Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Forskning

Inbjudan till seminarieträffar för bild- och slöjdlärare

wood-736714_1920Ett erbjudande för bild- och slöjdlärare:

Vi erbjuder dig som är bild- eller slöjdlärare tre seminarieträffar med inslag av workshops om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i bild- och slöjdämnet. Du får en möjlighet att lyssna på aktuell forskning och att utbyta erfarenheter med andra bild- och slöjdlärare

För att seminarieserien ska ge så mycket som möjligt avser en anmälan samtliga tre tillfällen: den 19 januari, den 23 februari och den 30 mars, kl. 14.30 – 17.00.

Lokalen är Insikten, Hantverkargatan 2F.

Anmälan senast 17/12. Begränsat antal deltagare, så först till kvarn gäller.

Här anmäler du dig: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=99253

Vid frågor, kontakta Birgitta Thorander eller Anna-Lena Ebenstål

Tack NC för ett välorganiserat och inspirerande Symposium 2015!

Under två spännande och innehållsrika dagar kunde vi deltagare välja mellan över 70 olika seminarier. Temat för Symposiet var resurser och utgick ifrån hur vi lärare kan utgå ifrån elevernas erfarenheter, tankar, kunskaper och språkliga förmågor samtidigt som vi utgår ifrån våra egna och våra kollegors styrkor. I barn och ungdomsspåret låg fokus på organisation och samarbete kring nyanlända och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Inledande föreläsare var Ofelia Garcia professor vid Graduate Center City University i New York där hon forskar i och undervisar om flerspråkig utveckling och pedagogik.o GArcia

Hon höll ett mycket intressant och inspirerande föredrag om ”Translanguaging”, ett internationellt begrepp för att ta till var på de flerspråkiga elevernas språkresurser. Flerspråkiga människor rör sig vardagligen med en språklig repertoar, oavsett språk, som innefattar en mängd olika uttrycksförmågor. Detta innebär att förskolan och skolan ska arbeta för att barnet och eleven ska ha möjlighet till att utveckla alla sina språkliga resurser för att tänka och kommunicera. ”Translanguaging” är ett förhållningssätt som ser människan som en tankande, kommunikativ språkanvändare.

Garcia menar att en ”andraspråkinlärare” inte bara lägger till ett nytt fristående språk till det redan befintliga,

utan

  • Att de använder sina redan befintliga språkelement i ett ömsesidigt förhållande med de nya för att skapa mening och kommunikation.

och

  • Att de konstruerar sin egen dynamiska flerspråkliga repertoar genom att lägga till element till dem de redan har.

  • Det handlar inte om kodväxling mellan två språk utan användning av hela sin språkliga repertoar för meningsskapande.

Vill du läsa mer, så har Garcia publicerat flera böcker i ämnet, bl. a denna i samarbete med Li Wei.

translanuaging

I ett kommande inlägg skriver vi om hur detta kan se ut i förskolan och i klassrummet och vilka strategier man kan ta till som lärare när man själv inte behärskar elevernas modersmål.

Kristina Ansaldo

Ytterligare en chans! Till vad? Lyssna på Pauline Gibbons!

Pauline Gibbons

Intresset är så stort för Nationellt Centrums Symposium 2015, den 8-9 oktober, att det tyvärr redan är fullbokat, vilket gör att många inte får en chans att lyssna på bl. a Pauline Gibbons som är keynotespeaker på konferensen.

Glädjande nog kan vi på Språkforskningsinstitutet, FoU, erbjuda ytterligare en chans att ta del av Gibbons klokskap. I samband med hennes medverkan på Symposiet har vi fått möjlighet att bjuda in henne till att hålla en interaktiv föreläsning i språkutvecklande arbetssätt och flerspråkiga elevers lärande. Med på föreläsningen medverkar Kristina Aldén från Gibbons svenska förlag, Hallgren & Fallgren.

Denna workshop kommer att genomföras på eftermiddagen, fredagen den 2 oktober på Konradsberg. Vi vänder oss i första hand till lärare och förskollärare anställda i Stockholms stad. I mån av plats kommer lärare från friskolor och andra kommuner kunna anmäla sig.

