Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Flerspråkiga Kunskapsutveckling

Språkutvecklande SO-undervisning

språkutvecklande so-undervisning

I onsdags träffades ett femtiotal SO-lärare på Grillska huset i Gamla stan för att ta del av Björn Kindenbergs föreläsning om språkutvecklande So-undervisning.

Björn talade om andraspråksutveckling och drog paralleller till utvecklingen av att utveckla språket genom ämnessundervisningen. Han talade också om vikten av att ha höga förväntningar på eleverna och hur viktigt att ha alignment och språkliga mål, dvs undervisa så att undervisningen håller samman så att eleven bedöms efter de mål som satts upp.

Han uppehöll sig länge vid att det för andraspråkseleven inte alltid är självklart att kunna uttrycka sina färdigheter inom ämnet då språket inte räcker till. Elevens kunskaper blir då inte synliga för läraren vilket kan leda till frustration och en känsla av att känna sig dum hos eleven och att läraren felbedömer elevens kunskaper.

En enkel förändring av lärarens frågeteknik i interaktionen med elev är ett litet steg för att stötta en elev att sätta ord på sina kunskaper på svenska.

 Det vanliga interaktionsmönstret är att läraren förklarar en uppgift.

(L) – Jag drar en linje som visar längdgraden och en som visar breddgraden

(E) – Ja. (Eleven har förståelsen på sitt modersmål, men får inte tillfälle att uttrycka kunskapen på svenska)

(L) – Jag ritar så här, här, förstår du?

(E) – Ja.

 Om läraren i stället tänker och säger så här, så får eleven möjlighet att befästa kunskapen med svenska begrepp.

(L) – Jag drar två linjer som visar positionen, längdgraden här och breddgraden här. Nu vill jag att du beskriver vad det var vi gjorde. Och jag vill att du använder de här orden: position, längdgrad och breddgrad.

(E) – Hm.. Först du gör, vänta..eh..först du gör..tar..drar…en breddrag…breddgrad!

 Du som missade Björns föreläsning kan ta del av språkutvecklande strategier och metoder i Språkutvecklande SO-undervisning, som han skrivit tillsammans med Maria Bjerregaard. En studiehandledning till boken kommer ut under våren.

Kristina Ansaldo

Pris för språkutvecklingsarbete till förskolan!

Louise Mehdipoor  Carin 

Rosanders pris
Grattis Louise Mehdipoor!
Styrelsen för Priset till Carin Rosanders minne har utnämnt förskoläraren Louise Mehdipoor till 2015 års mottagare.
I sin roll som pedagogisk ledare och språkansvarig i Rinkeby- Kista ansvarar Louise för fortbildningar om flerspråkighet i förskolan i sin stadsdel samt i Språkforskningsinstitutets, Utbildningsförvaltningens regi sedan ett flertal år.
Det är många som haft förmånen att möta henne som kursledare till i tvådagarsfortbildningar ”Flerspråkighet i förskolan”.
Hennes drivkraft har alltid varit att utmana barnen, sig själv och sina kollegor genom att vara nyfiken och kunskapssökande. Genom sin analytiska och didaktiska förmåga och sitt målmedvetna synsätt bedriver hon ett arbete där forskning och beprövad erfarenhet går hand i hand. Något som syns tydligt i de olika projekt hon arbetat med. I det utforskande arbete hon gör med barnen involverar hon även föräldrarna och tar tillvara på och synliggör barnens olika modersmål och erfarenheter. Genom det arbete hon gjort tillsammans med barnen syns tydligt hur de får möjlighet att utveckla och använda såväl vardagsspråk som kunskapsspråk enligt den Kanadensiska språkvetaren Jim Cummins teorier.
”Louise Mehdipoor får priset för sina nyskapande pedagogiska insatser inom flerspråkighetsfältet i förskolan. Hennes språkutvecklande arbete utmärks av nyfiket kunskapssökande och en strävan att tillvarata och synliggöra barnens olika modersmål och erfarenheter. Louises framstående språkdidaktiska insatser i svenska som andraspråk präglas av en målmedveten strävan att koppla forskning och beprövad erfarenhet i Carin Rosanders anda.” Läs mer om Carin Rosanders språkdidaktiska pris.

Louise tacktal, en hyllning till förskolans kraft och möjligheter!

Här kan du ta del av Louise genrearbete i förskolan
Vill du veta mer når du Louise på louise.mehdipoor@stockholm.se eller via sprakforskning@stockholm.se

Språkutvecklande SO-undervisning

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har blivit något av moderord och ses som en framgångsfaktor för att fler elever ska nå skolframgång i dag. Det är högaktuellt bl. a genom de regeringsuppdrag Skolverket nu realiserar genom Läslyftet och utarbetande av kartläggnings- och bedömningsmaterial för nyanlända.

Men hur gör man? Vad innebär det i mitt ämne? Är det inte svenska och sva-lärarnas uppgift?

språkutvecklande so-undervisning

Vår före detta medarbetare, Maria Bjerregaard, nu verksam på NC (nationellt centrum för andraspråk)  har tillsammans med sin kollega, Björn Kindenberg skrivit en metodbok i språkutvecklande SO-undervisning för högstadiet. En handbok för SO-lärare om hur man kan skapa en undervisning som inte bara utvecklar elevernas ämneskunskaper utan även elevernas språk.

