Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska som andraspråk

Föreläsning och workshop om språkutvecklande arbete

Den 21 november håller Mei Kuin Lai, skolforskare från Nya Zeeland, en föreläsning och workshop om: Improving literacy achievement in multicultural aMei Laind multilingual schools

Föreläsningen riktar sig till alla lärare på grundskolan med intresse för språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Tid: Den 21 november kl. 8.30-12.00.

Plats: Bolindersalen, Bolinders plan 1

Anmälan senast den 27 oktober: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=108129

About the lecture: Schools around the world are becoming culturally diverse, and students are increasingly multilingual. This creates new challenges for teachers who need to work with language development and literacy across all subjects. In this session, I will talk about how to combine classroom-based inquiry with effective literacy practices to meet the needs of diverse groups of students. This approach is based on a successful intervention in New Zealand that has improved reading achievement for culturally diverse students for over 15+ years.  I will use examples from the intervention to illustrate the method and provide some tools that teachers can use in their own classrooms

Dr Mei Kuin Lai is an Associate Director of the Woolf Fisher Research Centre at the Faculty of Education, University of Auckland. She is passionate about research that makes a difference to teaching and learning. Along with the colleagues in the centre, she was the recipient of the University of Auckland Research Excellence Award (2015) for her work in developing and testing an intervention that has improved achievement over 15+ years and across diverse contexts (e.g., rural vs. urban). She presents and consults both locally and internationally, working with teachers, policy-makers and researchers. Her research focuses on designing effective interventions to overcome educational disparities, partnerships with schools and policy-makers, data discussions and practitioner research.

/Anna-Maija

Plus och minus om introduktionsprogrammet

Hassan Sharifs avhandling från juni i år visar att introduktionsprogrammhassan-sharif-e1502271489779et är den viktigaste vägen in i svenska samhället för nyanlända ungdomar. Avhandlingens titel säger något om hur de nyanlända ungdomarna ser på skolans roll i Sverige: Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning.

Avhandlingen handlar om en grupp irakiska gymnasieungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning. I studien undersöktes ungdomarnas socioekonomiska och språkliga bakgrund för att se om det har betydelse för hur de förhåller sig till introduktionsutbildningen samt på utbildning i stort och dess betydelse för fortsatta studier och etablering i det svenska samhället.

Enligt studien ser ungdomarna på introduktionsutbildningen både som en utbildning för att lära sig svenska och ta igen missade skolkunskaper eller lära sig nya kunskaper och som den viktigaste vägen in i det svenska samhället. De lyfter även fram sammanhållningen med andra nyanlända elever i klassen som något värdefullt, något som gör att de inte känner sig ensamma och otrygga.

Men samtidigt som eleverna tycker att introduktionsutbildningen är viktig för dem känner de att den inte räknas på riktigt eftersom de upplever att de stagnerar i sin kunskapsutveckling. De får inte möjlighet att ge uttryck för och omvandla sina tidigare kunskaper till erkända kunskaper i den svenska skolan. Det beror mycket på att utgångspunkten i utbildningen är vad de inte kan – vilket är det svenska språket. De kan inte ge uttryck för sina kunskaper på svenska, endast på andra språk som inte har så hög status i svensk skola.

Sharif menar att det är förvånande att det fortfarande finns en stor osäkerhet kring hur man kan ta tillvara ungdomarnas tidigare kunskaper och den höga ambition de ofta har med sig. Ett annat problem, enligt Sharif, är att nyanlända migranter ofta bor i mångkulturella bostadsområden i förorten. I introduktionsklasser placeras de (också) lite vid sidan om, exempelvis i en annan korridor eller i en barack utanför skolbyggnaden.

Förutom de nyanlända eleverna och deras lärare och skolledare, är målgruppen för Sharifs avhandling kommuntjänstemän och andra som arbetar med de här frågorna.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten, Bild Skolporten

/Anna-Maija

Stora kliv mot nytt liv, en spridningskonferens om nyanländas lärande

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Konferensen pågår under två halvdagar och har tre huvudtalare Den mest kände är inte mindre än Dr. Jim Cummins, professor  inom språkutveckling på the Univerity of Toronto.