Anmälan Kommer att läggas ut i augusti genom Pedagogstockholm.

stärk språket

7-9 + gymnasiet

Våra publikationer…

delas nu ut gratis till den som är först till kvarn!

Språkforskningsinstitutet tömmer nu källaren på intressanta och spännade böcker  författade av både tidigare och verksamma medarbetare, som t ex Monica Axelsson numera professor på Stockholms universitet.

röda tråden     broar

många trådar        två språk eller

tvåspråkiga bvidga vyerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den röda tråden är en utvärdering av Storstadssatsningen och används fortfarande till viss del som kurslitteratur .

Broar mellan kulturer behandlar somaliska barns språksocialisation i hem och förskola i Sverige.

Många trådar in i ämnet är en samling artiklar av ett genrepedagogiskt arbete på Knutbyskolan i Rinkeby.

Två språk eller flera, ett häfte som ger föräldrar information om hur man stödjer sitt barn till aktiv flerspråkighet.

Tvåspråkiga barn och skolframgång innehåller en samling artiklar kring flerspråkiga elevers skolframgång.

Vidga vyerna, en samling artiklar om människors möten i ett nytt samhälle.

Alla böckerna kan användas i studiecirkelform i arbetslag eller kollegiala grupper.

Är du intresserad skriver du en rad till vår funktionsbrevlåda, sprakforskning@stockholm.se och delger oss vilka titlar och hur många du önskar, så kommer vi överrens om tid när du kan komma och hämta.

Kristina Ansaldo och Karin Wallin

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

arabiska

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, vet att rubriken på hans föredrag är provocerande, men sann. Jarmo har under många år forskat om minoritetsspråk, tvåspråkig undervisning, språkpolicy och tvåspråkig undervisning. En överväldigande enig forskarvärld visar att ett starkt modersmål leder till bättre skolresultat. Studier av tvåspråkig undervisning visar att skillnader mellan förstaspråksinlärare och andraspråksinlärare elimineras efter 6 år. Trots det ifrågasätts modersmålsundervisningen i media, av politiker och allmänhet och den tvåspråkiga undervisningen är i det närmaste obefintlig i Sverige idag.

Hur kommer det sig att två- eller flerspråkighet inte stöttas av stora delar av det politiska etablissemanget, trots att det går stick i stäv med forskningsresultat och erfarenhetsbaserad praxis?

Under konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i Göteborg var det flera talare som pekade på gapet mellan forskning, politiska intentioner och lärares, lärarutbildningars och allmänhetens syn på vikten av modersmål.

Modersmålets pedagogiska nytta och roll för inlärning av både kunskap och språk är erkända och forskningsunderstödda, precis som modersmålets roll för identitetsutvecklingen och betydelse för utvecklingen av en likvärdig och demokratisk skola. Det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och teckenspråk är dessutom skyddade i språklagen och rätten till modersmålsundervisning i skollagen §7.

Trots det har lagstiftningen som gäller modersmål inte implementerats fullt ut. Den pedagogiska nyttan negligeras ofta av både pedagoger och allmänhet och inom lärarutbildningarna, på grund av andra, traditionella, ideologiska och politiska värderingar. Det finns ett visst generellt stöd för modersmål, men många ser det fortfarande som språk som förväntas användas i hemmet, men inte i skolan. ”Här talar vi bara svenska” och ”I Sverige är det svenska som gäller” hörs fortfarande från både lärare och föräldrar.

Förutsättningarna för modersmålsundervisningen har dessutom försämrats markant sedan 90-talet och är idag ofta en marginaliserad verksamhet som pågår efter skoltid och utanför skolans övriga verksamhet. Krocken mellan den verkligheten och all den forskning som visar att modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat är skrämmande.

Lena Ekberg, föreståndare på Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, talade också om skillnaden mellan intentioner och verklighet när det gäller modersmål och flerspråkighet.

– Det finns en tydlig hierarki mellan olika språk i skolan och samhället i Sverige idag. Högst upp i den hierarkin står det svenska språket, tillsammans med engelskan, som snabbt vinner terräng, framför allt inom högskolan, men också i grundskola och gymnasium där engelskan blir allt vanligare även som undervisningsspråk. Efter svenska och engelska kommer de största europeiska språken och övriga nordiska språk, sedan de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani) och allra längst ner immigrantspråken (t ex. arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, polska, turkiska och somaliska).

