Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
modersmål

Stora kliv mot nytt liv, en spridningskonferens om nyanländas lärande

Linköpings Konsert och Kongress 25-26 september 2017

Är du skolledare, förskolechef, pedagog eller på annat sätt verksam inom temat nyanländas lärande inom skola och förskola så kan konferensen Stora kliv mot nytt liv vara något för dig.

Konferensen pågår under två halvdagar och har tre huvudtalare Den mest kände är inte mindre än Dr. Jim Cummins, professor  inom språkutveckling på the Univerity of Toronto.

Jim Cummins

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet  som för närvarande arbetar  med ett projekt om mångkulturell inkorporering, identitet och skolframgång.

Mustafa Panshiri,  polis som själv kom som ensamkommande 11-åring till Sverige.

Förutom detta erbjuds föreläsningar och workshops om goda exempel på både undervisning och organisation som bedrivs runt om i våra kommuner.

För mer information och anmälan:

kommuner

Kristina Ansaldo

Behov av fortsatta samtal mellan olika lärarkategorier

ordmoln globala 2Tack alla ni som deltog på seminariet på Södra Latin den 8 februari! Det blev många intressanta och spännande möten. Samtalet behöver fortsätta eftersom vi inte hann djupare med alla frågor. Att ge utrymme för möten mellan olika lärarkategorier är viktigt och det är något vi behöver fortsätta med.

Seminariet inleddes av Kamilla György Ullholm som pratade om translanguage i klassrummet. Därefter följde seminarier av fyra modersmålslärare: Najeeb Khidir i arabiska, Rahim Ghafori i dari, Abdulahi Sheik Abdi i somaliska och Abraham Berhe i tigrinja. De berättade om sina språk och språktypiska drag och gav en bild av sina länders historia och skolsystem.  Modersmålslärarna delade även tankar och reflektioner utifrån sina erfarenheter på språkintroduktion kring svårigheter och utmaningar som nyanlända elever möter i Sverige.

Många lärare uttryckte hur de fått en ökad förståelse för sina elever och hur viktigt det är för undervisande lärare att få kunskap om elevernas länder och språk. Kritiska röster hördes också som menade att man inte kände igen bilden som gavs av vissa elevgrupper.  Vi har olika erfarenheter, ingångar och berättelser och för en ökad förståelse och samsyn behöver olika lärarkategorier mötas regelbundet för att samtala om vår elevgrupp.

Nästa seminarium blir den 29 mars och kommer handla om hur vi stöttar nyanlända elever i skolan, utifrån ett pedagogiskt-  och elevhälsoperspektiv. Inbjudan kommer snart.

Har du frågor kring dessa två seminarium kan du maila:

cecilia.rosengren@stockholm.se

Digitalt bibliotek med barnböcker på många språk

ChildWithBook2-300pxVi som arbetar med språkutvecklingsfrågor på FoU-enheten hade förmånen att delta i en konferens om litteracitet i Åbo i augusti. Under en av föreläsningarna informerade en företrädare för Morgridge International Reading Center (del av University of Central Florida, Orlando) om sitt digitala bibliotek som är helt öppet för alla. Biblioteket heter International Children´s Digital Library och innehåller böcker på en mängd olika språk. Böckerna är indelade i olika kategorier bland annat utifrån bokens längd, läsares ålder (3-5 år, 6-9 år, 10-13 år) eller handlingens karaktär. Man kan välja vilket språk man vill få information på, exempelvis en sammanfattning av varje boks handling. Jag rekommenderar alla som är intresserade av barnböcker att besöka detta digitala bibliotek!

(Bild: Firkin: Children with book)

Anna-Maija

Nyanländas läsande

Ni som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever har väl upptäckt vilken skatt Mångspråksbiblioteket på Medioteket är? Om inte måste ni titta in hos dem genom att följa länken

Samtidigt vill jag tipsa om att Anneli Drewsen, vår kollega som ibland gör inhopp här på bloggen, skriver litteratur anpassad för nyanlända och flerspråkiga elever. Nu finns översättningar av hennes bok Spring Amina! till både arabiska och engelska. Utmärkt för eleverna att få kunna läsa parallellt och ta till sig en berättelse på två språk. Förlaget tillhandahåller gratis arbetsmaterial riktade till både lärare och elever. Följ länken för mer information

Kristina Ansaldo

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

arabiska

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, vet att rubriken på hans föredrag är provocerande, men sann. Jarmo har under många år forskat om minoritetsspråk, tvåspråkig undervisning, språkpolicy och tvåspråkig undervisning. En överväldigande enig forskarvärld visar att ett starkt modersmål leder till bättre skolresultat. Studier av tvåspråkig undervisning visar att skillnader mellan förstaspråksinlärare och andraspråksinlärare elimineras efter 6 år. Trots det ifrågasätts modersmålsundervisningen i media, av politiker och allmänhet och den tvåspråkiga undervisningen är i det närmaste obefintlig i Sverige idag.

