Visar alla blogginlägg med kategorin:
Skolforskning

Skolan viktig för nyanlända

ordmoln globala 2I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet.  Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.

Källa: Annika Larsson Sjöberg, Skolporten

/Anna-Maija

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Inbjudan till seminarieträffar för bild- och slöjdlärare

wood-736714_1920Ett erbjudande för bild- och slöjdlärare:

Vi erbjuder dig som är bild- eller slöjdlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bild- och slöjdämnet. Du får en möjlighet att lyssna på aktuell forskning och att utbyta erfarenheter med andra bild- och slöjdlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt avser en anmälan samtliga tre tillfällen: den 19 januari, den 23 februari och den 30 mars, kl. 14.30 – 17.00.

Lokalen är Insikten, Hantverkargatan 2F.

Anmälan senast 17/12. Begränsat antal deltagare, så först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Vid frågor, kontakta Birgitta Thorander eller Anna-Lena Ebenstål

Föredrag om svenskundervisning på LFK, del 2

LFK2016-300x192I ett tidigare blogginlägg skrev jag om tre av sex föredrag om svenskundervisning på Lärarnas forskningskonferens, LFK. Här följer en kort presentation av de återstående tre föredragen.

Min egen presentation handlade om vilken läsning som efterfrågas och realiseras i textsamtal i en klass i årskurs 7. I studien som bygger på data som samlades in i samband med mitt licentiatprojekt undersöks vilka läsarter som efterfrågas och realiseras när läraren och eleverna samtalar om skönlitterära texter. Utgångspunkten i läsartsanalysen är att såväl lärarens fråga, elevens svar som lärarens uppföljning av svaret påverkar orienteringen mot särskilda förhållningssätt till texten (Tengberg, 2011). Läsarter kan exempelvis vara handlingsorienterade, betydelseorienterade eller värderingsorienterade. Resultaten visar bland annat att eleverna oftast realiserar de efterfrågade läsarterna men även sådana som inte efterfrågas. En slutsats man kan dra är att elevers läsning begränsas respektive utvidgas utifrån lärarens val av efterfrågad läsart men att eleverna har ett visst inflytande.

Gå i någon annans skor – att utveckla elevers förmåga till perspektivväxling är titeln på Marie Gradéns och Birgitta Nurbos projekt. Studiens syfte var att undersöka hur skönlitteratur kan påverka elevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevers texter. Undervisningen i samband med projektet byggde på en läsning av Om det var krig i Norden av Janne Teller. I studien undersöktes elevernas uppfattningar om vad det innebär att vara flykting och utifrån en fenomenografisk analys identifierades två kategorier av uppfattningar, distanserande och identifierande. Studien kommer att publiceras som en artikel i Svenskläraren under våren.

Den sista presentationen i svenskspåret var Nina Bergdahls Co-Creative Learning – att använda IT för att visualisera elevernas progression. Som jag förstår det handlar studien om en vidareutveckling av tankarna kring formativ bedömning, även om det här kallas systematiskt kvalitetsarbete. Studien genomfördes inom svenskämnet i en årskurs 9 under tre månader och syftade till att bidra med kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete kan genomföras på klassrumsnivå. Studien visar på en ny metod att involvera eleverna i systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av IT.

Anna-Maija

Anmäl dig till konferens om innovativa språkprojekt!

arabiskaLärare i språk, svenska som andraspråk och modersmål inom alla skolformer kan ansöka om europeiska utmärkelsen för språk, The European Language Label. Utmärkelsen delas ut årligen till nyskapande projekt inom språkundervisning och språkinlärning. Information om nästa ansökningsperiod kommer under 2017 – håll utkik till exempel på Skolverkets hemsida.

Kom och ta del av årets innovativa språkprojekt och var med på prisceremonin för Europeisk kvalitetsutmärkelse i språk 2016! 

Förutom presentationer av de vinnande bidragen får du också lyssna till två aktuella seminarier:

Anette Resare Jansson, licentiand i Ämnesdidaktiska forskarskolan, Stockholms universitet, talar om engelska som tredjespråk – den dubbla utmaningen att  lära sig två nya språk som många av våra nyanlända elever står inför.

Liss-Kerstin Sylvén, docent, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, talar om betydelsen av exponering av engelska utanför skolan, fritidsengelska, för språkutveckling.

