Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
avhandling

Språket och skolämnet svenska som andraspråk

Anna Sahlées avhandling med titeln  ”Språket och skolämnet svenska som andraspråk. Om elevers språk och skolans språksyn” handlar om skolämnet svenska som andraspråk i årskurs 9 i relation till språMB900433229ket hos de elever som läser ämnet. I två av avhandlingens fyra artiklar studeras elevers språk med nationella prov som material. Avhandlingen undersöker även styrdokument och dessutom beskrivs en modell för textanalys. Modellen beskriver  hur texter utvecklas i tiden och ger en möjlighet att visualisera texter. Den lägger inte fokus på form utan mer på vad eleven gör och på själva aktiviteten när man skriver en text.

Avhandlingens forskningsfrågor är följande:

  • Hur kan språket, som system och som aktivitet, hos elever som läser svenska som andraspråk avgränsas och karaktäriseras?
  • Hur inverkar språksyn och språkliga värderingar på vem ämnet är till för och på vem som faktiskt läser det?
  • Hur kan grundskolans ämne svenska som andraspråk förstås, både som skolämne och som språk?

Läs Skolportens intervju med författaren här och avhandlingen här.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten

/Anna-Maija

Flerspråkiga barn lär av varandra

wood-736714_1920Fredrik Rusks intresse för ämnet väcktes när han arbetade som assistent i ett forskningsprojekt om flerspråkighet och lärande. Han märkte att barn är skickliga på att använda alla sina språk och att de lär av varandra i vardagen. Hans avhandling är ett försök att förstå lärande och språket som en social handling och därmed inte något som bara sker i huvudet. Han har filmat finlandssvenska föräldrar, lärare och barn mellan 6 och 17 år för att se hur lärandet sker.

Hans resultat visar att barn är bra på detta lärande och måste inte alltid ha en lärare närvarande. Ett viktigt resultat är att till synes små saker, som hur lärare ställer frågor och vilken typ av kunskap som efterfrågas, tycks kunna få stora konsekvenser. Kanske eleven inte förstår i detalj vad läraren frågar efter när det sker på andraspråket, vilket läraren kan missa. Här är det bra att använda elevens förstaspråk som stöd. Enligt Rusk finns det en uppfattning att det är bättre att bara använda ett språk men istället kan läraren behöva förklara begrepp och öppna för alla språk eleven har. Det ska man inte vara så rädd för och det betyder inte att eleven inte kommer att lära sig andraspråket, menar Rusk.

Källa: Annika Sjöberg, Skolporten

Anna-Maija