Inkluderande lärande i ett flerspråkigt klassrum

047I samband med en konferens om flerspråkighet i Norden besökte jag tillsammans med andra konferensdeltagare en låg- och mellanstadieskola i Helsingfors. Vi möttes av en entusiastisk lärare i finska som andraspråk som presenterade skolans arbete på två sätt. Dels fick vi ta del av hennes presentation Inclusive learning in a multicultural classroom, peer learning, dels fick vi se hur hon arbetade med en grupp elever. Det inkluderande handlar bland annat om att nyanlända elever placeras i klass direkt och att skolan har ett mycket medvetet arbete med flerspråkiga elever där målet är både att lära sig finska snabbt och att få finskspråkiga vänner. Det senare bidrar förstås till det förra men det handlar också om elevernas allmänna välbefinnande. Eleverna är indelade i smågrupper som består av både finska som andraspråks- och finska som modersmålselever, och läraren i finska som andraspråk arbetar med en grupp i taget. Det betyder att alla eleverna någon gång lämnar klassrummet för ett sådant arbete. Vi fick se läraren arbeta med en grupp 8-åringar med två helfinska barn, en nyanländ flicka och två andraspråkselever, och det märktes tydligt att de var vana vid och fann stor glädje i arbetet.

Ett annat inslag i det inkluderande arbetet är s.k. multilingual lessons. Dessa planeras av klassläraren och finska som andraspråksläraren tillsammans och handlar om att lyfta fram de olika språken som är representerade i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs och något att vara stolt över och inte som en utmaning. Allt som har med språk att göra lyfts fram med intresse, exempelvis något så enkelt som att en elev lärt sig ett svenskt ord på en Stockholmskryssning.

Anna-Maija

Nihad Bunar: ”Hur skall vi göra?” – om migration och utbildning

konf3En av keynoteföreläsarna på Vetenskapsrådets resultatdialog (21-22/11 2016) var Nihad Bunar, Stockholms universitet, känd bland annat för sin bok Nyanlända och lärande. Titeln på hans föreläsning var ”Hur skall vi göra?” – migration, utbildning och utbildningsforskningens ansvar.

Bunar talade om strukturellt missgynnade områden och deras skolor och beskrev en utveckling från lokalsamhällets stolthet till skolor med dåligt rykte som tappar framför allt studiemotiverade elever. Oavsett möjliga anledningar till utvecklingen är det viktigt att uppmärksamma alla barns situation. Just detta var en av Bunars argument: att betrakta alla barn som barn – vilket inte är fallet nu enligt honom. De lagar, regler och bestämmelser som gäller för ”barn” tycks inte alltid gälla för barn som befinner sig i en process av pågående migration.

Resultaten från en studie som undersökt nyanlända barns situation ur barnens perspektiv visar att de ser tydliga livschanser i Sverige men att de behöver hjälp och stöd, såväl pedagogiskt som socialt. De har ett stort behov av att ”vara normala” och av att få uppmuntran och bekräftelse på att de utvecklas. Studien visar också att barnen har mycket vilja och ambition och att det är betydelsefullt för dem att snabbt lära sig svenska.

Tillbaka till frågan i rubriken: Hur ska vi göra? Bunars poäng med frågan var att vi ju inte kan förändra det de nyanlända barnen varit med om eller vilka deras föräldrar är. Det vi kan förändra är vad vi gör i vårt arbete med de nyanlända eleverna. Bunar talade om spaces of inclusion och spaces of empowerment. Det är dock viktigt att inkluderingen är stödbaserad och sker med medvetenhet om elevernas tidigare och nuvarande erfarenheter. Empowerment handlar bland annat om att erkänna barnet som en kompetent aktör i sitt eget liv. Bunar betonade vikten av att elevens första språk används som en resurs i lärandet. Hur studiehandledningen organiseras och utnyttjas är också en väsentlig fråga. Man kan också ställa frågan vilka pedagogiska principer studiehandledningen bygger på – finns det någon forskning om detta?

Anna-Maija

”Pisa visar varför språk är viktigt i alla ämnen”

bakomträdhaikuI dagens Svenska Dagbladet (7/12 2016) har Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, kommenterat de svenska Pisa-resultaten (länk). Det hon lyfter fram är vikten av att träna läsning i skolans alla ämnen. ”Läsförståelse” är inte ett skolämne, och det räcker inte att lämna ansvaret för undervisningen av läsförmågan till svenskämnet. Avgörande för utvecklingen av avancerad läsförståelse är att den ses som en del av kompetensen i alla olika ämnen, skriver Karlsson. Hon nämner Läslyftet som en viktig fortbildningsinsats i sammanhanget, liksom motsvarande satsningar inom matematik och naturvetenskap där man också framhållit språkets roll. I förlängningen handlar det om att förändra den traditionella ämneslärarens identitet, menar Karlsson som också anser det vara välgörande att OECd:s kunskapssyn inte tar hänsyn till skolans invanda ämnesorganisation.