Dagen innebär även information om vägar till internationellt samarbete, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande för er språklärare.

Konferensen är kostnadsfri och vi bjuder på lunch och kaffe. Du anmäler dig på den här länken senast den 30 november 2016 och du måste fylla i alla fält i anmälningsformuläret för att kunna skicka in det. Begränsat antal platser.

 Anmälan är bindande och om du får förhinder måste du meddela Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se senast den 5 december 2016. Om du inte avbokar i tid kommer din organisation att faktureras en avbokningsavgift på SEK 200.

Om du har frågor kring konferensen, kontakta Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se

Välkomna!

Vänliga hälsningar

Ingrid Gran, Universitets- och högskolerådet                                                                       

Eva Engdell, Skolverket                                   

Jessica Berggren, FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad

Föredrag om svenskundervisning på LFK

LFK2016-300x192LFK eller Lärarnas forskningskonferens ägde rum tisdagen under novemberlovsveckan vilket är tradition sedan 2012. Konferensen har vuxit varje år, både vad gäller antalet seminarier och antalet besökare. Här ger jag en kort inblick i tre av sex föredrag om undervisning i svenskämnet.

Cecilia Rosenbaums presentation Det står ju inte i texten! handlade om ett pågående forskningsprojekt i svenskämnets undervisningspraktik i mellanstadiet. Det övergripande syftet med studien är att med hjälp av ett teoretiskt ramverk studera ett specifikt lärandeobjekt inom läsförståelse och litteraturdidaktik. Forskningsmetoden är Learning study och en av forskningsfrågorna är vad mellanstadieelever behöver urskilja för att kunna göra inferenser och därmed fördjupa sin läsförståelse. Det ska bli spännande att följa Rosenbaums studie – kanske kan hon presentera preliminära resultat vid nästa LFK!

Att läsa världslitteratur med gymnasieelever, Tammi Nadels licentiatprojekt, har jag följt ända sedan det startade som ett FoU-projekt inom STLS för några år sedan. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasieelever läser litteratur utanför den västerländska kanon. I studien läste eleverna en novell från Kenya och preliminära resultat visar att många elever läser texten faktivt, dvs. som om den vore sann. Detta uttrycker elever bland annat i utsagor som ”nu vet jag hur det är i Kenya”. Resultaten pekar på att eleverna behöver kontextualisering innan de läser, i form av kunskap om det aktuella landets samhälle och kultur. I presentationen ställdes bland annat frågor om vilka didaktiska val lärare kan göra när skönlitteraturen är obekant för eleverna vad gäller innehåll, miljö och form.

Hur undervisas elever i att skriva berättande texter och hur kan undervisningen utvecklas så att texterna når högre kvalitet och blir mer intressanta för läsarna? Det är några frågor som Johanna Jonegård, Ann-Christin Mouantri, Annika Nordahl och Johanna Adellian ställer i sin studie Snipp, snapp, snut – är denna saga verkligen slut? En studie om att skriva berättande texter med läsvärda avslut. Resultaten visar bland annat att genom att uppmärksamma vilka olika funktioner som avslut av berättande texter kan utgöra utvecklas elevtexternas kvalitet.

Jag återkommer till de återstående tre presentationerna om undervisning i svenskämnet.

Anna-Maija

Litteracitet genom interaktion

bloggSari Vuorenpääs avhandling Litteracitet genom interaktion handlar om samtal kring skrivundervisning inom skolår F-3 i flerspråkiga klassrum. De skrivuppgifter som ingår i undersökningen är berättelse, faktatext och dikt. Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster, exempelvis det vanliga s.k. IRE-mönstret (fråga, svar, lärarrespons). Det är inte lätt för elever att bryta igenom lärarmonologen, men när det lyckas kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen.

Eleverna erbjuds tydliga skrivmallar för de olika skrivuppgifterna i undervisningen. När det gäller diktskrivandet, fungerar mallen som stöd, medan det sker en avskrift av modelltexten när det gäller faktatexten. ”Att skriva fint” är viktigt och handlar om både fin handstil och normer för skrift.

Skolarbetet bygger oftast på en enspråkig samtalsnorm men flerspråkiga resurser tas ibland i bruk och blir då en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund.  Vid vissa tillfällen konstrueras en flerspråkig miljö där flera olika språk flätas ihop.

