Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Föreläsningar

Stora kliv mot nytt liv, en spridningskonferens om nyanländas lärande

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Konferensen pågår under två halvdagar och har tre huvudtalare Den mest kände är inte mindre än Dr. Jim Cummins, professor  inom språkutveckling på the Univerity of Toronto.

Jim Cummins

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet  som för närvarande arbetar  med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång.

Mustafa Panshiri,  polis som själv kom som ensamkommande 11-åring till Sverige.

Förutom detta erbjuds föreläsningar och workshops om goda exempel på både undervisning och organisation som bedrivs runt om i våra kommuner.

För mer information och anmälan:

kommuner

Kristina Ansaldo

Ytterligare en chans! Till vad? Lyssna på Pauline Gibbons!

Pauline Gibbons

Intresset är så stort för Nationellt Centrums Symposium 2015, den 8-9 oktober, att det tyvärr redan är fullbokat, vilket gör att många inte får en chans att lyssna på bl. a Pauline Gibbons som är keynotespeaker på konferensen.

Glädjande nog kan vi på Språkforskningsinstitutet, FoU, erbjuda ytterligare en chans att ta del av Gibbons klokskap. I samband med hennes medverkan på Symposiet har vi fått möjlighet att bjuda in henne till att hålla en interaktiv föreläsning i språkutvecklande arbetssätt och flerspråkiga elevers lärande. Med på föreläsningen medverkar Kristina Aldén från Gibbons svenska förlag, Hallgren & Fallgren.

Denna workshop kommer att genomföras på eftermiddagen, fredagen den 2 oktober på Konradsberg. Vi vänder oss i första hand till lärare och förskollärare anställda i Stockholms stad. I mån av plats kommer lärare från friskolor och andra kommuner kunna anmäla sig.

Anmälan Kommer att läggas ut i augusti genom Pedagogstockholm.

stärk språket

7-9 + gymnasiet

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

arabiska

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, vet att rubriken på hans föredrag är provocerande, men sann. Jarmo har under många år forskat om minoritetsspråk, tvåspråkig undervisning, språkpolicy och tvåspråkig undervisning. En överväldigande enig forskarvärld visar att ett starkt modersmål leder till bättre skolresultat. Studier av tvåspråkig undervisning visar att skillnader mellan förstaspråksinlärare och andraspråksinlärare elimineras efter 6 år. Trots det ifrågasätts modersmålsundervisningen i media, av politiker och allmänhet och den tvåspråkiga undervisningen är i det närmaste obefintlig i Sverige idag.

Hur kommer det sig att två- eller flerspråkighet inte stöttas av stora delar av det politiska etablissemanget, trots att det går stick i stäv med forskningsresultat och erfarenhetsbaserad praxis?

Under konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i Göteborg var det flera talare som pekade på gapet mellan forskning, politiska intentioner och lärares, lärarutbildningars och allmänhetens syn på vikten av modersmål.

Modersmålets pedagogiska nytta och roll för inlärning av både kunskap och språk är erkända och forskningsunderstödda, precis som modersmålets roll för identitetsutvecklingen och betydelse för utvecklingen av en likvärdig och demokratisk skola. Det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och teckenspråk är dessutom skyddade i språklagen och rätten till modersmålsundervisning i skollagen §7.

Trots det har lagstiftningen som gäller modersmål inte implementerats fullt ut. Den pedagogiska nyttan negligeras ofta av både pedagoger och allmänhet och inom lärarutbildningarna, på grund av andra, traditionella, ideologiska och politiska värderingar. Det finns ett visst generellt stöd för modersmål, men många ser det fortfarande som språk som förväntas användas i hemmet, men inte i skolan. ”Här talar vi bara svenska” och ”I Sverige är det svenska som gäller” hörs fortfarande från både lärare och föräldrar.

Förutsättningarna för modersmålsundervisningen har dessutom försämrats markant sedan 90-talet och är idag ofta en marginaliserad verksamhet som pågår efter skoltid och utanför skolans övriga verksamhet. Krocken mellan den verkligheten och all den forskning som visar att modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat är skrämmande.

Lena Ekberg, föreståndare på Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, talade också om skillnaden mellan intentioner och verklighet när det gäller modersmål och flerspråkighet.