Läs också våra tidigare inlägg om språkets roll i olika skolämnen: matematik, kemi, bild, slöjd, SO.

Anna-Maija

Flerspråkiga barn lär av varandra

wood-736714_1920Fredrik Rusks intresse för ämnet väcktes när han arbetade som assistent i ett forskningsprojekt om flerspråkighet och lärande. Han märkte att barn är skickliga på att använda alla sina språk och att de lär av varandra i vardagen. Hans avhandling är ett försök att förstå lärande och språket som en social handling och därmed inte något som bara sker i huvudet. Han har filmat finlandssvenska föräldrar, lärare och barn mellan 6 och 17 år för att se hur lärandet sker.

Hans resultat visar att barn är bra på detta lärande och måste inte alltid ha en lärare närvarande. Ett viktigt resultat är att till synes små saker, som hur lärare ställer frågor och vilken typ av kunskap som efterfrågas, tycks kunna få stora konsekvenser. Kanske eleven inte förstår i detalj vad läraren frågar efter när det sker på andraspråket, vilket läraren kan missa. Här är det bra att använda elevens förstaspråk som stöd. Enligt Rusk finns det en uppfattning att det är bättre att bara använda ett språk men istället kan läraren behöva förklara begrepp och öppna för alla språk eleven har. Det ska man inte vara så rädd för och det betyder inte att eleven inte kommer att lära sig andraspråket, menar Rusk.

Källa: Annika Sjöberg, Skolporten

Anna-Maija

Språkutvecklande kemiundervisning för nyanlända – hur?

P_ScienceNyanländ till kemins värld. En studie om nyanländas lärande i naturvetenskap i gymnasieskolan – så heter Sara Planting-Bergkloos pågående studie som hon presenterade på Lärarnas forskningskonferens, LFK. I studien undersöks hur nyanlända elever kan möta den ordinarie undervisningen på de nationella programmen med hjälp av naturvetenskapens kommunikativa resurser. Tidigare forskning (Zang, 2016) visar att en ökad användning av multimodala resurser kan gynna en kunskapsutveckling i det naturvetenskapliga innehållet men också den språkliga utvecklingen, enligt Planting-Bergkloo. I studien inkluderas även de nyanlända elevernas egna perspektiv. Studien följer fem nyanlända elever i årskurs 2 på ett naturvetenskapligt program. Datainsamlingen består av videoinspelade elevsamtal från elevernas möten med kommunikativa resurser och en fokusgruppsintevju där eleverna reflekterar över undervisningen.

Preliminära resultat visar att dessa elevsamtal skapar tillfällen för informella naturvetenskapliga samtal utan den press som kan finnas i samtal med lärare eller inför klasskamrater. De kommunikativa resurserna skapar därmed situationer där de nyanlända eleverna engageras i naturvetenskapliga samtal och formulerar naturvetenskapliga förklaringar. Enligt Planting-Bergkloo kan dessa samtal vara en början till en naturvetenskapligt språkinriktad undervisning.

Studien beräknas bli färdig under höstterminen 2016.

Anna-Maija

Inbjudan till seminarieträffar för bild- och slöjdlärare

wood-736714_1920Ett erbjudande för bild- och slöjdlärare:

Vi erbjuder dig som är bild- eller slöjdlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bild- och slöjdämnet. Du får en möjlighet att lyssna på aktuell forskning och att utbyta erfarenheter med andra bild- och slöjdlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt avser en anmälan samtliga tre tillfällen: den 19 januari, den 23 februari och den 30 mars, kl. 14.30 – 17.00.

Lokalen är Insikten, Hantverkargatan 2F.

Anmälan senast 17/12. Begränsat antal deltagare, så först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Vid frågor, kontakta Birgitta Thorander eller Anna-Lena Ebenstål

Föredrag om svenskundervisning på LFK, del 2

LFK2016-300x192I ett tidigare blogginlägg skrev jag om tre av sex föredrag om svenskundervisning på Lärarnas forskningskonferens, LFK. Här följer en kort presentation av de återstående tre föredragen.

