Det globala klassrummet: att förstå och ta tillvara elevernas språkliga resurser

ordmoln globala 2Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.

Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.

Därefter har du möjlighet att välja två språkseminarier med modersmålslärare som berättar utifrån sitt språk och utifrån sina erfarenheter om:

• språktypiska drag

• skolsystemet i landet där språket talas

• svårigheter och utmaningar som nyanlända möter i det svenska skolsystemet och språket

Språken är arabiska, dari, lingala, somaliska och tigrinja.

Vi avslutar eftermiddagen med ett panelsamtal med alla medverkande.

Målgrupp

Pedagogisk personal på språkintroduktion

Tid & plats

Onsdag 8 februari kl 13-17 på Södra Latin,

Skaraborgsgatan 14 i Stockholm

T-bana hållplats Slussen

Anmälan

Anmäl dig via webbplatsen www.denglobalaskolan.se

senast 1 februari. Seminariet är avgiftsfritt. Fika ingår

Kontakt

Cecilia Rosengren, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

cecilia.rosengren@stockholm.se  08-508 336 19 eller 076-123 36 19

Karin Rehman, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

karin.rehman@stockholm.se

Karolina Sandahl, Den Globala Skolan

karolina.sandahl@denglobalaskolan.se

Arrangör

Universitet och Högskolerådet/Den Globala Skolan i samarbete med Utbildningsförvaltningens pedagogiska nätverk för språkintroduktion i Stockholms stad

Läs mer på: Den Globala Skolan

Det globala klassrummet – att ta tillvara på elevernas språkliga resurser

ordmoln globala 2Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.

Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.

Därefter har du möjlighet att välja två språkseminarier med modersmålslärare som berättar utifrån sitt språk och utifrån sina erfarenheter om:

• språktypiska drag

• skolsystemet i landet där språket talas

• svårigheter och utmaningar som nyanlända möter i det svenska skolsystemet och språket

Språken är arabiska, dari, lingala, somaliska och tigrinja.

Vi avslutar eftermiddagen med ett panelsamtal med alla medverkande.

Målgrupp

Pedagogisk personal på språkintroduktion

Tid & plats

Onsdag 8 februari kl 13-17 på Södra Latin,

Skaraborgsgatan 14 i Stockholm

T-bana hållplats Slussen

Anmälan

Anmäl dig via webbplatsen www.denglobalaskolan.se

senast 1 februari. Seminariet är avgiftsfritt. Fika ingår

Kontakt

Cecilia Rosengren, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

cecilia.rosengren@stockholm.se  08-508 336 19 eller 076-123 36 19

Karin Rehman, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

karin.rehman@stockholm.se

Karolina Sandahl, Den Globala Skolan

karolina.sandahl@denglobalaskolan.se

Arrangör

Universitet och Högskolerådet/Den Globala Skolan i samarbete med Utbildningsförvaltningens pedagogiska nätverk för språkintroduktion i Stockholms stad

Läs mer på: Den Globala Skolan

Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt!

Välkomna till en informationsträff om deltagande i ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt!

Har du och dina kollegor en undervisningsrelaterad utmaning som ni vill utforska i er praktik? Har ni erfarenheter av något som eleverna har speciellt svårt att lära sig i ett specifikt ämne? Lär sig eleverna det ni tänkt er att de ska lära sig och hur tar ni reda på det? Vill ni fördjupa er i någon aspekt av undervisning, lärande och bedömning men inte riktigt haft tid eller vetat hur ni ska gå tillväga?

Inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) finns det möjlighet att få handledning, bidrag och hjälp att utveckla och driva projekt som utgår ifrån lärares frågor. Fredagen den 27 januari kl. 14.30-16.30 (drop-in) informerar vi om de möjligheter som lärare och skolor har att ansöka om medel för att bedriva ämnesdidaktiska FoU-projekt. Du kan också få stöd i ansökningsskrivande vid samma tillfälle på en skrivarstuga kl. 15.15-16.00.
Mötet är i Insikten, på Hantverkargatan 2F i Stockholm och vi bjuder på fika. Anmälan sker på den här länken senast 20 januari https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=101607

Om du har frågor kan du kontakta funktion.stls@stockholm.se

Varmt välkomna!
Stockholm Teaching & Learning Studies

Inkluderande lärande i ett flerspråkigt klassrum

047I samband med en konferens om flerspråkighet i Norden besökte jag tillsammans med andra konferensdeltagare en låg- och mellanstadieskola i Helsingfors. Vi möttes av en entusiastisk lärare i finska som andraspråk som presenterade skolans arbete på två sätt. Dels fick vi ta del av hennes presentation Inclusive learning in a multicultural classroom, peer learning, dels fick vi se hur hon arbetade med en grupp elever. Det inkluderande handlar bland annat om att nyanlända elever placeras i klass direkt och att skolan har ett mycket medvetet arbete med flerspråkiga elever där målet är både att lära sig finska snabbt och att få finskspråkiga vänner. Det senare bidrar förstås till det förra men det handlar också om elevernas allmänna välbefinnande. Eleverna är indelade i smågrupper som består av både finska som andraspråks- och finska som modersmålselever, och läraren i finska som andraspråk arbetar med en grupp i taget. Det betyder att alla eleverna någon gång lämnar klassrummet för ett sådant arbete. Vi fick se läraren arbeta med en grupp 8-åringar med två helfinska barn, en nyanländ flicka och två andraspråkselever, och det märktes tydligt att de var vana vid och fann stor glädje i arbetet.

Ett annat inslag i det inkluderande arbetet är s.k. multilingual lessons. Dessa planeras av klassläraren och finska som andraspråksläraren tillsammans och handlar om att lyfta fram de olika språken som är representerade i klassrummet. Flerspråkighet ses som en resurs och något att vara stolt över och inte som en utmaning. Allt som har med språk att göra lyfts fram med intresse, exempelvis något så enkelt som att en elev lärt sig ett svenskt ord på en Stockholmskryssning.

Anna-Maija

Nihad Bunar: ”Hur skall vi göra?” – om migration och utbildning

konf3En av keynoteföreläsarna på Vetenskapsrådets resultatdialog (21-22/11 2016) var Nihad Bunar, Stockholms universitet, känd bland annat för sin bok Nyanlända och lärande. Titeln på hans föreläsning var ”Hur skall vi göra?” – migration, utbildning och utbildningsforskningens ansvar.

Bunar talade om strukturellt missgynnade områden och deras skolor och beskrev en utveckling från lokalsamhällets stolthet till skolor med dåligt rykte som tappar framför allt studiemotiverade elever. Oavsett möjliga anledningar till utvecklingen är det viktigt att uppmärksamma alla barns situation. Just detta var en av Bunars argument: att betrakta alla barn som barn – vilket inte är fallet nu enligt honom. De lagar, regler och bestämmelser som gäller för ”barn” tycks inte alltid gälla för barn som befinner sig i en process av pågående migration.

Resultaten från en studie som undersökt nyanlända barns situation ur barnens perspektiv visar att de ser tydliga livschanser i Sverige men att de behöver hjälp och stöd, såväl pedagogiskt som socialt. De har ett stort behov av att ”vara normala” och av att få uppmuntran och bekräftelse på att de utvecklas. Studien visar också att barnen har mycket vilja och ambition och att det är betydelsefullt för dem att snabbt lära sig svenska.

