Visar alla blogginlägg med kategorin:
Svenska

Skolan viktig för nyanlända

ordmoln globala 2I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet.  Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.

Källa: Annika Larsson Sjöberg, Skolporten

/Anna-Maija

Kurs i svenska som andraspråk för alla lärare

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Sista ansökningsdag är den 15 maj.

Mer information finns på Skolverkets hemsida.

/Anna-Maija

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

”Pisa visar varför språk är viktigt i alla ämnen”

bakomträdhaikuI dagens Svenska Dagbladet (7/12 2016) har Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, kommenterat de svenska Pisa-resultaten (länk). Det hon lyfter fram är vikten av att träna läsning i skolans alla ämnen. ”Läsförståelse” är inte ett skolämne, och det räcker inte att lämna ansvaret för undervisningen av läsförmågan till svenskämnet. Avgörande för utvecklingen av avancerad läsförståelse är att den ses som en del av kompetensen i alla olika ämnen, skriver Karlsson. Hon nämner Läslyftet som en viktig fortbildningsinsats i sammanhanget, liksom motsvarande satsningar inom matematik och naturvetenskap där man också framhållit språkets roll. I förlängningen handlar det om att förändra den traditionella ämneslärarens identitet, menar Karlsson som också anser det vara välgörande att OECd:s kunskapssyn inte tar hänsyn till skolans invanda ämnesorganisation.

Läs också våra tidigare inlägg om språkets roll i olika skolämnen: matematik, kemi, bild, slöjd, SO.

Anna-Maija

Flerspråkiga barn lär av varandra

wood-736714_1920Fredrik Rusks intresse för ämnet väcktes när han arbetade som assistent i ett forskningsprojekt om flerspråkighet och lärande. Han märkte att barn är skickliga på att använda alla sina språk och att de lär av varandra i vardagen. Hans avhandling är ett försök att förstå lärande och språket som en social handling och därmed inte något som bara sker i huvudet. Han har filmat finlandssvenska föräldrar, lärare och barn mellan 6 och 17 år för att se hur lärandet sker.

Hans resultat visar att barn är bra på detta lärande och måste inte alltid ha en lärare närvarande. Ett viktigt resultat är att till synes små saker, som hur lärare ställer frågor och vilken typ av kunskap som efterfrågas, tycks kunna få stora konsekvenser. Kanske eleven inte förstår i detalj vad läraren frågar efter när det sker på andraspråket, vilket läraren kan missa. Här är det bra att använda elevens förstaspråk som stöd. Enligt Rusk finns det en uppfattning att det är bättre att bara använda ett språk men istället kan läraren behöva förklara begrepp och öppna för alla språk eleven har. Det ska man inte vara så rädd för och det betyder inte att eleven inte kommer att lära sig andraspråket, menar Rusk.

Källa: Annika Sjöberg, Skolporten

Anna-Maija

Föredrag om svenskundervisning på LFK, del 2

LFK2016-300x192I ett tidigare blogginlägg skrev jag om tre av sex föredrag om svenskundervisning på Lärarnas forskningskonferens, LFK. Här följer en kort presentation av de återstående tre föredragen.

Min egen presentation handlade om vilken läsning som efterfrågas och realiseras i textsamtal i en klass i årskurs 7. I studien som bygger på data som samlades in i samband med mitt licentiatprojekt undersöks vilka läsarter som efterfrågas och realiseras när läraren och eleverna samtalar om skönlitterära texter. Utgångspunkten i läsartsanalysen är att såväl lärarens fråga, elevens svar som lärarens uppföljning av svaret påverkar orienteringen mot särskilda förhållningssätt till texten (Tengberg, 2011). Läsarter kan exempelvis vara handlingsorienterade, betydelseorienterade eller värderingsorienterade. Resultaten visar bland annat att eleverna oftast realiserar de efterfrågade läsarterna men även sådana som inte efterfrågas. En slutsats man kan dra är att elevers läsning begränsas respektive utvidgas utifrån lärarens val av efterfrågad läsart men att eleverna har ett visst inflytande.