Hur kommer det sig att två- eller flerspråkighet inte stöttas av stora delar av det politiska etablissemanget, trots att det går stick i stäv med forskningsresultat och erfarenhetsbaserad praxis?

Under konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i Göteborg var det flera talare som pekade på gapet mellan forskning, politiska intentioner och lärares, lärarutbildningars och allmänhetens syn på vikten av modersmål.

Modersmålets pedagogiska nytta och roll för inlärning av både kunskap och språk är erkända och forskningsunderstödda, precis som modersmålets roll för identitetsutvecklingen och betydelse för utvecklingen av en likvärdig och demokratisk skola. Det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och teckenspråk är dessutom skyddade i språklagen och rätten till modersmålsundervisning i skollagen §7.

Trots det har lagstiftningen som gäller modersmål inte implementerats fullt ut. Den pedagogiska nyttan negligeras ofta av både pedagoger och allmänhet och inom lärarutbildningarna, på grund av andra, traditionella, ideologiska och politiska värderingar. Det finns ett visst generellt stöd för modersmål, men många ser det fortfarande som språk som förväntas användas i hemmet, men inte i skolan. ”Här talar vi bara svenska” och ”I Sverige är det svenska som gäller” hörs fortfarande från både lärare och föräldrar.

Förutsättningarna för modersmålsundervisningen har dessutom försämrats markant sedan 90-talet och är idag ofta en marginaliserad verksamhet som pågår efter skoltid och utanför skolans övriga verksamhet. Krocken mellan den verkligheten och all den forskning som visar att modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat är skrämmande.

Lena Ekberg, föreståndare på Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, talade också om skillnaden mellan intentioner och verklighet när det gäller modersmål och flerspråkighet.

– Det finns en tydlig hierarki mellan olika språk i skolan och samhället i Sverige idag. Högst upp i den hierarkin står det svenska språket, tillsammans med engelskan, som snabbt vinner terräng, framför allt inom högskolan, men också i grundskola och gymnasium där engelskan blir allt vanligare även som undervisningsspråk. Efter svenska och engelska kommer de största europeiska språken och övriga nordiska språk, sedan de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani) och allra längst ner immigrantspråken (t ex. arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, polska, turkiska och somaliska).

Denna hierarkiska ordning och Sveriges historia av enspråkighetsnorm, tillsammans med debatten om modersmålsundervisningen och svenskans särställning – präglad av en enspråkighetsnorm –  i politik och media påverkar allmänhetens uppfattningar om modersmål och flerspråkighet, men man kan undra hur länge skolor ska kunna bryta mot lagen och inte erbjuda modersmålsundervisning till alla som har rätt till det?

Ulrika Dahl

Böcker på fler än 100 språk och recept från hela världen!

b arabiska Iphone-060-750x562

 

 

 

 

 

På nya interbib.se går det att söka och reservera böcker ur hela Internationella bibliotekets bestånd –  inte mindre än 200 000 böcker på fler än 100 olika språk. Interbib.se är en flerspråkig webbplats, på sju språk förutom svenska: arabiska, persiska, kinesiska, ryska, spanska, franska och engelska. På webbplatsen finns också  länksamlingar som leder till fria e-resurser på olika språk och till samhällsinformation på olika språk och på lätt svenska. I kalendern kan du hitta de evenemang som är på gång på Internationella biblioteket och i kokboken kan du söka recept från olika världsdelar. Internationella biblioteket är både ett fysiskt bibliotek på Odengatan i Stockholm och en lånecentral för alla Sveriges folkbibliotek. Biblioteket är det enda i sitt slag i Sverige och ett av Europas största bibliotek när det gäller litteratur och annan media på olika språk.

http://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/pressreleases/laettare-att-soeka-maangspraakig-litteratur-paa-nydesignad-webbplats-1065158?utm_source=alert&utm_medium=email&utm_campaign=Alert&utm_content