Tillbaka till frågan i rubriken: Hur ska vi göra? Bunars poäng med frågan var att vi ju inte kan förändra det de nyanlända barnen varit med om eller vilka deras föräldrar är. Det vi kan förändra är vad vi gör i vårt arbete med de nyanlända eleverna. Bunar talade om spaces of inclusion och spaces of empowerment. Det är dock viktigt att inkluderingen är stödbaserad och sker med medvetenhet om elevernas tidigare och nuvarande erfarenheter. Empowerment handlar bland annat om att erkänna barnet som en kompetent aktör i sitt eget liv. Bunar betonade vikten av att elevens första språk används som en resurs i lärandet. Hur studiehandledningen organiseras och utnyttjas är också en väsentlig fråga. Man kan också ställa frågan vilka pedagogiska principer studiehandledningen bygger på – finns det någon forskning om detta?

Anna-Maija

”Pisa visar varför språk är viktigt i alla ämnen”

bakomträdhaikuI dagens Svenska Dagbladet (7/12 2016) har Anna-Malin Karlsson, professor vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, kommenterat de svenska Pisa-resultaten (länk). Det hon lyfter fram är vikten av att träna läsning i skolans alla ämnen. ”Läsförståelse” är inte ett skolämne, och det räcker inte att lämna ansvaret för undervisningen av läsförmågan till svenskämnet. Avgörande för utvecklingen av avancerad läsförståelse är att den ses som en del av kompetensen i alla olika ämnen, skriver Karlsson. Hon nämner Läslyftet som en viktig fortbildningsinsats i sammanhanget, liksom motsvarande satsningar inom matematik och naturvetenskap där man också framhållit språkets roll. I förlängningen handlar det om att förändra den traditionella ämneslärarens identitet, menar Karlsson som också anser det vara välgörande att OECd:s kunskapssyn inte tar hänsyn till skolans invanda ämnesorganisation.

Läs också våra tidigare inlägg om språkets roll i olika skolämnen: matematik, kemi, bild, slöjd, SO.

Anna-Maija

Flerspråkiga barn lär av varandra

wood-736714_1920Fredrik Rusks intresse för ämnet väcktes när han arbetade som assistent i ett forskningsprojekt om flerspråkighet och lärande. Han märkte att barn är skickliga på att använda alla sina språk och att de lär av varandra i vardagen. Hans avhandling är ett försök att förstå lärande och språket som en social handling och därmed inte något som bara sker i huvudet. Han har filmat finlandssvenska föräldrar, lärare och barn mellan 6 och 17 år för att se hur lärandet sker.

Hans resultat visar att barn är bra på detta lärande och måste inte alltid ha en lärare närvarande. Ett viktigt resultat är att till synes små saker, som hur lärare ställer frågor och vilken typ av kunskap som efterfrågas, tycks kunna få stora konsekvenser. Kanske eleven inte förstår i detalj vad läraren frågar efter när det sker på andraspråket, vilket läraren kan missa. Här är det bra att använda elevens förstaspråk som stöd. Enligt Rusk finns det en uppfattning att det är bättre att bara använda ett språk men istället kan läraren behöva förklara begrepp och öppna för alla språk eleven har. Det ska man inte vara så rädd för och det betyder inte att eleven inte kommer att lära sig andraspråket, menar Rusk.

Källa: Annika Sjöberg, Skolporten

Anna-Maija

Språkutvecklande kemiundervisning för nyanlända – hur?

P_ScienceNyanländ till kemins värld. En studie om nyanländas lärande i naturvetenskap i gymnasieskolan – så heter Sara Planting-Bergkloos pågående studie som hon presenterade på Lärarnas forskningskonferens, LFK. I studien undersöks hur nyanlända elever kan möta den ordinarie undervisningen på de nationella programmen med hjälp av naturvetenskapens kommunikativa resurser. Tidigare forskning (Zang, 2016) visar att en ökad användning av multimodala resurser kan gynna en kunskapsutveckling i det naturvetenskapliga innehållet men också den språkliga utvecklingen, enligt Planting-Bergkloo. I studien inkluderas även de nyanlända elevernas egna perspektiv. Studien följer fem nyanlända elever i årskurs 2 på ett naturvetenskapligt program. Datainsamlingen består av videoinspelade elevsamtal från elevernas möten med kommunikativa resurser och en fokusgruppsintevju där eleverna reflekterar över undervisningen.