Denna hierarkiska ordning och Sveriges historia av enspråkighetsnorm, tillsammans med debatten om modersmålsundervisningen och svenskans särställning – präglad av en enspråkighetsnorm –  i politik och media påverkar allmänhetens uppfattningar om modersmål och flerspråkighet, men man kan undra hur länge skolor ska kunna bryta mot lagen och inte erbjuda modersmålsundervisning till alla som har rätt till det?

Ulrika Dahl

Lättare att hitta Anna Kaya i FLIN-materialet!

Vi har skrivit en del på bloggen tidigare om de streamade föreläsningarna från FLIN-konferensen i Oslo som behandlade temat flerspråkighet och IKT i undervisningen. Det är svårt att hitta och navigera i materialet och därför vi gjort en sammanställning vi hoppas ska underlätta. Dagens teknik tillåter fler att ta del av konferenser utan att man är på plats i realtid så utnyttja gärna detta material som underlag för pedagogiska diskussioner  på skolan. här. Läs mer om nätverket FLIN här. Läs mer om hela konferensutbudet  här.

Föreläsningsfilmerna från FLIN

Efter anvisningarna om vilka föreläsningar som finns i vilka filmer följer en presentation av föreläsaren och innehållet i presentationen. Inspelningarna är uppdelade i 5 olika filmer.

I den första filmen talar Olav Husby, Norges Tekniska Naturvetenskapliga Universitet om digitala lärande- resurser i språk undervisningen, CALST och Learn now. Starttid: 00:06:00

Start: 01:25:35 talar Peppi Taalas, Jyveskylä universitet om Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen.

Länk till första filmen härfilm 1

 

I film nummer två, 00:02:40 in i filmen talar Hülya Basaran, lärare i förberedelseklassen på Kronan i Trollhättan om språkutveckling med digitala verktyg i undervisningen med nyanlända elever.

Länk till andra filmen här.film 2

I film nummer tre med start 00:02:00 in i filmen föreläser Karin Pettersson och Maria Larsson  på Kvarnbackaskolan i Stockholm om hur de genom digitala verktyg arbetar språkutvecklande i undervisningen i de yngre åldrarna.

Den andra föreläsningen på filmen handlar om digitala verktyg och flerspråkiga barn i norsk förskola. ”Digitale verktøy i og for flerspråklige barnegrupper” talar Margareth Sandvik från Høgskolen i Oslo og Akershus med start 01:11:00 in i filmen.

Länk till tredje filmen här.film 3

I den fjärde filmen med start 00:13:45 talar Claes Weise Schiermer Mørkeberg från Københavns Sprogcenter om hur man skapar innovativ pedagogik med hjälp av digitala resurser. ”Hvordan skaber man innovativ pædagogik ved hjælp af digitale ressourcer?”

Med start 01:17:00 in i filmen föreläser Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk om sin egen digitala resa in i ett utvidgat kollegialt lärande. ”Digitalt kollegialt lärande – för andraspråkselevernas skull”.  Följt av Lisa Adamsson, Center för skolutveckling, Göteborg som talar om Litteracitet i en digital tid med start 01:58:00 in i filmen.

Filmen avslutas med Sofie Johansson Kokkinakis, Göteborgs universitet, start 03:45:30 som föreläser om datorbaserade möjligheter till bedömning av språkkunskap hos andraspråkselever idag och i morgon utifrån olika forskningsprojekt vi Göteborgs universitet.

Länk till fjärde filmen här.film 4

Den sista filmen innehåller endast en föreläsning som börjar vid start och det är Kjersti Baraas Ruud, Senter for IKT i utdanningen med föreläsningen Språk er gøy med digitale verktøy

länk till femte filmen här.film 5

FLIN-konferensens syfte

uppmärksamma utveckling och innovation inom IKT riktad mot flerspråkiga barn, ungdomar och elever inom skol- och utbildningssystemen i de nordiska länderna och för att främja användningen av IKT som resurs i andraspråksundervisningen. Det tredje syftet var att skapa möjligheter till möten och utbyte av erfarenheter över landsgränserna mellan olika yrkesgrupper och sektorer.

