Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
kompetensutveckling

Träff för SO-lärare

språkutvecklande so-undervisning

Hur kan man kombinera SO-didaktik och språkutvecklande arbete?  Under den första träffen av två under våren ges en introduktion till boken Språkutvecklande SO-undervisning. Den andra träffen handlar om Läslyftets SO-modul Främja elevers lärande i SO. Datum för den andra träffen meddelas senare.
Var: Grillska huset, Riddarsalen. När: Träff 1: Den 6 april kl. 14.30-17.00. Kaffe/te och smörgås serveras.

Björn Kindenberg, en av författarna till Språkutvecklande SO-undervisning, presenterar bokens konkreta lektionsupplägg, metoder och arbetssätt, alla med utgångspunkten i SO-ämnena.

Under träffen ges bl.a. redskap för hur man:

  • stöttar eleverna genom läsningen av en läromedelstext
  • gör språkutvecklande uppgifter och övningar
  • formulerar muntligt utmanande frågor
  • går igenom svåra ord i en text

Träffen har formen av en workshop med tillfälle att diskutera hur man kan anpassa bokens tankar till den egna undervisningen. Träffen riktar sig främst till SO-lärare i grundskolan och gymnasiets språkintroduktion men även andra SO-lärare är välkomna i mån av plats. Antalet platser är begränsat, så först till kvarn gäller.

Frågor? Mejla anna-maija.norberg@stockholm.se

Anmälan senast den 23 mars: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=94699

Ytterligare en chans! Till vad? Lyssna på Pauline Gibbons!

Pauline Gibbons

Intresset är så stort för Nationellt Centrums Symposium 2015, den 8-9 oktober, att det tyvärr redan är fullbokat, vilket gör att många inte får en chans att lyssna på bl. a Pauline Gibbons som är keynotespeaker på konferensen.

Glädjande nog kan vi på Språkforskningsinstitutet, FoU, erbjuda ytterligare en chans att ta del av Gibbons klokskap. I samband med hennes medverkan på Symposiet har vi fått möjlighet att bjuda in henne till att hålla en interaktiv föreläsning i språkutvecklande arbetssätt och flerspråkiga elevers lärande. Med på föreläsningen medverkar Kristina Aldén från Gibbons svenska förlag, Hallgren & Fallgren.

Denna workshop kommer att genomföras på eftermiddagen, fredagen den 2 oktober på Konradsberg. Vi vänder oss i första hand till lärare och förskollärare anställda i Stockholms stad. I mån av plats kommer lärare från friskolor och andra kommuner kunna anmäla sig.

Anmälan Kommer att läggas ut i augusti genom Pedagogstockholm.

stärk språket

7-9 + gymnasiet

Missat inbjudan från SI-rådet?

Arbetar du med språkintroduktion på gymnasiet och har missat inbjudan från Si-rådet (nätverket för lärare som arbetar på Språkintroduktion) så ska du läsa vidare. De bjuder in till en intressant studiedag nu på onsdag den 26 november. Mellan kl 13.00-16.00 i Sprintgymnasiets lokaler kan ni ta del av följande fyra föreläsningar/workshops:

Eva Oivio med kollegor från  Globala Gymnasiet – Glokalt  föreläser om ett ämnesövergripande projekt med elever från både språkintro och nationellt program.

Kristina Ansaldo, Språkforskningsinstitutet. Kristina introducerar programmen ”Språket bär kunskapen” (UR)  och den studiehandledning hon och Karin Rehman just färdigställer.

Alexandra Ljungkvist Sjölin, Sprintgymnasiet – Ipad och drama i undervisningen på Språkintro.

Karin Rehman, Sprintgymnasiet – De första tio veckorna med nya elever på Språkintro: personlig återberättande genre och beskrivande rapport. Om att arbeta i cykeln för undervisning och lärande.

Hålltider:

  1. 13.00 – 13.50  seminarier
  2. 14.00 – 14.50  seminarier
  3. 15.00 – 16.00  Edcamp/pedafika/organisation och upplägg av engelskämnet
  4. 16.00 – 16.30 Reflektioner + förslag till vårens studiedag

Vänliga hälsningar SI-rådet och Sprintgymnasiet

Karin Rehman och Kerstin Cantillana

Dagen är kostnadsfri och anmälan görs till kerstin.cantillana@stockholm.se

Hitta till Springymnasiet: se http://sprintgymnasiet.stockholm.se/kontakt  (entré på plan 3, trappor upp till plan 6)

 

Kristina Ansaldo

 

 

 

 

 

Analys av elevtexter i ett genrepedagogiskt perspektiv

Under konferensen med fokus på nyanlända den 9 maj 2012 höll jag, Eija Kuyumcu, en workshop där det presenterades en modell för att analysera hur olika slags texter, såväl läromedelstexter som texter skrivna av elever kan analyseras i sina beståndsdelar. Analysen bygger på den funktionella språkmodellen som bland annat kan användas som ett verktyg för att öka elevernas läsförståelse genom att textstrukturer i läromedelstexter tydliggörs i undervisningen på ett explicit sätt. Det ger eleverna förståelse för hur olika slags texter är uppbyggda och hur kunskaper i ämnet är presenterade i texten. Eleverna får på så sätt tillgång till både ämneskunskaper och det ämnesrelaterade språket.

eija
Workshopen inleddes med en kort introduktion till ämnet – analys av läromedels- och elevtexter och vad de kan användas till.