Preliminära resultat visar att dessa elevsamtal skapar tillfällen för informella naturvetenskapliga samtal utan den press som kan finnas i samtal med lärare eller inför klasskamrater. De kommunikativa resurserna skapar därmed situationer där de nyanlända eleverna engageras i naturvetenskapliga samtal och formulerar naturvetenskapliga förklaringar. Enligt Planting-Bergkloo kan dessa samtal vara en början till en naturvetenskapligt språkinriktad undervisning.

Studien beräknas bli färdig under höstterminen 2016.

Anna-Maija

Inbjudan till seminarieträffar för bild- och slöjdlärare

wood-736714_1920Ett erbjudande för bild- och slöjdlärare:

Vi erbjuder dig som är bild- eller slöjdlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bild- och slöjdämnet. Du får en möjlighet att lyssna på aktuell forskning och att utbyta erfarenheter med andra bild- och slöjdlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt avser en anmälan samtliga tre tillfällen: den 19 januari, den 23 februari och den 30 mars, kl. 14.30 – 17.00.

Lokalen är Insikten, Hantverkargatan 2F.

Anmälan senast 17/12. Begränsat antal deltagare, så först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Vid frågor, kontakta Birgitta Thorander eller Anna-Lena Ebenstål

Föredrag om svenskundervisning på LFK, del 2

LFK2016-300x192I ett tidigare blogginlägg skrev jag om tre av sex föredrag om svenskundervisning på Lärarnas forskningskonferens, LFK. Här följer en kort presentation av de återstående tre föredragen.

Min egen presentation handlade om vilken läsning som efterfrågas och realiseras i textsamtal i en klass i årskurs 7. I studien som bygger på data som samlades in i samband med mitt licentiatprojekt undersöks vilka läsarter som efterfrågas och realiseras när läraren och eleverna samtalar om skönlitterära texter. Utgångspunkten i läsartsanalysen är att såväl lärarens fråga, elevens svar som lärarens uppföljning av svaret påverkar orienteringen mot särskilda förhållningssätt till texten (Tengberg, 2011). Läsarter kan exempelvis vara handlingsorienterade, betydelseorienterade eller värderingsorienterade. Resultaten visar bland annat att eleverna oftast realiserar de efterfrågade läsarterna men även sådana som inte efterfrågas. En slutsats man kan dra är att elevers läsning begränsas respektive utvidgas utifrån lärarens val av efterfrågad läsart men att eleverna har ett visst inflytande.

Gå i någon annans skor – att utveckla elevers förmåga till perspektivväxling är titeln på Marie Gradéns och Birgitta Nurbos projekt. Studiens syfte var att undersöka hur skönlitteratur kan påverka elevers förmåga att växla perspektiv och hur den förmågan uttrycks i elevers texter. Undervisningen i samband med projektet byggde på en läsning av Om det var krig i Norden av Janne Teller. I studien undersöktes elevernas uppfattningar om vad det innebär att vara flykting och utifrån en fenomenografisk analys identifierades två kategorier av uppfattningar, distanserande och identifierande. Studien kommer att publiceras som en artikel i Svenskläraren under våren.

Den sista presentationen i svenskspåret var Nina Bergdahls Co-Creative Learning – att använda IT för att visualisera elevernas progression. Som jag förstår det handlar studien om en vidareutveckling av tankarna kring formativ bedömning, även om det här kallas systematiskt kvalitetsarbete. Studien genomfördes inom svenskämnet i en årskurs 9 under tre månader och syftade till att bidra med kunskap om hur systematiskt kvalitetsarbete kan genomföras på klassrumsnivå. Studien visar på en ny metod att involvera eleverna i systematiskt kvalitetsarbete med hjälp av IT.

Anna-Maija