Föreläsningarna behandlade de olika möjligheter som digitala medier tillför i arbetet med flerspråkiga elever och deras språk- och kunskapsinhämtning utifrån bland andra följande frågeställningar:

Vad finns i dag?

Hur används de digitala verktygen i verksamheter och undervisning?

Hur används IKT i språkundervisningen?

Hur skapas innovativ pedagogik med hjälp av digitala resurser?

Hur introduceras skolwebb för föräldrarna?

Forskning och utveckling av IKT-resurser i språkundervisning

Presentation av föreläsarna

Olaf Husby, Førsteamanuensis Institutt for språk og litteratur Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet.

CALST vil foreligge på nett fra januar 2014 (nå må den lastes ned og kjøres lokalt). I dag fokuserer den på enkeltlyder (basert på vår database L1-L2map som har enkeltlyddata for ca 500 språk), men vi går nå i gang med å utvikle den slik at den tar for seg sider knyttet til sammenhengende tale (stavelser, ord (trykk, lengde, tone) intonasjon (rytme) – alt kontrastivt basert) LearnNoW forefinnes nå for nivå A1-A2 med engelsk som instruksjonsspråk, men i løpet av første kvartal neste år vil vi ha versjoner med polsk, spansk som instruksjonspråk (og norsk noe senere). Vi er i en fase hvor vi planlegger nivå B1 med yrkesinnretning, dvs. norsk for sykepleiere. Her starter vi med spansk som instruksjonsspråk. CALST vil integreres i LearnNoW.https://www.ntnu.no/ansatte/olaf.husby

 

Peppi Talas, Jyväskylä universitet, ” Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen”

Peppi Taalas har länge jobbat med att utveckla språkundervisningen med hjälp av IKT. Hon har ett brinnande intresse för att hitta mervärde i teknologin och för att förstå hur människan motiveras till mera självstyrd inlärning. Hon har varit aktivt med i många internationella och nationella projekt gällande språk, teknologi, lärarnas vidareutbildning och ändring i undervisningskulturer. För tillfället jobbar hon som direktör på Språkcentret vid Jyväskylä universitet och innehar en docentur i mångmedial språkpedagogik samt är vicepresident för Eurocall (den europeiska organisationen för teknologi i undervisningen). Mera information om Peppi hittar du på hennes webbsida: http://users.jyu.fi/~peppi/

Claes Weise Schiermer Mørkeberg, Pædagogisk IT-konsulent/projektleder, Københavns Sprogcenter, Ekstern underviser ved Danmarks Pædagogiske Universitet/Aarhus Universitet

 ”Hvordan skaber man innovativ pædagogik ved hjælp af digitale ressourcer?”Didaktisk udvikling af dansk som andetsprogsundervisning på basis af:
Digitale og mobile produktionsmiljøer som læringsressource. Om udvikling og brug af hjemmesider med blogge og i-bøger lærerne selv designer.
Hvordan kan autentisk materiale inddrages og hvordan kan et autentisk produktionsforum for kursister i dansk som andetsprog for voksne se ud?
Mobillæring og situeret læring, – når webværktøjerne kommer tæt på kursisterne. Om at arbejde med multimodal sprogproduktion med tekst, lyd i multimodale præsentationer.
Oplægget kommer omkring overvejelser om brug af og oprettelse af de digitale produktionsmiljøer, didaktisering af indhold, interaktionsdesign samt praksiseksempler

Margareth Sandvik, ”Digitale verktøy i og for flerspråklige barnegrupper”

I innlegget presenterer Margareth Sandvik erfaringer fra forskning på digitale verktøy i flerspråklige barnegrupper. Dataene er hentet fra prosjekter der nettbrett, mobiltelefon, prosjektor og interaktiv tavle har vært brukt for å styrke barnas litterasitetsutvikling. I innlegget blir det også vist hvordan digitale verktøy kan spille en rolle for barnas flerspråklige utvikling.

Margareth Sandvik er dosent i norskdidaktikk ved Institutt for barnehagelærerutdanning, Høgskolen i Oslo og Akershus. Hun har forsket på barns språkutvikling, flerspråklighet, digitale verktøy, samt utviklet nettressurser på flere språk.