Boken är ”hands on” med konkreta och praktiska språkliga strategier och aktiviteter att använda med sina i elever i undervisningen, varvat med teoretiska avsnitt om hur språket fungerar och hanteras i So-ämnena. Författarna är väl förtrogna med forskning inom fältet och hur man kan omsätta den i praktiken. De lyckas väl med att förmedla detta på ett lättillgängligt sätt som berikar och breddar synen på vad i ämnets språk och texter som kan skapa problem för eleverna.

Denna handbok har stor chans att bli ”en svensk Gibbons” för landets So-lärare.

Har du till uppdrag att leda det språkutvecklande arbetet på skolan är detta en bok att köpa in till skolans SO-lärare.

Länk till Natur & Kultur: http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-7-9/Samhallskunskap/Sprakutvecklande-SO-undervisning/

Kristina Ansaldo

Ytterligare en chans! Till vad? Lyssna på Pauline Gibbons!

Pauline Gibbons

Intresset är så stort för Nationellt Centrums Symposium 2015, den 8-9 oktober, att det tyvärr redan är fullbokat, vilket gör att många inte får en chans att lyssna på bl. a Pauline Gibbons som är keynotespeaker på konferensen.

Glädjande nog kan vi på Språkforskningsinstitutet, FoU, erbjuda ytterligare en chans att ta del av Gibbons klokskap. I samband med hennes medverkan på Symposiet har vi fått möjlighet att bjuda in henne till att hålla en interaktiv föreläsning i språkutvecklande arbetssätt och flerspråkiga elevers lärande. Med på föreläsningen medverkar Kristina Aldén från Gibbons svenska förlag, Hallgren & Fallgren.

Denna workshop kommer att genomföras på eftermiddagen, fredagen den 2 oktober på Konradsberg. Vi vänder oss i första hand till lärare och förskollärare anställda i Stockholms stad. I mån av plats kommer lärare från friskolor och andra kommuner kunna anmäla sig.

Anmälan Kommer att läggas ut i augusti genom Pedagogstockholm.

stärk språket

7-9 + gymnasiet

Bloggtips-för dig som är intresserad av genrepedagogik

Genrepedagogiken sprids och utvecklas idag i klassrum över hela Sverige. Ett språk- och ämnesutvecklande arbetssätt som, har det visat sig, ger lärare verktyg för att nå alla elever i undervisningen. I det här inlägget vill vi tipsa om två bloggar som ger dig som läsare konkreta exempel på och reflektioner kring hur man kan arbeta med texter i cykeln för undervisning och lärande.

Den första bloggen vi tipsar om är Britt Johanssons blogg, Britts måndagsblogg. Britt är pedagogisk utvecklingsledare på Knutbyskolan i Rinkeby och även en av författarna till boken Låt språket bära.

Det andra bloggtipset gäller Karin Petterssons blogg, Fröken Karin. Karin arbetar som lärare och förstalärare på Kvarnbackaskolan i Kista och i sin blogg delar hon med sig av lektionsupplägg samt reflekterar över sin undervisning. Förutom genrepedagogik  så arbetar Karin också efter metoden ALS, att skriva sig till läsning.

Kristina Ansaldo

Att samverka med föräldrar med somalisk bakgrund

Att arbeta som lärare i den svenska skolan idag innebär för de flesta av oss att vi möter och arbetar med människor från olika bakgrunder och kulturer. Elever och föräldrar som inte delar våra erfarenheter av ”vad skolan är” och hur man förväntas förhålla sig till skolan. Känner du igen dig i detta eller ”bara intresserad” så är du varmt välkommen till vårt seminarium den 6 maj med Osman Ahmed som talar om sin studie kring somaliska föräldrar och deras möte med den svenska skolan.

Osman Ahmed studiehandledare med en master i hållbar samhällsutveckling vid Uppsala universitet har i en studie intervjuat somaliska föräldrar med olika utbildningsbakgrunder om deras möte med det svenska skolsystemet.

I studien framkommer att många av de somaliska föräldrarna inte förstår sig på det svenska skolsystemet och att de har svårt att förstå vikten av föräldrarnas engagemang i skolan. Osman Ahmed menar på att få föräldrarna aktiva och engagerade i barnens skolgång för att höja dessa elevers måluppfyllelse.

Klicka på länken nedan för inbjudan och anmälningslänk:

Inbjudan seminarium Osman Ahmed 6 maj

Krånglar länken så finns inbjudan och anmälningslänk i kalendariet här på PedagogStockholm, eller så skriver ni till mig.

Varmt välkomna!

Kristina Ansaldo

kristina.ansaldo@stockholm.se

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

arabiska

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, vet att rubriken på hans föredrag är provocerande, men sann. Jarmo har under många år forskat om minoritetsspråk, tvåspråkig undervisning, språkpolicy och tvåspråkig undervisning. En överväldigande enig forskarvärld visar att ett starkt modersmål leder till bättre skolresultat. Studier av tvåspråkig undervisning visar att skillnader mellan förstaspråksinlärare och andraspråksinlärare elimineras efter 6 år. Trots det ifrågasätts modersmålsundervisningen i media, av politiker och allmänhet och den tvåspråkiga undervisningen är i det närmaste obefintlig i Sverige idag.

Hur kommer det sig att två- eller flerspråkighet inte stöttas av stora delar av det politiska etablissemanget, trots att det går stick i stäv med forskningsresultat och erfarenhetsbaserad praxis?

Under konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i Göteborg var det flera talare som pekade på gapet mellan forskning, politiska intentioner och lärares, lärarutbildningars och allmänhetens syn på vikten av modersmål.

Modersmålets pedagogiska nytta och roll för inlärning av både kunskap och språk är erkända och forskningsunderstödda, precis som modersmålets roll för identitetsutvecklingen och betydelse för utvecklingen av en likvärdig och demokratisk skola. Det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och teckenspråk är dessutom skyddade i språklagen och rätten till modersmålsundervisning i skollagen §7.

Trots det har lagstiftningen som gäller modersmål inte implementerats fullt ut. Den pedagogiska nyttan negligeras ofta av både pedagoger och allmänhet och inom lärarutbildningarna, på grund av andra, traditionella, ideologiska och politiska värderingar. Det finns ett visst generellt stöd för modersmål, men många ser det fortfarande som språk som förväntas användas i hemmet, men inte i skolan. ”Här talar vi bara svenska” och ”I Sverige är det svenska som gäller” hörs fortfarande från både lärare och föräldrar.

Förutsättningarna för modersmålsundervisningen har dessutom försämrats markant sedan 90-talet och är idag ofta en marginaliserad verksamhet som pågår efter skoltid och utanför skolans övriga verksamhet. Krocken mellan den verkligheten och all den forskning som visar att modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat är skrämmande.

Lena Ekberg, föreståndare på Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, talade också om skillnaden mellan intentioner och verklighet när det gäller modersmål och flerspråkighet.

– Det finns en tydlig hierarki mellan olika språk i skolan och samhället i Sverige idag. Högst upp i den hierarkin står det svenska språket, tillsammans med engelskan, som snabbt vinner terräng, framför allt inom högskolan, men också i grundskola och gymnasium där engelskan blir allt vanligare även som undervisningsspråk. Efter svenska och engelska kommer de största europeiska språken och övriga nordiska språk, sedan de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani) och allra längst ner immigrantspråken (t ex. arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, polska, turkiska och somaliska).

Denna hierarkiska ordning och Sveriges historia av enspråkighetsnorm, tillsammans med debatten om modersmålsundervisningen och svenskans särställning – präglad av en enspråkighetsnorm –  i politik och media påverkar allmänhetens uppfattningar om modersmål och flerspråkighet, men man kan undra hur länge skolor ska kunna bryta mot lagen och inte erbjuda modersmålsundervisning till alla som har rätt till det?

Ulrika Dahl

Böcker på fler än 100 språk och recept från hela världen!

b arabiska Iphone-060-750x562

 

 

 

 

 

På nya interbib.se går det att söka och reservera böcker ur hela Internationella bibliotekets bestånd –  inte mindre än 200 000 böcker på fler än 100 olika språk. Interbib.se är en flerspråkig webbplats, på sju språk förutom svenska: arabiska, persiska, kinesiska, ryska, spanska, franska och engelska. På webbplatsen finns också  länksamlingar som leder till fria e-resurser på olika språk och till samhällsinformation på olika språk och på lätt svenska. I kalendern kan du hitta de evenemang som är på gång på Internationella biblioteket och i kokboken kan du söka recept från olika världsdelar. Internationella biblioteket är både ett fysiskt bibliotek på Odengatan i Stockholm och en lånecentral för alla Sveriges folkbibliotek. Biblioteket är det enda i sitt slag i Sverige och ett av Europas största bibliotek när det gäller litteratur och annan media på olika språk.

http://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/pressreleases/laettare-att-soeka-maangspraakig-litteratur-paa-nydesignad-webbplats-1065158?utm_source=alert&utm_medium=email&utm_campaign=Alert&utm_content

Tobano igen! eller Vad är SPOKUS?

Tobano är ett nätverk för forskare, lärare och tjänstemän inom stat och kommun som arbetar med flerspåkighet. Ett helt fantastiskt gäng som brinner för språk och kunskapsutveckling.
Tobano betyder Tvåspråkiga barn i Norden.
Nu packar vi våra väskor igen och beger oss till Fredrikstad i Norge.
Under ett par dagar ska vi besöka skolor, föreläsa på högskolan i Halden och träffa utbildningsansvariga inom kommunen.
Hur tänker de i Norge när det gäller nyanlända? Vilken forskning är aktuell just nu? Och sist men inte minst så ska vi undersöka SPOKUS…
Birgitta, Kristina, Susanne och Karin
PS Missa inte Gisela Håkanssons föreläsning den 19 april. hon deltar också i TOBANO DS