– Det finns en tydlig hierarki mellan olika språk i skolan och samhället i Sverige idag. Högst upp i den hierarkin står det svenska språket, tillsammans med engelskan, som snabbt vinner terräng, framför allt inom högskolan, men också i grundskola och gymnasium där engelskan blir allt vanligare även som undervisningsspråk. Efter svenska och engelska kommer de största europeiska språken och övriga nordiska språk, sedan de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani) och allra längst ner immigrantspråken (t ex. arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, polska, turkiska och somaliska).

Denna hierarkiska ordning och Sveriges historia av enspråkighetsnorm, tillsammans med debatten om modersmålsundervisningen och svenskans särställning – präglad av en enspråkighetsnorm –  i politik och media påverkar allmänhetens uppfattningar om modersmål och flerspråkighet, men man kan undra hur länge skolor ska kunna bryta mot lagen och inte erbjuda modersmålsundervisning till alla som har rätt till det?

Ulrika Dahl

Nyanlända elever – filmer om mottagande, undervisning och studiehandledning

Nu publicerar vi  äntligen filmerna från konferensen Mottagande och Undervisning av nyanlända elever som ägde rum den 5 december 2014.  I filmerna och på sidan Nyanlända  kan alla som inte hade mölighet att delta eller de som vill informera sina kollegor hitta guldkorn.  Frågorna är många och nya uppkommer ständigt  i det dagliga arbetet. Hur tar vi emot eleverna? Känner alla på skolan till våra rutiner? Hur kan vi förbättra och förtydliga vårt sätt att arbeta? Följer vi Stockholms stads rutiner som presenterades den 5 december? Förhoppningsvis kan de här filmerna tillsammans med övrigt material på sidan Nyanlända fungera som ett stöd för all personal som kommer i kontakt med  nyanlända elever.

Länk till filmerna från konferensen: http://www.pedagogstockholm.se/nyanlanda/mottagande-och-utbildning-av-nyanlanda-elever/

När man kickar på ” Se filmerna från konferensen” kommer man hit: http://www.pedagogstockholm.se/nyanlanda/att-mota-nyanlanda-elever/

 

Birgitta Thorander

Lättare att hitta Anna Kaya i FLIN-materialet!

Vi har skrivit en del på bloggen tidigare om de streamade föreläsningarna från FLIN-konferensen i Oslo som behandlade temat flerspråkighet och IKT i undervisningen. Det är svårt att hitta och navigera i materialet och därför vi gjort en sammanställning vi hoppas ska underlätta. Dagens teknik tillåter fler att ta del av konferenser utan att man är på plats i realtid så utnyttja gärna detta material som underlag för pedagogiska diskussioner  på skolan. här. Läs mer om nätverket FLIN här. Läs mer om hela konferensutbudet  här.

Föreläsningsfilmerna från FLIN

Efter anvisningarna om vilka föreläsningar som finns i vilka filmer följer en presentation av föreläsaren och innehållet i presentationen. Inspelningarna är uppdelade i 5 olika filmer.

I den första filmen talar Olav Husby, Norges Tekniska Naturvetenskapliga Universitet om digitala lärande- resurser i språk undervisningen, CALST och Learn now. Starttid: 00:06:00

Start: 01:25:35 talar Peppi Taalas, Jyveskylä universitet om Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen.

Länk till första filmen härfilm 1

 

I film nummer två, 00:02:40 in i filmen talar Hülya Basaran, lärare i förberedelseklassen på Kronan i Trollhättan om språkutveckling med digitala verktyg i undervisningen med nyanlända elever.

Länk till andra filmen här.film 2

I film nummer tre med start 00:02:00 in i filmen föreläser Karin Pettersson och Maria Larsson  på Kvarnbackaskolan i Stockholm om hur de genom digitala verktyg arbetar språkutvecklande i undervisningen i de yngre åldrarna.

Den andra föreläsningen på filmen handlar om digitala verktyg och flerspråkiga barn i norsk förskola. ”Digitale verktøy i og for flerspråklige barnegrupper” talar Margareth Sandvik från Høgskolen i Oslo og Akershus med start 01:11:00 in i filmen.

Länk till tredje filmen här.film 3

I den fjärde filmen med start 00:13:45 talar Claes Weise Schiermer Mørkeberg från Københavns Sprogcenter om hur man skapar innovativ pedagogik med hjälp av digitala resurser. ”Hvordan skaber man innovativ pædagogik ved hjælp af digitale ressourcer?”