 

Lisa Adamson, Centrum för skolutveckling Göteborgs stad ”Litteracitet i en digital tid”

I takt med ett ökat användande av digitala verktyg ökar också variationen i hur vi hanterar skriftspråket. Hur ser detta ut hos unga idag? Vilka konsekvenser kan det få för hur vi lär oss? Vad behöver vi ha i beaktande när vi planerar för undervisning och lärande i skolan?

 

Anna Kaya, Nationellt centrum för svenska som andraspråk

”Digitalt kollegialt lärande – för andraspråkselevernas skull”

Kommunikation och nätverkande via sociala medier har skapat nya möjligheter för lärare att lära av och med varandra. Med hjälp av bloggar, facebook och Twitter tar fler och fler lärare tillfället i akt att med hjälp av kollegiala samtal och reflektioner utveckla sin egen undervisning. Tidigare var det ofta ett ensamt yrke att undervisa nyanlända eller andraspråkselever men numera finns det stöttande och inspirerande kollegor ett klick bort. Oavsett om man är ämneslärare som vill veta mer om språkutvecklande ämnesundervisning eller om man vill nätverka med andra lärare som också undervisar nyanlända elever finns det många kollegor att nätverka med. Anna Kaya berättar om vikten av att dra nytta av sociala medier för andraspråkselevernas skull.

 

Hulya Basran, ”Språkutveckling med digitala verktyg”

Hülya Basaran arbetar som lärare i svenska som andraspråk i förberedelseklassen på Kronan i Trollhättan med uppdrag att skapa språkutvecklande arbetssätt – analogt och digitalt- för elever som är nya i svenska språket!

Karin Pettersson och Maria Larsson

”Språkutvecklande undervisning genom digitala verktyg i praktiken”

Karin Pettersson och Maria Larsson arbetar på Kvarnbackaskolan i Kista, en mångkulturell förort till Stockholm där nästan alla elever har ett annat modersmål än svenska. Försteläraruppdraget är att utveckla IKT, genrepedagogik och ASL (att skriva sig till läsning) Karin och Maria har i sin undervisning med elever från förskoleklass till åk 4 kombinerat ASL och genrepedagogik med mycket goda resultat. IKT är en naturlig och stor del av undervisningen. Karin och Maria  berättar om hur hon praktiskt arbetar i klassrummet.

 

Kjersti Baraas Ruud, Senter for IKT i utdanningen,  ”Språk er gøy med digitale verktøy”

Kjersti Baraas Ruud, utdannet førskolelærer. Jobbet som pedagogisk leder og styrer i 15 år. Tar master i barnehagepedagogikk ved HiOA deltid. Jobber ved Senter for IKT i utdanningen ved siden av studiene. Har jobbet med digitale verktøy i barnehagen siden 2005. Da ble hun ufrivillig med i et prosjekt om pedagogisk bruk digitale verktøy. Mente det ikke hadde noe i en barnehage å gjøre da det ikke var pedagogisk med digitale verktøy- bare morsomt. Etter kurset begynte hun å jobbe aktivt med digitale verktøy i barnehagen. Språk og barns perspektiv har jeg alltid vært opptatt av, og det er jeg også nå innen bruk av ulike digitale vektøy.

Språk er viktig for å kunne si sin mening, kommunisere med andre og for å komme med i leken i barnehagen. Hvordan kan digitale verktøy brukes for å styrke barns språklige kompetanse, og kan det brukes i kommunikasjon med barnets hjem?

Kristina Ansaldo

 

 

 

Twitter från FLIN-konferensen

 

FLIN-konferensen är över och för er som inte kunde se eller ta del av streamingen så kommer vi att meddela här på bloggen när den är publicerad så man kan ta del av föreläsningarna i plenarsalen. Fram till dess kan ni som är  nyfikna på twittrandet från FLIN-konferensen  gå in och läsa en sammanställning som Anna Kaya gjort.

AnnaKayaHär klickar ni vidare: https://storify.com/Anna_Kaya/ikt-och-flerspr-kighet-i-norden

 

Kristina Ansaldo

Föreslå problemområden till praxisnära forskning!