Min egen presentation handlade om vilken läsning som efterfrågas och realiseras i textsamtal i en klass i årskurs 7. I studien som bygger på data som samlades in i samband med mitt licentiatprojekt undersöks vilka läsarter som efterfrågas och realiseras när läraren och eleverna samtalar om skönlitterära texter. Utgångspunkten i läsartsanalysen är att såväl lärarens fråga, elevens svar som lärarens uppföljning av svaret påverkar orienteringen mot särskilda förhållningssätt till texten (Tengberg, 2011). Läsarter kan exempelvis vara handlingsorienterade, betydelseorienterade eller värderingsorienterade. Resultaten visar bland annat att eleverna oftast realiserar de efterfrågade läsarterna men även sådana som inte efterfrågas. En slutsats man kan dra är att elevers läsning begränsas respektive utvidgas utifrån lärarens val av efterfrågad läsart men att eleverna har ett visst inflytande.

Gå i någon annans skor – att utveckla elevers förmåga till perspektivväxling är titeln på Marie Gradéns och Birgitta Nurbos projekt. Studiens syfte var att undersöka hur skönlitteratur kan påverka elevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevers texter. Undervisningen i samband med projektet byggde på en läsning av Om det var krig i Norden av Janne Teller. I studien undersöktes elevernas uppfattningar om vad det innebär att vara flykting och utifrån en fenomenografisk analys identifierades två kategorier av uppfattningar, distanserande och identifierande. Studien kommer att publiceras som en artikel i Svenskläraren under våren.

Den sista presentationen i svenskspåret var Nina Bergdahls Co-Creative Learning – att använda IT för att visualisera elevernas progression. Som jag förstår det handlar studien om en vidareutveckling av tankarna kring formativ bedömning, även om det här kallas systematiskt kvalitetsarbete. Studien genomfördes inom svenskämnet i en årskurs 9 under tre månader och syftade till att bidra med kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete kan genomföras på klassrumsnivå. Studien visar på en ny metod att involvera eleverna i systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av IT.

Anna-Maija

Anmäl dig till konferens om innovativa språkprojekt!

arabiskaLärare i språk, svenska som andraspråk och modersmål inom alla skolformer kan ansöka om europeiska utmärkelsen för språk, The European Language Label. Utmärkelsen delas ut årligen till nyskapande projekt inom språkundervisning och språkinlärning. Information om nästa ansökningsperiod kommer under 2017 – håll utkik till exempel på Skolverkets hemsida.

Kom och ta del av årets innovativa språkprojekt och var med på prisceremonin för Europeisk kvalitetsutmärkelse i språk 2016! 

Förutom presentationer av de vinnande bidragen får du också lyssna till två aktuella seminarier:

Anette Resare Jansson, licentiand i Ämnesdidaktiska forskarskolan, Stockholms universitet, talar om engelska som tredjespråk – den dubbla utmaningen att  lära sig två nya språk som många av våra nyanlända elever står inför.

Liss-Kerstin Sylvén, docent, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet, talar om betydelsen av exponering av engelska utanför skolan, fritidsengelska, för språkutveckling.

Dagen innebär även information om vägar till internationellt samarbete, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande för er språklärare.

Konferensen är kostnadsfri och vi bjuder på lunch och kaffe. Du anmäler dig på den här länken senast den 30 november 2016 och du måste fylla i alla fält i anmälningsformuläret för att kunna skicka in det. Begränsat antal platser.

 Anmälan är bindande och om du får förhinder måste du meddela Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se senast den 5 december 2016. Om du inte avbokar i tid kommer din organisation att faktureras en avbokningsavgift på SEK 200.

Om du har frågor kring konferensen, kontakta Ingrid Gran på ingrid.gran@uhr.se

Välkomna!

Vänliga hälsningar

Ingrid Gran, Universitets- och högskolerådet                                                                       

Eva Engdell, Skolverket                                   

Jessica Berggren, FoU-enheten, utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad

Föredrag om svenskundervisning på LFK

LFK2016-300x192LFK eller Lärarnas forskningskonferens ägde rum tisdagen under novemberlovsveckan vilket är tradition sedan 2012. Konferensen har vuxit varje år, både vad gäller antalet seminarier och antalet besökare. Här ger jag en kort inblick i tre av sex föredrag om undervisning i svenskämnet.

Cecilia Rosenbaums presentation Det står ju inte i texten! handlade om ett pågående forskningsprojekt i svenskämnets undervisningspraktik i mellanstadiet. Det övergripande syftet med studien är att med hjälp av ett teoretiskt ramverk studera ett specifikt lärandeobjekt inom läsförståelse och litteraturdidaktik. Forskningsmetoden är Learning study och en av forskningsfrågorna är vad mellanstadieelever behöver urskilja för att kunna göra inferenser och därmed fördjupa sin läsförståelse. Det ska bli spännande att följa Rosenbaums studie – kanske kan hon presentera preliminära resultat vid nästa LFK!