Med start 01:17:00 in i filmen föreläser Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk om sin egen digitala resa in i ett utvidgat kollegialt lärande. ”Digitalt kollegialt lärande – för andraspråkselevernas skull”.  Följt av Lisa Adamsson, Center för skolutveckling, Göteborg som talar om Litteracitet i en digital tid med start 01:58:00 in i filmen.

Filmen avslutas med Sofie Johansson Kokkinakis, Göteborgs universitet, start 03:45:30 som föreläser om datorbaserade möjligheter till bedömning av språkkunskap hos andraspråkselever idag och i morgon utifrån olika forskningsprojekt vi Göteborgs universitet.

Länk till fjärde filmen här.film 4

Den sista filmen innehåller endast en föreläsning som börjar vid start och det är Kjersti Baraas Ruud, Senter for IKT i utdanningen med föreläsningen Språk er gøy med digitale verktøy

länk till femte filmen här.film 5

FLIN-konferensens syfte

uppmärksamma utveckling och innovation inom IKT riktad mot flerspråkiga barn, ungdomar och elever inom skol- och utbildningssystemen i de nordiska länderna och för att främja användningen av IKT som resurs i andraspråksundervisningen. Det tredje syftet var att skapa möjligheter till möten och utbyte av erfarenheter över landsgränserna mellan olika yrkesgrupper och sektorer.

Föreläsningarna behandlade de olika möjligheter som digitala medier tillför i arbetet med flerspråkiga elever och deras språk- och kunskapsinhämtning utifrån bland andra följande frågeställningar:

Vad finns i dag?

Hur används de digitala verktygen i verksamheter och undervisning?

Hur används IKT i språkundervisningen?

Hur skapas innovativ pedagogik med hjälp av digitala resurser?

Hur introduceras skolwebb för föräldrarna?

Forskning och utveckling av IKT-resurser i språkundervisning

Presentation av föreläsarna

Olaf Husby, Førsteamanuensis Institutt for språk og litteratur Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.

CALST vil foreligge på nett fra januar 2014 (nå må den lastes ned og kjøres lokalt). I dag fokuserer den på enkeltlyder (basert på vår database L1-L2map som har enkeltlyddata for ca 500 språk), men vi går nå i gang med å utvikle den slik at den tar for seg sider knyttet til sammenhengende tale (stavelser, ord (trykk, lengde, tone) intonasjon (rytme) – alt kontrastivt basert) LearnNoW forefinnes nå for nivå A1-A2 med engelsk som instruksjonsspråk, men i løpet av første kvartal neste år vil vi ha versjoner med polsk, spansk som instruksjonspråk (og norsk noe senere). Vi er i en fase hvor vi planlegger nivå B1 med yrkesinnretning, dvs. norsk for sykepleiere. Her starter vi med spansk som instruksjonsspråk. CALST vil integreres i LearnNoW.https://www.ntnu.no/ansatte/olaf.husby

 

Peppi Talas, Jyväskylä universitet, ” Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen”

Peppi Taalas har länge jobbat med att utveckla språkundervisningen med hjälp av IKT. Hon har ett brinnande intresse för att hitta mervärde i teknologin och för att förstå hur människan motiveras till mera självstyrd inlärning. Hon har varit aktivt med i många internationella och nationella projekt gällande språk, teknologi, lärarnas vidareutbildning och ändring i undervisningskulturer. För tillfället jobbar hon som direktör på Språkcentret vid Jyväskylä universitet och innehar en docentur i mångmedial språkpedagogik samt är vicepresident för Eurocall (den europeiska organisationen för teknologi i undervisningen). Mera information om Peppi hittar du på hennes webbsida: http://users.jyu.fi/~peppi/

Claes Weise Schiermer Mørkeberg, Pædagogisk IT-konsulent/projektleder, Københavns Sprogcenter, Ekstern underviser ved Danmarks Pædagogiske Universitet/Aarhus Universitet

 ”Hvordan skaber man innovativ pædagogik ved hjælp af digitale ressourcer?”Didaktisk udvikling af dansk som andetsprogsundervisning på basis af:
Digitale og mobile produktionsmiljøer som læringsressource. Om udvikling og brug af hjemmesider med blogge og i-bøger lærerne selv designer.
Hvordan kan autentisk materiale inddrages og hvordan kan et autentisk produktionsforum for kursister i dansk som andetsprog for voksne se ud?
Mobillæring og situeret læring, – når webværktøjerne kommer tæt på kursisterne. Om at arbejde med multimodal sprogproduktion med tekst, lyd i multimodale præsentationer.
Oplægget kommer omkring overvejelser om brug af og oprettelse af de digitale produktionsmiljøer, didaktisering af indhold, interaktionsdesign samt praksiseksempler

Margareth Sandvik, ”Digitale verktøy i og for flerspråklige barnegrupper”

I innlegget presenterer Margareth Sandvik erfaringer fra forskning på digitale verktøy i flerspråklige barnegrupper. Dataene er hentet fra prosjekter der nettbrett, mobiltelefon, prosjektor og interaktiv tavle har vært brukt for å styrke barnas litterasitetsutvikling. I innlegget blir det også vist hvordan digitale verktøy kan spille en rolle for barnas flerspråklige utvikling.

