Visar alla blogginlägg med kategorin:
Trygghet och studiero

Hur stöttar vi nyanlända elever i skolan?

Skolan behöver fler verktyg för att hantera den ökade psykiska ohälsan hos nyanlända elever. Många nyanlända elever befinner sig i en svår situation med oro över familj och för en pågående och utdragen asylprocess. Svåra upplevelser från hemlandet i kombination med flykt och oro över framtiden påverkar naturligtvis tiden i skolan. Hur kan vi i skolan stötta nyanlända elever på bästa sätt och vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Londa Andersson, modersmålslärare och integrationssamordnare på Spånga gymnasium inleder.

Därefter kommer medarbetare från Elevhälsans professionsstöd, Utbildningsförvaltningen:

Britta Hansen, psykolog: Vad händer i en människa vid och efter traumatiska upplevelser?

Catharina Bergman, kurator: Hur stöttar man individer i undervisningen?

Eva Zefvrinus, specialpedagog: Vad kan man tänka på vid utformningen av undervisningen?

Vi varvar lyssnande med tillfällen till samtal i bikupor.

Målgrupp: Pedagogisk personal på språkintroduktion

Var? Konradsbergs aula, Konradsbergsgatan 7 A, Stockholm (T-bana Thorildsplan)

När? onsdag 29 mars kl.13.00-16.30

Seminariet är kostnadsfritt. Fika ingår.

Anmälan senast 22 mars:

Funktion.samordnare-nyanlanda@stockholm.se

Har ni frågor om seminariet kan ni kontakta Cecilia Rosengren: cecilia.rosengren@stockholm.se

Jenny Kallstenius om skolval och segregation

Jenny Kallstenius 2Igår var Jenny Kallstenius på Utbildningsförvaltningen och höll en föreläsning utifrån sin avhandling De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm och resultat från det europeiska projektet EDUMIGROM: Ethnic differences in education and diverging prospects for urban youth in an enlarged Europe.

Utifrån en kartläggning av elevers grundskoleval, auskultation på flera skolor, samt intervjuer med lärare, elever och föräldrar har Jenny Kallstenius kartlagt faktorer kring det fria skolvalet. När hon tittade på vem som sökt till vilken skola såg hon tre tydliga strömmar av elever: elever som sökte sig från förorten till innerstadsskolor, elever från innerstaden som bytte skola där samt elever från förorten som aktivt valde att stanna kvar.

De som bytte från förorten till innerstaden motiverade det med att de ville gå tillsammans med fler svenskar, lära sig prata rätt och utveckla ett annat språk, tillgodogöra sig en annan social kompetens och få mer gedigna kunskaper. Många upplevde det som att man lätt kunde få höga betyg i ytterstadsskolorna, trots att man kanske inte hade den kunskap som krävdes. Andelen svenskar och invandrare i skolan var det föräldrarna frågade om först och främst när de sökte en ny skola.

De som bytte skola inom innerstaden gjorde det bland annat för att komma ifrån invandrarströmmen från förorten. Man sade sig vara positiv till det mångkulturella men just när det gällde ens egna barn var det bättre att gå i en skola med en svensk majoritet. Ulrika Dahl påpekade utifrån de siffror som Kallstenius gav att föräldrarna t.o.m. sökte en majoritet som överstiger siffrorna från samhället i stort. En annan anledning till att byta skola var att man såg de kommunala skolorna som sämre (baserat framför allt på rykten och samtal med andra) samt att det ingick i en aktiv föräldrar roll att engagera sig i barnens skolval.

De som stannade kvar i förorten beskrev lärarna som en avgörande faktor, samt att det var tryggt att känna sig hemma. Det handlade också om elever som hade valt en annan skola i förorten, t.ex. en muslimsk friskola, eller om elever som sa att de ville vänta till gymnasievalet med att söka sig in till stan.

Bytet från förorten till innerstadsskolorna skedde inte smärtfritt för eleverna. Det var spänt mellan olika grupper, mellan ”vi och dom”. Denna uppdelning gjorde elever likväl som lärare. Jenny Kallstenius berättade att hon låtit lärare beskriva den typiska svenska och invandrade eleven från förorten respektive innerstaden. Lärarna beskrev att svenska elever från förorten kom med en problematisk bakgrund och socialt utanförskap, de invandrade med ett bristfälligt språk och bristfälliga kunskaper. Svenska elever från innerstaden var barn till högutbildade, engagerade och kompetenta föräldrar. De invandrade eleverna från innerstaden var i huvudsak diplomatbarn och adopterade. Så speglas eleverna sedan av sina lärare.

Ulrika Dahl avslutade med en kommentar om att hon upplevde att det fria skolvalet har fått klä skott för attityder kring mångkulturalitet i samhället. Jag kan inte annat än att hålla med henne! Där kan vi alla göra en skillnad, med start idag. Vi kan jobba för att sprida kunskap mot fördomar, och för att förändra de attityder som finns i samhället likväl som i våra skolor.

Jenny Kallstenius kommer att vara en av talarna på konferensen den 9 maj som Språkforskningsinstitutet anordnar för de som arbetar med nyanlända. Boka in datumet i kalendern om du inte redan gjort det och håll utkik här för mer information inom kort.

/Maria Bjerregaard