är sex år gamla ska gå i förskoleklass? Och obligatorisk grundskola? Det är ju skitdyrt! Men det är ingen anledning att vi inte ska ha obligatorisk grundskola. Som den svenska lagen är skriven står det inte ”elever som har behov av studiehandledning (om det inte är för dyrt eller jobbigt för skolan)”. Det undantaget finns inte!

Ett klargörande som fick publiken att applådera.

/Annelie Drewsen

Mer att läsa:

  • Även Skolverket fanns på plats för att berätta om stödmaterial för skolor som vill utveckla undervisningen för nyanlända elever. Läs mer om det på Skolverkets webbsida.

Konferens: Med fokus på nyanlända i skolan

Språkforskningsinstitutet anordnar en heldagskonferens för skolledare och pedagoger med fokus på nyanlända i skolan. Konferensen är i Stockholm den 9 maj. Under dagen kommer föreläsningar att blandas med pedagogiskt workshops som ger ett smakprov på våra insatser. Konfrensen är centralt finansierat av Utbidlningsförvaltningen och kostnadsfri för kommunala och fristående skolor i Stockholms kommun. Andra kommuner kan delta i mån av plats, mot en avgift.

Hjälp gärna till att sprida inbjudan.

Programmet finns här: Med fokus på nyanlända