Gå i någon annans skor – att utveckla elevers förmåga till perspektivväxling är titeln på Marie Gradéns och Birgitta Nurbos projekt. Studiens syfte var att undersöka hur skönlitteratur kan påverka elevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevers texter. Undervisningen i samband med projektet byggde på en läsning av Om det var krig i Norden av Janne Teller. I studien undersöktes elevernas uppfattningar om vad det innebär att vara flykting och utifrån en fenomenografisk analys identifierades två kategorier av uppfattningar, distanserande och identifierande. Studien kommer att publiceras som en artikel i Svenskläraren under våren.

Den sista presentationen i svenskspåret var Nina Bergdahls Co-Creative Learning – att använda IT för att visualisera elevernas progression. Som jag förstår det handlar studien om en vidareutveckling av tankarna kring formativ bedömning, även om det här kallas systematiskt kvalitetsarbete. Studien genomfördes inom svenskämnet i en årskurs 9 under tre månader och syftade till att bidra med kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete kan genomföras på klassrumsnivå. Studien visar på en ny metod att involvera eleverna i systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av IT.

Anna-Maija

Föredrag om svenskundervisning på LFK

LFK2016-300x192LFK eller Lärarnas forskningskonferens ägde rum tisdagen under novemberlovsveckan vilket är tradition sedan 2012. Konferensen har vuxit varje år, både vad gäller antalet seminarier och antalet besökare. Här ger jag en kort inblick i tre av sex föredrag om undervisning i svenskämnet.

Cecilia Rosenbaums presentation Det står ju inte i texten! handlade om ett pågående forskningsprojekt i svenskämnets undervisningspraktik i mellanstadiet. Det övergripande syftet med studien är att med hjälp av ett teoretiskt ramverk studera ett specifikt lärandeobjekt inom läsförståelse och litteraturdidaktik. Forskningsmetoden är Learning study och en av forskningsfrågorna är vad mellanstadieelever behöver urskilja för att kunna göra inferenser och därmed fördjupa sin läsförståelse. Det ska bli spännande att följa Rosenbaums studie – kanske kan hon presentera preliminära resultat vid nästa LFK!

Att läsa världslitteratur med gymnasieelever, Tammi Nadels licentiatprojekt, har jag följt ända sedan det startade som ett FoU-projekt inom STLS för några år sedan. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasieelever läser litteratur utanför den västerländska kanon. I studien läste eleverna en novell från Kenya och preliminära resultat visar att många elever läser texten faktivt, dvs. som om den vore sann. Detta uttrycker elever bland annat i utsagor som ”nu vet jag hur det är i Kenya”. Resultaten pekar på att eleverna behöver kontextualisering innan de läser, i form av kunskap om det aktuella landets samhälle och kultur. I presentationen ställdes bland annat frågor om vilka didaktiska val lärare kan göra när skönlitteraturen är obekant för eleverna vad gäller innehåll, miljö och form.

Hur undervisas elever i att skriva berättande texter och hur kan undervisningen utvecklas så att texterna når högre kvalitet och blir mer intressanta för läsarna? Det är några frågor som Johanna Jonegård, Ann-Christin Mouantri, Annika Nordahl och Johanna Adellian ställer i sin studie Snipp, snapp, snut – är denna saga verkligen slut? En studie om att skriva berättande texter med läsvärda avslut. Resultaten visar bland annat att genom att uppmärksamma vilka olika funktioner som avslut av berättande texter kan utgöra utvecklas elevtexternas kvalitet.

Jag återkommer till de återstående tre presentationerna om undervisning i svenskämnet.

