Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
SFG

Systemisk funktionell grammatik

Här på Språkforskningsinstitutet håller Eija Kuyumcu i en intern kompetensutveckling inom systemisk funktionell grammatik. Vi startade lämpligt nog på grammatikens dag med att diskutera våra egna erfarenheter av grammatikundervisningen i skolan. Det visade sig att erfarenheterna var generationsbundna, och att de skilde sig mycket däremellan. När jag själv gick i grundskolan på 80-talet läste vi grammatik och lärde oss att ta ut ordklasser och satsdelar i tillrättalagda övningsböcker. Trots att jag tyckte att det var riktigt roligt att vara ”grammatikdetektiv” förstod jag aldrig riktigt vad jag skulle ha kunskaperna till. Svaret då jag frågade blev att de var bra att ha när jag skulle lära mig nya språk. När jag sedan läste på lärarhögskolan under slutet av 90-talet var den explicita grammatikundervisningen så gott som förvisad från klassrummen. Grammatiken skulle komma in som en naturlig del av läsning och skrivning, men att undervisa explicit om den var något man ställde sig mycket tveksam till.

Grammatik med betydelseSammanfattande om diskussionerna kan sägas att ingen utav oss tyckte att grammatikundervisningen varit en avgörande faktor i vår modersmålsutveckling. Den underlättade när vi lärde oss nya språk, ja, men användes inte som redskap för att göra oss till bättre talare och skribenter på modersmålet. Vi upplevde att vi gjorde det ”för att man skulle”, utan att det fanns ett aktuellt syfte med det.

Det som tilltalar mig med den systemsikt funktionella grammatiken är att den så tydligt är knuten till ett syfte och en speciell kontext. Man utgår ifrån kommunikativa situationer och ett autentiskt språkbruk. Tanken är att man ska analysera hur syftet med kommunikationen uppnås språkligt i t.ex. en skolkontext för att förutse var eleverna behöver särskild stöttning med vissa grammatiska och språkliga drag. Grammatiken blir ett redskap för att utveckla språket. Genrepedagogiken bygger som bekant för många på den funktionella grammatiken, och kunskap om denna fördjupar de textanalytiska delarna i cirkelmodellen.

Nästa träff ska vi titta mer på den ideationella betydelser i elevtexter och utifrån en transitivitetsanalys titta på hur processer, deltagare och omständigheter skapar mening.

Lästips om systemisk funktionell grammatik:
Holmberg, P, och Karlsson, Anna-Malin (2006), Grammatik med betydelse. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Hedeboe, Bodil och Polias, John (2008), Genrebyrån. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Halliday, M. A. K. (2004). An introduction to functional grammar. 3. ed. London: Arnold

Martin, J. R. & Rose, David, 1955- (2007). Working with discourse: meaning beyond the clause. 2. [rev.] ed. London: Continuum

Wikipedia: Systemic functional grammar

Här är hela presentationen från vårt första tillfälle:

/Maria Bjerregaard