Margareth Sandvik er dosent i norskdidaktikk ved Institutt for barnehagelærerutdanning, Høgskolen i Oslo og Akershus. Hun har forsket på barns språkutvikling, flerspråklighet, digitale verktøy, samt utviklet nettressurser på flere språk.

 

Lisa Adamson, Centrum för skolutveckling Göteborgs stad ”Litteracitet i en digital tid”

I takt med ett ökat användande av digitala verktyg ökar också variationen i hur vi hanterar skriftspråket. Hur ser detta ut hos unga idag? Vilka konsekvenser kan det få för hur vi lär oss? Vad behöver vi ha i beaktande när vi planerar för undervisning och lärande i skolan?

 

Anna Kaya, Nationellt centrum för svenska som andraspråk

”Digitalt kollegialt lärande – för andraspråkselevernas skull”

Kommunikation och nätverkande via sociala medier har skapat nya möjligheter för lärare att lära av och med varandra. Med hjälp av bloggar, facebook och Twitter tar fler och fler lärare tillfället i akt att med hjälp av kollegiala samtal och reflektioner utveckla sin egen undervisning. Tidigare var det ofta ett ensamt yrke att undervisa nyanlända eller andraspråkselever men numera finns det stöttande och inspirerande kollegor ett klick bort. Oavsett om man är ämneslärare som vill veta mer om språkutvecklande ämnesundervisning eller om man vill nätverka med andra lärare som också undervisar nyanlända elever finns det många kollegor att nätverka med. Anna Kaya berättar om vikten av att dra nytta av sociala medier för andraspråkselevernas skull.

 

Hulya Basran, ”Språkutveckling med digitala verktyg”

Hülya Basaran arbetar som lärare i svenska som andraspråk i förberedelseklassen på Kronan i Trollhättan med uppdrag att skapa språkutvecklande arbetssätt – analogt och digitalt- för elever som är nya i svenska språket!

Karin Pettersson och Maria Larsson

”Språkutvecklande undervisning genom digitala verktyg i praktiken”

Karin Pettersson och Maria Larsson arbetar på Kvarnbackaskolan i Kista, en mångkulturell förort till Stockholm där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska. Försteläraruppdraget är att utveckla IKT, genrepedagogik och ASL (att skriva sig till läsning) Karin och Maria har i sin undervisning med elever från förskoleklass till åk 4 kombinerat ASL och genrepedagogik med mycket goda resultat. IKT är en naturlig och stor del av undervisningen. Karin och Maria  berättar om hur hon praktiskt arbetar i klassrummet.

 

Kjersti Baraas Ruud, Senter for IKT i utdanningen,  ”Språk er gøy med digitale verktøy”

Kjersti Baraas Ruud, utdannet førskolelærer. Jobbet som pedagogisk leder og styrer i 15 år. Tar master i barnehagepedagogikk ved HiOA deltid. Jobber ved Senter for IKT i utdanningen ved siden av studiene. Har jobbet med digitale verktøy i barnehagen siden 2005. Da ble hun ufrivillig med i et prosjekt om pedagogisk bruk digitale verktøy. Mente det ikke hadde noe i en barnehage å gjøre da det ikke var pedagogisk med digitale verktøy- bare morsomt. Etter kurset begynte hun å jobbe aktivt med digitale verktøy i barnehagen. Språk og barns perspektiv har jeg alltid vært opptatt av, og det er jeg også nå innen bruk av ulike digitale vektøy.

Språk er viktig for å kunne si sin mening, kommunisere med andre og for å komme med i leken i barnehagen. Hvordan kan digitale verktøy brukes for å styrke barns språklige kompetanse, og kan det brukes i kommunikasjon med barnets hjem?

Kristina Ansaldo

 

 

 

Missat inbjudan från SI-rådet?