Jim Cummins

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet  som för närvarande arbetar  med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång.

Mustafa Panshiri,  polis som själv kom som ensamkommande 11-åring till Sverige.

Förutom detta erbjuds föreläsningar och workshops om goda exempel på både undervisning och organisation som bedrivs runt om i våra kommuner.

För mer information och anmälan:

kommuner

Kristina Ansaldo

Kompisgruppen på Globala gymnasiet jobbar för en mer integrerad skola

Skärmklipp

Kompisgruppen är en elevdriven grupp på Globala Gymnasiet som jobbar för att alla årskurser och program ska lära känna varandra och främja integration mellan elever på språkintroduktion och elever från de nationella programmen. De anordnar aktiviteter för att skapa tillfällen för elever att mötas, lära känna varandra och ha roligt. Kompisgruppen bjöd in andra skolor till samtal en onsdag i maj där elever, lärare och skolledare i smågrupper fick diskutera frågan:

”Hur skapar vi en mer integrerad skola?”

kompisgruppen

kommentarer från Globala

Det blev många bra samtal  mellan engagerade elever, lärare och skolledare från olika gymnasieskolor, bland annat Kungsholmen, Kungsholmens västra, Östra Real, Södra Latin, Liljeholmen, och gymnasieskolor från Järfälla och Lidingö. Förslaget om att alla elever på språkintroduktion kunde få en fadder eller mentor på ett nationellt program kritiserades, eftersom eleverna menade att det blir en ojämn maktbalans där elever från nationella program ska ta hand om elever på språkintroduktion. Ett bättre alternativ är att uppmuntra elevkåren på skolan att starta kompisgrupper där man lär av varandra. I kompisgruppen kan man exempelvis lära ut olika bollsporter, sa en av eleverna, eftersom många elever på språkintroduktion känner till andra bollsporter och lekar än de som finns i Sverige. Att vi lär av varandra. Det höll vi andra med om.

För att skapa en mer integrerad skola behöver initiativet komma från skolans elever, tyckte många av eleverna, men lärare och skolledning kan stötta och göra det möjligt praktiskt genom att bland annat schemalägga pedagogiskt så att elever har möjlighet att mötas.

Efter en timmes intensivt fikande, pratande och lyssnande bestämde eleverna att skapa en facebookgrupp: Nätverk för integration i skolan. Sidan är öppen för alla elever, lärare och skolledare som är intresserade av att skapa en mer integrerad skola.

Vi som var med på mötet vill uppmuntra andra skolor att starta kompisgrupper och behöver man tips och råd kan man kontakta Globala gymnasiets kompisgrupp: kompisgruppen@globala.se

/Cecilia Rosengren, samordnare för nyanländas lärande

Skolan viktig för nyanlända

ordmoln globala 2I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet.  Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.

Källa: Annika Larsson Sjöberg, Skolporten

/Anna-Maija

Kurs i svenska som andraspråk för alla lärare

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Sista ansökningsdag är den 15 maj.

Mer information finns på Skolverkets hemsida.

/Anna-Maija

Språkutvecklande NO-undervisning

NO-bokBjörn Kindenberg och Maria Wiksten, författare till Språkutvecklande SO-undervisning, har nu skrivit en motsvarande bok om NO-undervisning. Enligt baksidestexten handlar boken om hur man kan skapa en undervisning som utvecklar både elevernas kunskaper och språk. Eftersom språket, kunskaperna och tänkandet är sammanlänkat, behöver eleverna få språkliga strategier för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.

Boken innehåller framför allt konkreta lektionsaktiviteter och arbetssätt, med utgångspunkten i NO-ämnet. Till exempel handlar det om hur man:
• stöttar eleverna vid läsning av naturvetenskapliga texter
• arbetar med modelltexter för att utveckla elevernas skrivande
• formulerar utmanande frågor
• går igenom ord och begrepp i en text.

Innehållet utgår från den senaste forskningen om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De olika kapitlen inleds med en teoretisk bakgrund och avslutas med konkreta, välbeskrivna aktiviteter. De åtta kapitlen heter Språkutvecklande arbetssätt, Bedömning från början till slut, Ord och begrepp, Samtal, Läsa, Skriva, Elever med svenska som andraspråk och Laborationsrapporter och cirkelmodellen.