De ämnesdidaktiska nätverken som startade i Stockholm 2010 avslutades i början av 2012. Planeringen för nya nätverk i höst är redan på gång, och här har ni alla nu en chans att vara med och föreslå problemområden som de nya nätverken skulle kunna jobba med!

Syftet med de ämnesdidaktiska nätverken är att utveckla former för att bedriva praktiknära forsknings- och utvecklingsarbete tillsammans med lärare. Forskningsfrågorna har sin utgångspunkt i den praktiska verksamheten och kan beskrivas utifrån en problembakgrund. Frågorna ska kunna motiveras utifrån ett behov som finns i verksamheten och därmed vara ämnesdidaktiska. Det är med andra ord lärarna själva som väljer ett forskningsområde som de vill jobba med tillsammans i ett närverk.

De ämnesdidaktiska nätverken i svenska som andraspråk 2010-2011 har undersökt:

  1. Hur skrivundervisningen för argumenterande texter ska utformas för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och utveckla sitt skrivande.
  2. Att försöka finna en metod som identifierar och kan verka förebyggande gentemot de svårigheter som SVA-elever har i sin självständiga läsförståelse.

Läs gärna mer om de ämnesdidaktiska nätverken på Pedagog Stockholm här.

Nu vill vi passa på att fråga lärare vad ni skulle vilja ha vidare beforskat i ämnet svenska som andraspråk i ett kommande nätverk. Vilka områden i arbetet med flerspråkiga elever och nyanlända samt sent anlända skulle de ämnesdidaktiska nätverken kunna fokusera på? Vad är angeläget och lämpligt för praxisnära forskning? Ett förslag kan vara hur övergången till klass sker smidigast. Eller kanske hur man på bästa sätt kombinerar ämneskunskaper med språkutveckling, i ett visst arbetsmoment eller område. Något annat som diskuterats mycket på sista tiden är hur svenska som andraspråk kan vara ett integrerande ämne. Man skulle också kunna titta på något relaterat till elevernas modersmål…

Vad föreslår ni? Vi önskar oss massor av förslag! Skriv dem här i bloggen som kommentarer, eller mejla in dem till oss på sprakforskning@stockholm.se

Håll sedan utkik efter inbjudan till de ämnesdidaktiska nätverken som startar i höst! Kanske vill du och dina kollegor vara med och forska kring en angelägen ämnesdidaktisk fråga? Vi återkommer med information om anmälningsproceduren här i bloggen så fort planeringen är klar.

Låt nyanlända greppa språket!

Här kommer två litteraturtips från Skolverkets publikationer för de som kanske ännu inte hunnit upptäcka dem.

Att främja nyanlända elevers kunskapsutvecklingFörst ut är Att nyanlända elevers kunskapsutveckling – med fokus på samverkan, organisation samt undervisningens utformning och innehåll. Det är ett stödmaterial som består av reportage där fem olika verksamheter lyfter fram hur de arbetar för att främja nyanlända elevers parallella språk- och kunskapsutveckling. Materialet är inte helt olikt SKL:s Nyanlända elevers utbildning – goda exempel från tio kommuner från 2010.

Dagens andra rekommendation har ett par månader på nacken, men om ni inte har kollat in den än är det dags nu! Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet är en skrift i Skolverkets serie Forskning för skolan och kostar bara 30 kr att beställa. Tillgängligt och kortfattat presenteras olika arbetssätt och modeller som stärker flerspråkiga elever. Lärarna ges tips på verktyg att använda i det dagliga arbetet med dessa elever.Greppa språket Skolverket

Varför inte köpa in den till hela arbetslaget (eller skolan!) för att påbörja ett arbete kring språkutvecklande arbetssätt. Skriften är en utmärkt introduktion till det som är aktuellt i forskningen just nu? Behöver ni stöttning för att komma igång med arbete på skolorna är ni välkomna att mejla en förfrågan till oss på sprakforskning@stockholm.se. Vi erbjuder också kompetensutveckling i mycket av det som tas upp i boken. Kolla in vårt kalendarium för att se om något startar nu!

/Maria Bjerregaard