Anna-Maija

Undervisning och lärande i svenska

Forskning om undervisning och lärande (ForskUL) är en vetenskaplig tidskrift om praktiknära forskning. Artiklarna är granskade inom ramen för peer review-förfarande. Skriften är helt pForskUL vol 4 nr 2 Fulltext.inddå svenska och öppen för alla. Artiklarna finns endast elektronisk, nedladdningsbara i fulltext som pdf-filer.I volym 4, nummer 2 2016 publicerar ForskUL fyra empiriskt grundade artiklar om undervisning och lärande i svenska. De utgör exempel på den stora variation som kännetecknar den ämnesdidaktiska forskningen, där forskarna har studerat lässtrategier, didaktiska frågor, berättelsestruktur respektive kroppsliga uttryck i läsundervisningen. De fyra artiklarna behandlar frågor som är centrala för svenskämnets utveckling. Här ges en kort introduktion till varje artikel:

Yvonne Hallessons artikel Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande elever gör när de läser visar bland annat att dessa elever använder flera olika strategier men att de också anpassar läsningen till typen av text och till vilken kunskap de söker i texten. I artikeln betonas därför vikten av att arbete med lässtrategier sker i autentiska lässituationer där även textmedvetenhet och genremedvetenhet är viktiga aspekter. De deltagande eleverna går i årskurs 1 på gymnasiet, vilket gör att artikeln är relevant för såväl högstadiet som gymnasiet.

I artikeln Frågan som didaktiskt verktyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7 visar Anita Varga hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess. Artikeln diskuterar behovet av ett systematiskt och kontinuerligt tillämpande av frågor som didaktiskt verktyg. Studien visar hur frågorna stödjer eleverna i att läsa på, mellan och bortom raderna, identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, formulera egna frågeställningar till text och läsprocess, motivera och belägga tolkningar samt internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet.

Berättarteknik i elevberättelser från tidiga skolår av Anna Nordlund handlar om hur elevernas berättarteknik utvecklas i en lågstadieklass. Resultaten visar att elevernas texter skiljer sig tydligt åt i årskurs 1 och att skillnaden kvarstår i de flesta fall genom hela lågstadiet. Trots att de elever som inte använder subjekt och predikat årskurs 1 utvecklar sitt ordförråd och sin satsbyggnad kommer de inte upp i samma utgångsläge som de starkaste eleverna hade redan i årskurs 1. I artikeln lyfter Nordlund fram olika utvecklingsområden för undervisning i skrivande av berättelser i tidiga skolår.

Den fjärde artikeln Litteraturundervisning betraktat ur ett kroppsligt perspektiv av Djamila Fatheddine handlar om hur två lärare använder ‘kroppslig hållning’ på olika sätt i sin undervisning. Hon har studerat hur lärarna rör sig i klassrummet, hur de står, vad som sägs och hur det sägs. Hon vill med sin artikel bidra till en fördjupad förståelse för litteraturläsning och lyfta in ett kroppsligt perspektiv i undervisningen. Lärarna i studien förmedlar olika receptionsteoretiska ‘hållningar’ i olika situationer till eleverna, med hjälp av sina rörelser och hur de positionerar sig i klassrummet.

Anna-Maija

Litteracitet genom interaktion

bloggSari Vuorenpääs avhandling Litteracitet genom interaktion handlar om samtal kring skrivundervisning inom skolår F-3 i flerspråkiga klassrum. De skrivuppgifter som ingår i undersökningen är berättelse, faktatext och dikt. Avhandlingen visar att lärarnas genomgångar i helklass leder till fasta samtalsmönster, exempelvis det vanliga s.k. IRE-mönstret (fråga, svar, lärarrespons). Det är inte lätt för elever att bryta igenom lärarmonologen, men när det lyckas kan eleverna bidra med nya aspekter till samtalen.

Eleverna erbjuds tydliga skrivmallar för de olika skrivuppgifterna i undervisningen. När det gäller diktskrivandet, fungerar mallen som stöd, medan det sker en avskrift av modelltexten när det gäller faktatexten. ”Att skriva fint” är viktigt och handlar om både fin handstil och normer för skrift.

Skolarbetet bygger oftast på en enspråkig samtalsnorm men flerspråkiga resurser tas ibland i bruk och blir då en användbar resurs oavsett lärarens språkbakgrund.  Vid vissa tillfällen konstrueras en flerspråkig miljö där flera olika språk flätas ihop.

Källa: Susanne Sawander, Skolporten (länk till artikeln)

Anna-Maija

Varför ska vi skriva i skolan?

wood-736714_1920FoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Seminarierna riktar sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier. Under hösten är det två föreläsningar.

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Anmälan  till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija