Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
flerspråkighet

Skolan viktig för nyanlända

ordmoln globala 2I en ny avhandling Med andra ord: Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn (Susanne Duek, 2017) har sex nyanlända barn mellan fyra och nio år följts både hemma, förskolan och skolan under ett år i en studie om barnens litteracitetspraktiker och om relationen mellan skolan/förskolan och hemmet.  Barnens föräldrar har ingen eller kort erfarenhet av att gå i skolan. Fokus i studien har legat på familjernas vanor, traditioner och normer, snarare än barnens färdigheter. Familjernas vanor och traditioner skiljer sig markant från skolans skriftspråkliga norm och lärarnas förväntningar. Barnen har få böcker hemma och föräldrarna använder tryckta texter i liten utsträckning. Familjerna värderar dock barnens skolgång högt, och för en av familjerna var tillgången till skola själva anledningen till att de kommit till Sverige, eftersom döttrarna inte fick gå i skola i hemlandet.

I en intervju säger Duek att hon blev förvånad över att skolorna och förskolan var så monokulturella och enspråkiga som de var. Barnens modersmål skulle kunna vara en mycket större tillgång i skolan. Duek menar också att studiens resultat är giltiga för alla elever vars litteracitetspraktiker inte stämmer överens med skolans, och inte bara för elever som har annat modersmål än svenska.

Källa: Annika Larsson Sjöberg, Skolporten

/Anna-Maija

Kurs i svenska som andraspråk för alla lärare

jordglobSkolverket erbjuder ”Det globala klassrummet – introduktionskurs i svenska som andraspråk” (7,5 hp på kvartsfart). Syftet är att höja kompetensen bland Sveriges lärare. Studierna ger en ökad förståelse för de olika värderingar och normer som finns på en skola idag, och syftar till att utveckla undervisningen och stärka flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Den här möjligheten är öppen för alla lärare (och förskollärare), oavsett vilket ämne man undervisar i. Även lärare som har behörighet i svenska som andraspråk kan gå kursen.

Kursen finns anpassad för flera skolformer och kan ses som en introduktion till svenska som andraspråk och kan också vara ett första steg mot behörighet i ämnet.

Sista ansökningsdag är den 15 maj.

Mer information finns på Skolverkets hemsida.

/Anna-Maija

Det globala klassrummet: att förstå och ta tillvara elevernas språkliga resurser

ordmoln globala 2Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.

Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.

Därefter har du möjlighet att välja två språkseminarier med modersmålslärare som berättar utifrån sitt språk och utifrån sina erfarenheter om:

• språktypiska drag

• skolsystemet i landet där språket talas

• svårigheter och utmaningar som nyanlända möter i det svenska skolsystemet och språket

Språken är arabiska, dari, lingala, somaliska och tigrinja.

Vi avslutar eftermiddagen med ett panelsamtal med alla medverkande.

Målgrupp

Pedagogisk personal på språkintroduktion

Tid & plats

Onsdag 8 februari kl 13-17 på Södra Latin,

Skaraborgsgatan 14 i Stockholm

T-bana hållplats Slussen

Anmälan

Anmäl dig via webbplatsen www.denglobalaskolan.se

senast 1 februari. Seminariet är avgiftsfritt. Fika ingår

Kontakt

Cecilia Rosengren, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

cecilia.rosengren@stockholm.se  08-508 336 19 eller 076-123 36 19

Karin Rehman, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

karin.rehman@stockholm.se

Karolina Sandahl, Den Globala Skolan

karolina.sandahl@denglobalaskolan.se

Arrangör

Universitet och Högskolerådet/Den Globala Skolan i samarbete med Utbildningsförvaltningens pedagogiska nätverk för språkintroduktion i Stockholms stad

Läs mer på: Den Globala Skolan

Det globala klassrummet – att ta tillvara på elevernas språkliga resurser

ordmoln globala 2Välkommen till en fortbildningseftermiddag som vänder sig till alla lärare som undervisar flerspråkiga elever samt till rektorer och annan personal som möter eleverna. Seminariet ger ett underlag för det fortsatta arbetet i programlaget på skolan.

Att ta tillvara elevernas språkliga resurser är viktigt. Då utvecklas bland annat språk och ämneskunskaper snabbare. Kamilla György Ullhom föreläser om translanguaging i det flerspråkiga klassrummet – ett sätt att ta tillvara och bygga vidare på elevernas medhavda kunskaper och erfarenheter som är både språk-, kunskaps- och identitetstärkande.

Därefter har du möjlighet att välja två språkseminarier med modersmålslärare som berättar utifrån sitt språk och utifrån sina erfarenheter om:

• språktypiska drag

• skolsystemet i landet där språket talas

• svårigheter och utmaningar som nyanlända möter i det svenska skolsystemet och språket

Språken är arabiska, dari, lingala, somaliska och tigrinja.

Vi avslutar eftermiddagen med ett panelsamtal med alla medverkande.

Målgrupp

Pedagogisk personal på språkintroduktion

Tid & plats

Onsdag 8 februari kl 13-17 på Södra Latin,

Skaraborgsgatan 14 i Stockholm

T-bana hållplats Slussen

Anmälan

Anmäl dig via webbplatsen www.denglobalaskolan.se

senast 1 februari. Seminariet är avgiftsfritt. Fika ingår

Kontakt

Cecilia Rosengren, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

cecilia.rosengren@stockholm.se  08-508 336 19 eller 076-123 36 19

Karin Rehman, Pedagogiska nätverket för språkintroduktion

karin.rehman@stockholm.se

Karolina Sandahl, Den Globala Skolan

karolina.sandahl@denglobalaskolan.se

Arrangör

Universitet och Högskolerådet/Den Globala Skolan i samarbete med Utbildningsförvaltningens pedagogiska nätverk för språkintroduktion i Stockholms stad

Läs mer på: Den Globala Skolan

Flerspråkiga barn lär av varandra

wood-736714_1920Fredrik Rusks intresse för ämnet väcktes när han arbetade som assistent i ett forskningsprojekt om flerspråkighet och lärande. Han märkte att barn är skickliga på att använda alla sina språk och att de lär av varandra i vardagen. Hans avhandling är ett försök att förstå lärande och språket som en social handling och därmed inte något som bara sker i huvudet. Han har filmat finlandssvenska föräldrar, lärare och barn mellan 6 och 17 år för att se hur lärandet sker.

Hans resultat visar att barn är bra på detta lärande och måste inte alltid ha en lärare närvarande. Ett viktigt resultat är att till synes små saker, som hur lärare ställer frågor och vilken typ av kunskap som efterfrågas, tycks kunna få stora konsekvenser. Kanske eleven inte förstår i detalj vad läraren frågar efter när det sker på andraspråket, vilket läraren kan missa. Här är det bra att använda elevens förstaspråk som stöd. Enligt Rusk finns det en uppfattning att det är bättre att bara använda ett språk men istället kan läraren behöva förklara begrepp och öppna för alla språk eleven har. Det ska man inte vara så rädd för och det betyder inte att eleven inte kommer att lära sig andraspråket, menar Rusk.

Källa: Annika Sjöberg, Skolporten

Anna-Maija

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

MB900433229Annaliina Gynnes avhandling Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years handlar om hur 11-13-åriga elever i en tvåspråkig skola använder sina språkliga resurser och hur de engagerar sig i meningsskapande och identitetsarbete i vardagen, i skolan och i sociala medier. Avhandlingen är en sammanläggning av tre studier och visar hur mångfacetterat flerspråkighet är, kopplat till såväl språk som till multimodalt språkande där text och bild vävs samman med det talade. Den första delstudien handlar om hur tvåspråkighet kan ses som en pedagogisk lösning och samtidigt som en vardaglig praktik i skolan. Den andra studien handlar om att flerspråkighet kan tolkas både som problematiskt och oproblematiskt beroende på hur och var ungdomarna använder sina språkliga resurser. Den tredje delstudien handlar om hur språk används i sociala positioneringar.

Utgångspunkten för studien var tvåspråkighet men det visade sig att många elever hade med sig fler språkliga resurser hemifrån. Mer än hälften av elevernas föräldrar kom från ett tredje land som inte var Sverige eller Finland vilket påverkade elevernas språkmiljö – och inriktningen på och giltigheten för hela studien.

Tillgången till de olika språken gjorde ungdomarna till mer flexibla språkanvändare i vardagen. Detta resultat kan kopplas till nyanlända och andra flerspråkiga elever och till vikten av att skolan blir bättre på att ta tillvara flerspråkighet och mångkultur i undervisningen. Studien visar att genom att släppa in elevernas intressen och resurser i skolan kan man skapa mer stimulerande lärandemiljöer.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten (länk till artikeln)

Anna-Maija

Kurs i att undervisa nyanlända elever

bloggDen kostnadsfria kursen vänder sig till modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen. Såhär skriver Skolverket om varför man ska delta i kursen:

  • Få kunskap om hur elevernas kunskapsutvecklingen gynnas av att de begrepp som används i ämnesundervisningen stärks på såväl elevens modersmål, som på det svenska språket.
  • Hitta samarbetsformer för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen som gynnar elevernas lärande.

Kursen innehåller värdegrund, språk- och kunskapsutveckling, flerspråkighet, samarbete för elevens bästa samt planering och genomförande av undervisning. Kursen som startar både hösten 2016 och våren 2017 anordnas av ett flertal lärosäten, i olika former:

  • Distansundervisning med ett fåtal fysiska träffar på kvartsfart.
  • På distans
  • Seminarieserie

För mer information och anmälan, se länk ovan.

Anna-Maija

Nyanländas läsande

Ni som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever har väl upptäckt vilken skatt Mångspråksbiblioteket på Medioteket är? Om inte måste ni titta in hos dem genom att följa länken

Samtidigt vill jag tipsa om att Anneli Drewsen, vår kollega som ibland gör inhopp här på bloggen, skriver litteratur anpassad för nyanlända och flerspråkiga elever. Nu finns översättningar av hennes bok Spring Amina! till både arabiska och engelska. Utmärkt för eleverna att få kunna läsa parallellt och ta till sig en berättelse på två språk. Förlaget tillhandahåller gratis arbetsmaterial riktade till både lärare och elever. Följ länken för mer information

Kristina Ansaldo

Tack NC för ett välorganiserat och inspirerande Symposium 2015!

Under två spännande och innehållsrika dagar kunde vi deltagare välja mellan över 70 olika seminarier. Temat för Symposiet var resurser och utgick ifrån hur vi lärare kan utgå ifrån elevernas erfarenheter, tankar, kunskaper och språkliga förmågor samtidigt som vi utgår ifrån våra egna och våra kollegors styrkor. I barn och ungdomsspåret låg fokus på organisation och samarbete kring nyanlända och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Inledande föreläsare var Ofelia Garcia professor vid Graduate Center City University i New York där hon forskar i och undervisar om flerspråkig utveckling och pedagogik.o GArcia

Hon höll ett mycket intressant och inspirerande föredrag om ”Translanguaging”, ett internationellt begrepp för att ta till var på de flerspråkiga elevernas språkresurser. Flerspråkiga människor rör sig vardagligen med en språklig repertoar, oavsett språk, som innefattar en mängd olika uttrycksförmågor. Detta innebär att förskolan och skolan ska arbeta för att barnet och eleven ska ha möjlighet till att utveckla alla sina språkliga resurser för att tänka och kommunicera. ”Translanguaging” är ett förhållningssätt som ser människan som en tankande, kommunikativ språkanvändare.

Garcia menar att en ”andraspråkinlärare” inte bara lägger till ett nytt fristående språk till det redan befintliga,

utan

  • Att de använder sina redan befintliga språkelement i ett ömsesidigt förhållande med de nya för att skapa mening och kommunikation.

och

  • Att de konstruerar sin egen dynamiska flerspråkliga repertoar genom att lägga till element till dem de redan har.

  • Det handlar inte om kodväxling mellan två språk utan användning av hela sin språkliga repertoar för meningsskapande.

Vill du läsa mer, så har Garcia publicerat flera böcker i ämnet, bl. a denna i samarbete med Li Wei.

translanuaging

I ett kommande inlägg skriver vi om hur detta kan se ut i förskolan och i klassrummet och vilka strategier man kan ta till som lärare när man själv inte behärskar elevernas modersmål.

Kristina Ansaldo

Våra publikationer…

delas nu ut gratis till den som är först till kvarn!

Språkforskningsinstitutet tömmer nu källaren på intressanta och spännade böcker  författade av både tidigare och verksamma medarbetare, som t ex Monica Axelsson numera professor på Stockholms universitet.

röda tråden     broar

många trådar        två språk eller

tvåspråkiga bvidga vyerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den röda tråden är en utvärdering av Storstadssatsningen och används fortfarande till viss del som kurslitteratur .

Broar mellan kulturer behandlar somaliska barns språksocialisation i hem och förskola i Sverige.

Många trådar in i ämnet är en samling artiklar av ett genrepedagogiskt arbete på Knutbyskolan i Rinkeby.

Två språk eller flera, ett häfte som ger föräldrar information om hur man stödjer sitt barn till aktiv flerspråkighet.

Tvåspråkiga barn och skolframgång innehåller en samling artiklar kring flerspråkiga elevers skolframgång.

Vidga vyerna, en samling artiklar om människors möten i ett nytt samhälle.

Alla böckerna kan användas i studiecirkelform i arbetslag eller kollegiala grupper.

Är du intresserad skriver du en rad till vår funktionsbrevlåda, sprakforskning@stockholm.se och delger oss vilka titlar och hur många du önskar, så kommer vi överrens om tid när du kan komma och hämta.

Kristina Ansaldo och Karin Wallin