En analys av elevtexter är också ett sätt för läraren att få reda på var någonstans en elev befinner sig i sin språkutveckling i svenska som andraspråk och i sin kunskapsutveckling i ämnesundervisning. Analysen ger en överblick över elevernas lärande och därmed vägledning till när de är redo att ta sin plats i den klass där de hör hemma. Introduktion som powerpoint kan du se här [se powerpoint här]. En kort sammanfattning av powerpoint-presentationen ges i textform [här]:

Efter denna introduktion presenterades en läromedelstext om blåval som gavs som ett exempel på en ‘beskrivande informationsrapport’, den faktatext som var i fokus i denna workshop [text här]. Hur texten om blåval var uppbyggd och hur fakta om blåval presenterades, studerades gemensamt i gruppen [analys här]. Deltagarna fick sedan arbeta i smågrupper och tillsammans analysera en elevtext på ett liknande sätt. Texten var en beskrivande informationsrapport om ett fantasidjur, ”Härg”, som var till hälften varg, till hälften häst. Deltagarna fick bland annat ta ställning till om elevtexten hade en relevant struktur och om den hade en röd tråd, d.v.s. utgjorde en sammanhängande text. Deltagarna fick också ta ställning till om de fakta som togs upp i texten var relevanta i sammanhanget [se uppgiften här och analysen här].

Syftet med denna övning var att deltagarna skulle få en inblick in i den funktionella analysmodellen och upptäcka ett pedagogiskt verktyg för att systematiskt kunna bedöma elevtexter och utveckla elevernas skrivförmåga och lärande [se exempel här]. Workshopen avslutades med en redovisning av deltagarnas textanalyser och iakttagelser och en avslutande kommentar på övningens användbarhet. Bland annat fick deltagarna ett antal frågor som kan komma till användning när man analyserar eller bedömer elevtexter [frågor här].

De deltagare som blev intresserade av att lära sig mer kan delta i Språkforskningsinstitutets insatser för kompetensutveckling för lärare i Stockholms skolor, www.pedagogstockholm.se/sprakforskningsinstitutet

Eija Kuyumcu

Konferens: Med fokus på nyanlända i skolan

Språkforskningsinstitutet anordnar en heldagskonferens för skolledare och pedagoger med fokus på nyanlända i skolan. Konferensen är i Stockholm den 9 maj. Under dagen kommer föreläsningar att blandas med pedagogiskt workshops som ger ett smakprov på våra insatser. Konfrensen är centralt finansierat av Utbidlningsförvaltningen och kostnadsfri för kommunala och fristående skolor i Stockholms kommun. Andra kommuner kan delta i mån av plats, mot en avgift.

Hjälp gärna till att sprida inbjudan.

Programmet finns här: Med fokus på nyanlända

Jenny Kallstenius om skolval och segregation

Jenny Kallstenius 2Igår var Jenny Kallstenius på Utbildningsförvaltningen och höll en föreläsning utifrån sin avhandling De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm och resultat från det europeiska projektet EDUMIGROM: Ethnic differences in education and diverging prospects for urban youth in an enlarged Europe.

Utifrån en kartläggning av elevers grundskoleval, auskultation på flera skolor, samt intervjuer med lärare, elever och föräldrar har Jenny Kallstenius kartlagt faktorer kring det fria skolvalet. När hon tittade på vem som sökt till vilken skola såg hon tre tydliga strömmar av elever: elever som sökte sig från förorten till innerstadsskolor, elever från innerstaden som bytte skola där samt elever från förorten som aktivt valde att stanna kvar.

De som bytte från förorten till innerstaden motiverade det med att de ville gå tillsammans med fler svenskar, lära sig prata rätt och utveckla ett annat språk, tillgodogöra sig en annan social kompetens och få mer gedigna kunskaper. Många upplevde det som att man lätt kunde få höga betyg i ytterstadsskolorna, trots att man kanske inte hade den kunskap som krävdes. Andelen svenskar och invandrare i skolan var det föräldrarna frågade om först och främst när de sökte en ny skola.

De som bytte skola inom innerstaden gjorde det bland annat för att komma ifrån invandrarströmmen från förorten. Man sade sig vara positiv till det mångkulturella men just när det gällde ens egna barn var det bättre att gå i en skola med en svensk majoritet. Ulrika Dahl påpekade utifrån de siffror som Kallstenius gav att föräldrarna t.o.m. sökte en majoritet som överstiger siffrorna från samhället i stort. En annan anledning till att byta skola var att man såg de kommunala skolorna som sämre (baserat framför allt på rykten och samtal med andra) samt att det ingick i en aktiv föräldrar roll att engagera sig i barnens skolval.