Boken riktar sig främst till NO-lärare på högstadiet men aktiviteterna, metoderna och arbetssätten kan även användas inom andra ämnen och skolår.

Anna-Maija

Hur stöttar vi nyanlända elever i skolan?

Skolan behöver fler verktyg för att hantera den ökade psykiska ohälsan hos nyanlända elever. Många nyanlända elever befinner sig i en svår situation med oro över familj och för en pågående och utdragen asylprocess. Svåra upplevelser från hemlandet i kombination med flykt och oro över framtiden påverkar naturligtvis tiden i skolan. Hur kan vi i skolan stötta nyanlända elever på bästa sätt och vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Londa Andersson, modersmålslärare och integrationssamordnare på Spånga gymnasium inleder.

Därefter kommer medarbetare från Elevhälsans professionsstöd, Utbildningsförvaltningen:

Britta Hansen, psykolog: Vad händer i en människa vid och efter traumatiska upplevelser?

Catharina Bergman, kurator: Hur stöttar man individer i undervisningen?

Eva Zefvrinus, specialpedagog: Vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Vi varvar lyssnande med tillfällen till samtal i bikupor.

Målgrupp: Pedagogisk personal på språkintroduktion

Var? Konradsbergs aula, Konradsbergsgatan 7 A, Stockholm (T-bana Thorildsplan)

När? onsdag 29 mars kl.13.00-16.30

Seminariet är kostnadsfritt. Fika ingår.

Anmälan senast 22 mars:

Funktion.samordnare-nyanlanda@stockholm.se

Har ni frågor om seminariet kan ni kontakta Cecilia Rosengren: cecilia.rosengren@stockholm.se

Prosodi för sva-lärare

bloggDen 15 mars kl. 14.00-17.00 föreläser Bosse Thorén om prosodi. Thorén är fil.dr i fonetik och har publicerat åtskilliga artiklar om svenska som andraspråk och uttal (här). Hans föreläsningar är mycket uppskattade (exempel på en presentation här).

Föreläsningen ingår i en seminarieserie som riktar sig till dig som undervisar i svenska som andraspråk och skulle vilja uppdatera och få nya  kunskaper samt diskutera och dela erfarenheter med kollegor i samma ämne. (Kommande tillfällen är 25/4 och 23/5.)

Plats: Insikten, Hantverkargatan 2, Stockholm

Anmäl dig senast den 8 mars här.

 

Behov av fortsatta samtal mellan olika lärarkategorier

ordmoln globala 2Tack alla ni som deltog på seminariet på Södra Latin den 8 februari! Det blev många intressanta och spännande möten. Samtalet behöver fortsätta eftersom vi inte hann djupare med alla frågor. Att ge utrymme för möten mellan olika lärarkategorier är viktigt och det är något vi behöver fortsätta med.

Seminariet inleddes av Kamilla György Ullholm som pratade om translanguage i klassrummet. Därefter följde seminarier av fyra modersmålslärare: Najeeb Khidir i arabiska, Rahim Ghafori i dari, Abdulahi Sheik Abdi i somaliska och Abraham Berhe i tigrinja. De berättade om sina språk och språktypiska drag och gav en bild av sina länders historia och skolsystem.  Modersmålslärarna delade även tankar och reflektioner utifrån sina erfarenheter på språkintroduktion kring svårigheter och utmaningar som nyanlända elever möter i Sverige.

Många lärare uttryckte hur de fått en ökad förståelse för sina elever och hur viktigt det är för undervisande lärare att få kunskap om elevernas länder och språk. Kritiska röster hördes också som menade att man inte kände igen bilden som gavs av vissa elevgrupper.  Vi har olika erfarenheter, ingångar och berättelser och för en ökad förståelse och samsyn behöver olika lärarkategorier mötas regelbundet för att samtala om vår elevgrupp.

Nästa seminarium blir den 29 mars och kommer handla om hur vi stöttar nyanlända elever i skolan, utifrån ett pedagogiskt-  och elevhälsoperspektiv. Inbjudan kommer snart.

Har du frågor kring dessa två seminarium kan du maila:

cecilia.rosengren@stockholm.se