Källa: Susanne Sawander, Skolporten (länk till artikeln)

Anna-Maija

Varför ska vi skriva i skolan?

wood-736714_1920FoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Seminarierna riktar sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier. Under hösten är det två föreläsningar.

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Anmälan  till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

MB900433229Annaliina Gynnes avhandling Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years handlar om hur 11-13-åriga elever i en tvåspråkig skola använder sina språkliga resurser och hur de engagerar sig i meningsskapande och identitetsarbete i vardagen, i skolan och i sociala medier. Avhandlingen är en sammanläggning av tre studier och visar hur mångfacetterat flerspråkighet är, kopplat till såväl språk som till multimodalt språkande där text och bild vävs samman med det talade. Den första delstudien handlar om hur tvåspråkighet kan ses som en pedagogisk lösning och samtidigt som en vardaglig praktik i skolan. Den andra studien handlar om att flerspråkighet kan tolkas både som problematiskt och oproblematiskt beroende på hur och var ungdomarna använder sina språkliga resurser. Den tredje delstudien handlar om hur språk används i sociala positioneringar.

Utgångspunkten för studien var tvåspråkighet men det visade sig att många elever hade med sig fler språkliga resurser hemifrån. Mer än hälften av elevernas föräldrar kom från ett tredje land som inte var Sverige eller Finland vilket påverkade elevernas språkmiljö – och inriktningen på och giltigheten för hela studien.

Tillgången till de olika språken gjorde ungdomarna till mer flexibla språkanvändare i vardagen. Detta resultat kan kopplas till nyanlända och andra flerspråkiga elever och till vikten av att skolan blir bättre på att ta tillvara flerspråkighet och mångkultur i undervisningen. Studien visar att genom att släppa in elevernas intressen och resurser i skolan kan man skapa mer stimulerande lärandemiljöer.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten (länk till artikeln)

Anna-Maija

Språkets betydelse i skolans matematik

Scientific-Solar-Calculator-2-Remix-by-Merlin2525.I juni i år disputerade Ida Bergvall med avhandlingen Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik – en studie om ämnesspråk i TIMSS. Avhandlingen är en fördjupning i matematikens ämnesspråk som enligt Bergvall skiljer sig mellan olika matematiska områden och är en del av lärarens viktiga ämneskunskap.

I avhandlingen har Bergvall beskrivit ämnesspråket i matematik som det uttrycks i det internationella provet Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) 2011, för årskurs 8. Språkets karaktär och funktion har studerats inom fyra olika innehållsområden: algebra, geometri, statistik och aritmetik. Förutom skriftspråket ingår även bilder och symboler i studien.

Resultaten visar att det matematiska språket som det uttrycks i TIMSS har fyra meningsdimensioner: packning, precisering, personifiering och presentation. En hög grad av packning betyder att språket är formellt, informationstätt och skiljer sig därmed från vardagsspråket. Precisering innebär bland annat många adjektiv för att just precisera. Personifiering är ett mer vardagsnära språk där matematiken sätts in i en vardaglig kontext. Presentation innebär ett traditionellt och komplext sätt att presentera matematik med många bisatser och passiv form.

Dessa fyra meningsdimensioner används på olika sätt beroende på innehållsområden. Det mest utmärkande resultatet är att algebra och geometri i TIMSS utmärks av en ämnesspecifik packning i form av långa ord och substantiv. Det skrivna språket i algebra och geometri uttrycker också en låg grad av personifiering, dvs. låg grad av vardagsnära språk och vardaglig kontext. Inom statistik och aritmetik används oftare vardagsspråk med exempel tagna ur verkligheten.

För att klara testet krävs kunskaper i båda språktyperna – vardagsspråk samt ett ämnesspecifikt och mer akademiskt språk.

I studien ingår även en korrelationsanalys där elevresultaten jämförts med graden av packning, precisering, personifiering och presentation i uppgifterna. När det gäller geometri och algebra, presterade eleverna sämre i uppgifter med hög grad av personifiering, det vill säga uppgifter med ett mer vardagligt språk och koppling till något konkret och verklighetsnära, vilket kanske är förvånande.

Bergvall hoppas att resultaten kan bidra till förbättrade förutsättningar för lärare att undervisa om ämnets språk och språkets funktion.

Anna-Maija

Källa: Susanne Sawander, Ifous Matchmail nr 34

Bild: Scientific Solar Calculator by Merlin 2525