Arbetar du med språkintroduktion på gymnasiet och har missat inbjudan från Si-rådet (nätverket för lärare som arbetar på Språkintroduktion) så ska du läsa vidare. De bjuder in till en intressant studiedag nu på onsdag den 26 november. Mellan kl 13.00-16.00 i Sprintgymnasiets lokaler kan ni ta del av följande fyra föreläsningar/workshops:

Eva Oivio med kollegor från  Globala Gymnasiet – Glokalt  föreläser om ett ämnesövergripande projekt med elever från både språkintro och nationellt program.

Kristina Ansaldo, Språkforskningsinstitutet. Kristina introducerar programmen ”Språket bär kunskapen” (UR)  och den studiehandledning hon och Karin Rehman just färdigställer.

Alexandra Ljungkvist Sjölin, Sprintgymnasiet – Ipad och drama i undervisningen på Språkintro.

Karin Rehman, Sprintgymnasiet – De första tio veckorna med nya elever på Språkintro: personlig återberättande genre och beskrivande rapport. Om att arbeta i cykeln för undervisning och lärande.

Hålltider:

  1. 13.00 – 13.50  seminarier
  2. 14.00 – 14.50  seminarier
  3. 15.00 – 16.00  Edcamp/pedafika/organisation och upplägg av engelskämnet
  4. 16.00 – 16.30 Reflektioner + förslag till vårens studiedag

Vänliga hälsningar SI-rådet och Sprintgymnasiet

Karin Rehman och Kerstin Cantillana

Dagen är kostnadsfri och anmälan görs till kerstin.cantillana@stockholm.se

Hitta till Springymnasiet: se http://sprintgymnasiet.stockholm.se/kontakt  (entré på plan 3, trappor upp till plan 6)

 

Kristina Ansaldo

 

 

 

 

 

Twitter från FLIN-konferensen

 

FLIN-konferensen är över och för er som inte kunde se eller ta del av streamingen så kommer vi att meddela här på bloggen när den är publicerad så man kan ta del av föreläsningarna i plenarsalen. Fram till dess kan ni som är  nyfikna på twittrandet från FLIN-konferensen  gå in och läsa en sammanställning som Anna Kaya gjort.

AnnaKayaHär klickar ni vidare: https://storify.com/Anna_Kaya/ikt-och-flerspr-kighet-i-norden

 

Kristina Ansaldo

Språkforskningsinstitutet medverkar på Skolforum!

Kom och träffa oss på Språktorget och diskutera frågor som är viktiga för oss som arbetar med flerspråkiga elever och deras språk -och kunskapsutveckling.  Du kanske funderar över hur skolor organiserar undervisningen för nyanlända elever? Eller du kanske vill ta del av kompetensutveckling eller litteraturförslag inom detta område? Du kanske bara är nyfiken på oss och vill veta mer om Institutet och vårt uppdrag? Vad anledningen än är, är du välkommen fram till oss för en pratstund. För oss är mötet mellan dig som arbetar med dessa frågor och oss centralt. Vi delar torgplatsen med föreningarna, LiSA (lärare i svenska som andra språk) och LMS (Lärare i moderna språk). Språktorget består av en utställningsdel och en föreläsningsscen.

Förutom tre längre salföreläsningar/workshops kommer vi att presentera tre kostnadsfria och inspirerande hallföreläsningar direkt på torget med fokus på de flerspråkiga barnen i förskolan. Läs mer om våra föreläsningar/workshops genom att klicka på titlarna nedan.

språkforskningsinstitutet

 

 

 

Delta i Eija och Kristinas workshop som tittar på bedömning ur ett genrepedagogiskt perspektiv

Bedömning av elevtexter i grundskolan i ett genrepedagogiskt perspektiv

Lyssna på Maria och Birgitta (som ersätter Ulrika) när de föreläser om stöttningsstrategier i undervisningen

Stöttningsstrategier – för att utveckla elevernas ämneskunskaper & läs- och skrivförmåga

Ta del av Ann-Christins workshop på onsdagen där hon berättar om Reading to Learn –genrebaserad litteracitet i alla ämnen

Vi erbjuder också tre kostnadsfria hallföreläsningar. Dessa öppna föreläsningar fokuserar på de flerspråkiga barnen i förskolan. Först ut, måndag e.m. är Emelie Sjöberg, förskollärare som inspirerande delar med sig av sina erfarenheter av hur hon arbetar med  pedagogiska dokumentation i sin förskola.

Pedagogiskdokumentation och flerspråkiga barn i vardagen på förskolan

På tisdag berättar Jenny Berg, förskolelärare, om hur hon arbetar med sagan för att utveckla förskolebarnens språk.

Synliggöra och stötta barns språkutveckling med hjälp av sagans värd i en mångkulturell miljö

Språksamtal, Språkdomäner – Hur och varför? Hur kan det bli en hjälp i föräldrasamarbetet? Genom att förtydliga framgångsrika faktorer med utgångspunkt från forskning och praktik delger Susanne Benckert och Karin Wallin något av det som de har skrivit om i Skolverkets referensmaterial Flerspråkighet i förskolan.

Framgångsrika faktorer i arbetet med flerspråkiga barns språk och lärande

/Kristina Ansaldo

 

 

Analys av elevtexter i ett genrepedagogiskt perspektiv

Under konferensen med fokus på nyanlända den 9 maj 2012 höll jag, Eija Kuyumcu, en workshop där det presenterades en modell för att analysera hur olika slags texter, såväl läromedelstexter som texter skrivna av elever kan analyseras i sina beståndsdelar. Analysen bygger på den funktionella språkmodellen som bland annat kan användas som ett verktyg för att öka elevernas läsförståelse genom att textstrukturer i läromedelstexter tydliggörs i undervisningen på ett explicit sätt. Det ger eleverna förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda och hur kunskaper i ämnet är presenterade i texten. Eleverna får på så sätt tillgång till både ämneskunskaper och det ämnesrelaterade språket.

eija
Workshopen inleddes med en kort introduktion till ämnet – analys av läromedels- och elevtexter och vad de kan användas till.

En analys av elevtexter är också ett sätt för läraren att få reda på var någonstans en elev befinner sig i sin språkutveckling i svenska som andraspråk och i sin kunskapsutveckling i ämnesundervisning. Analysen ger en överblick över elevernas lärande och därmed vägledning till när de är redo att ta sin plats i den klass där de hör hemma. Introduktion som powerpoint kan du se här [se powerpoint här]. En kort sammanfattning av powerpoint-presentationen ges i textform [här]:

Efter denna introduktion presenterades en läromedelstext om blåval som gavs som ett exempel på en ‘beskrivande informationsrapport’, den faktatext som var i fokus i denna workshop [text här]. Hur texten om blåval var uppbyggd och hur fakta om blåval presenterades, studerades gemensamt i gruppen [analys här]. Deltagarna fick sedan arbeta i smågrupper och tillsammans analysera en elevtext på ett liknande sätt. Texten var en beskrivande informationsrapport om ett fantasidjur, ”Härg”, som var till hälften varg, till hälften häst. Deltagarna fick bland annat ta ställning till om elevtexten hade en relevant struktur och om den hade en röd tråd, d.v.s. utgjorde en sammanhängande text. Deltagarna fick också ta ställning till om de fakta som togs upp i texten var relevanta i sammanhanget [se uppgiften här och analysen här].

Syftet med denna övning var att deltagarna skulle få en inblick in i den funktionella analysmodellen och upptäcka ett pedagogiskt verktyg för att systematiskt kunna bedöma elevtexter och utveckla elevernas skrivförmåga och lärande [se exempel här]. Workshopen avslutades med en redovisning av deltagarnas textanalyser och iakttagelser och en avslutande kommentar på övningens användbarhet. Bland annat fick deltagarna ett antal frågor som kan komma till användning när man analyserar eller bedömer elevtexter [frågor här].

De deltagare som blev intresserade av att lära sig mer kan delta i Språkforskningsinstitutets insatser för kompetensutveckling för lärare i Stockholms skolor, www.pedagogstockholm.se/sprakforskningsinstitutet

Eija Kuyumcu

Konferens: Med fokus på nyanlända i skolan

Språkforskningsinstitutet anordnar en heldagskonferens för skolledare och pedagoger med fokus på nyanlända i skolan. Konferensen är i Stockholm den 9 maj. Under dagen kommer föreläsningar att blandas med pedagogiskt workshops som ger ett smakprov på våra insatser. Konfrensen är centralt finansierat av Utbidlningsförvaltningen och kostnadsfri för kommunala och fristående skolor i Stockholms kommun. Andra kommuner kan delta i mån av plats, mot en avgift.

Hjälp gärna till att sprida inbjudan.

Programmet finns här: Med fokus på nyanlända