Att läsa världslitteratur med gymnasieelever, Tammi Nadels licentiatprojekt, har jag följt ända sedan det startade som ett FoU-projekt inom STLS för några år sedan. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur gymnasieelever läser litteratur utanför den västerländska kanon. I studien läste eleverna en novell från Kenya och preliminära resultat visar att många elever läser texten faktivt, dvs. som om den vore sann. Detta uttrycker elever bland annat i utsagor som ”nu vet jag hur det är i Kenya”. Resultaten pekar på att eleverna behöver kontextualisering innan de läser, i form av kunskap om det aktuella landets samhälle och kultur. I presentationen ställdes bland annat frågor om vilka didaktiska val lärare kan göra när skönlitteraturen är obekant för eleverna vad gäller innehåll, miljö och form.

Hur undervisas elever i att skriva berättande texter och hur kan undervisningen utvecklas så att texterna når högre kvalitet och blir mer intressanta för läsarna? Det är några frågor som Johanna Jonegård, Ann-Christin Mouantri, Annika Nordahl och Johanna Adellian ställer i sin studie Snipp, snapp, snut – är denna saga verkligen slut? En studie om att skriva berättande texter med läsvärda avslut. Resultaten visar bland annat att genom att uppmärksamma vilka olika funktioner som avslut av berättande texter kan utgöra utvecklas elevtexternas kvalitet.

Jag återkommer till de återstående tre presentationerna om undervisning i svenskämnet.

Anna-Maija

Undervisning och lärande i svenska

Forskning om undervisning och lärande (ForskUL) är en vetenskaplig tidskrift om praktiknära forskning. Artiklarna är granskade inom ramen för peer review-förfarande. Skriften är helt pForskUL vol 4 nr 2 Fulltext.inddå svenska och öppen för alla. Artiklarna finns endast elektronisk, nedladdningsbara i fulltext som pdf-filer.I volym 4, nummer 2 2016 publicerar ForskUL fyra empiriskt grundade artiklar om undervisning och lärande i svenska. De utgör exempel på den stora variation som kännetecknar den ämnesdidaktiska forskningen, där forskarna har studerat lässtrategier, didaktiska frågor, berättelsestruktur respektive kroppsliga uttryck i läsundervisningen. De fyra artiklarna behandlar frågor som är centrala för svenskämnets utveckling. Här ges en kort introduktion till varje artikel:

Yvonne Hallessons artikel Lässtrategier för att lyckas – om hur högpresterande elever gör när de läser visar bland annat att dessa elever använder flera olika strategier men att de också anpassar läsningen till typen av text och till vilken kunskap de söker i texten. I artikeln betonas därför vikten av att arbete med lässtrategier sker i autentiska lässituationer där även textmedvetenhet och genremedvetenhet är viktiga aspekter. De deltagande eleverna går i årskurs 1 på gymnasiet, vilket gör att artikeln är relevant för såväl högstadiet som gymnasiet.

I artikeln Frågan som didaktiskt verktyg – en studie av textsamtal kring skönlitteratur i årskurs 6 och 7 visar Anita Varga hur olika typer av frågor kan främja olika aspekter av elevernas läsförståelseprocess. Artikeln diskuterar behovet av ett systematiskt och kontinuerligt tillämpande av frågor som didaktiskt verktyg. Studien visar hur frågorna stödjer eleverna i att läsa på, mellan och bortom raderna, identifiera, tillämpa och befästa läsförståelsestrategier, formulera egna frågeställningar till text och läsprocess, motivera och belägga tolkningar samt internalisera ett ämnesrelaterat språk i det egna ordförrådet.

Berättarteknik i elevberättelser från tidiga skolår av Anna Nordlund handlar om hur elevernas berättarteknik utvecklas i en lågstadieklass. Resultaten visar att elevernas texter skiljer sig tydligt åt i årskurs 1 och att skillnaden kvarstår i de flesta fall genom hela lågstadiet. Trots att de elever som inte använder subjekt och predikat årskurs 1 utvecklar sitt ordförråd och sin satsbyggnad kommer de inte upp i samma utgångsläge som de starkaste eleverna hade redan i årskurs 1. I artikeln lyfter Nordlund fram olika utvecklingsområden för undervisning i skrivande av berättelser i tidiga skolår.

Den fjärde artikeln Litteraturundervisning betraktat ur ett kroppsligt perspektiv av Djamila Fatheddine handlar om hur två lärare använder ‘kroppslig hållning’ på olika sätt i sin undervisning. Hon har studerat hur lärarna rör sig i klassrummet, hur de står, vad som sägs och hur det sägs. Hon vill med sin artikel bidra till en fördjupad förståelse för litteraturläsning och lyfta in ett kroppsligt perspektiv i undervisningen. Lärarna i studien förmedlar olika receptionsteoretiska ‘hållningar’ i olika situationer till eleverna, med hjälp av sina rörelser och hur de positionerar sig i klassrummet.

Anna-Maija