De som stannade kvar i förorten beskrev lärarna som en avgörande faktor, samt att det var tryggt att känna sig hemma. Det handlade också om elever som hade valt en annan skola i förorten, t.ex. en muslimsk friskola, eller om elever som sa att de ville vänta till gymnasievalet med att söka sig in till stan.

Bytet från förorten till innerstadsskolorna skedde inte smärtfritt för eleverna. Det var spänt mellan olika grupper, mellan ”vi och dom”. Denna uppdelning gjorde elever likväl som lärare. Jenny Kallstenius berättade att hon låtit lärare beskriva den typiska svenska och invandrade eleven från förorten respektive innerstaden. Lärarna beskrev att svenska elever från förorten kom med en problematisk bakgrund och socialt utanförskap, de invandrade med ett bristfälligt språk och bristfälliga kunskaper. Svenska elever från innerstaden var barn till högutbildade, engagerade och kompetenta föräldrar. De invandrade eleverna från innerstaden var i huvudsak diplomatbarn och adopterade. Så speglas eleverna sedan av sina lärare.

Ulrika Dahl avslutade med en kommentar om att hon upplevde att det fria skolvalet har fått klä skott för attityder kring mångkulturalitet i samhället. Jag kan inte annat än att hålla med henne! Där kan vi alla göra en skillnad, med start idag. Vi kan jobba för att sprida kunskap mot fördomar, och för att förändra de attityder som finns i samhället likväl som i våra skolor.

Jenny Kallstenius kommer att vara en av talarna på konferensen den 9 maj som Språkforskningsinstitutet anordnar för de som arbetar med nyanlända. Boka in datumet i kalendern om du inte redan gjort det och håll utkik här för mer information inom kort.

/Maria Bjerregaard

Systemisk funktionell grammatik

Här på Språkforskningsinstitutet håller Eija Kuyumcu i en intern kompetensutveckling inom systemisk funktionell grammatik. Vi startade lämpligt nog på grammatikens dag med att diskutera våra egna erfarenheter av grammatikundervisningen i skolan. Det visade sig att erfarenheterna var generationsbundna, och att de skilde sig mycket däremellan. När jag själv gick i grundskolan på 80-talet läste vi grammatik och lärde oss att ta ut ordklasser och satsdelar i tillrättalagda övningsböcker. Trots att jag tyckte att det var riktigt roligt att vara ”grammatikdetektiv” förstod jag aldrig riktigt vad jag skulle ha kunskaperna till. Svaret då jag frågade blev att de var bra att ha när jag skulle lära mig nya språk. När jag sedan läste på lärarhögskolan under slutet av 90-talet var den explicita grammatikundervisningen så gott som förvisad från klassrummen. Grammatiken skulle komma in som en naturlig del av läsning och skrivning, men att undervisa explicit om den var något man ställde sig mycket tveksam till.

Grammatik med betydelseSammanfattande om diskussionerna kan sägas att ingen utav oss tyckte att grammatikundervisningen varit en avgörande faktor i vår modersmålsutveckling. Den underlättade när vi lärde oss nya språk, ja, men användes inte som redskap för att göra oss till bättre talare och skribenter på modersmålet. Vi upplevde att vi gjorde det ”för att man skulle”, utan att det fanns ett aktuellt syfte med det.

Det som tilltalar mig med den systemsikt funktionella grammatiken är att den så tydligt är knuten till ett syfte och en speciell kontext. Man utgår ifrån kommunikativa situationer och ett autentiskt språkbruk. Tanken är att man ska analysera hur syftet med kommunikationen uppnås språkligt i t.ex. en skolkontext för att förutse var eleverna behöver särskild stöttning med vissa grammatiska och språkliga drag. Grammatiken blir ett redskap för att utveckla språket. Genrepedagogiken bygger som bekant för många på den funktionella grammatiken, och kunskap om denna fördjupar de textanalytiska delarna i cirkelmodellen.

Nästa träff ska vi titta mer på den ideationella betydelser i elevtexter och utifrån en transitivitetsanalys titta på hur processer, deltagare och omständigheter skapar mening.

Lästips om systemisk funktionell grammatik:
Holmberg, P, och Karlsson, Anna-Malin (2006), Grammatik med betydelse. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Hedeboe, Bodil och Polias, John (2008), Genrebyrån. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Halliday, M. A. K. (2004). An introduction to functional grammar. 3. ed. London: Arnold

Martin, J. R. & Rose, David, 1955- (2007). Working with discourse: meaning beyond the clause. 2. [rev.] ed. London: Continuum

Wikipedia: Systemic functional grammar

Här är hela presentationen från vårt första tillfälle:

/Maria Bjerregaard