Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Språk och kunskapsutveckling

Kurs i att undervisa nyanlända elever

bloggDen kostnadsfria kursen vänder sig till modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen. Såhär skriver Skolverket om varför man ska delta i kursen:

  • Få kunskap om hur elevernas kunskapsutvecklingen gynnas av att de begrepp som används i ämnesundervisningen stärks på såväl elevens modersmål, som på det svenska språket.
  • Hitta samarbetsformer för modersmålslärare, studiehandledare och lärare i alla ämnen som gynnar elevernas lärande.

Kursen innehåller värdegrund, språk- och kunskapsutveckling, flerspråkighet, samarbete för elevens bästa samt planering och genomförande av undervisning. Kursen som startar både hösten 2016 och våren 2017 anordnas av ett flertal lärosäten, i olika former:

  • Distansundervisning med ett fåtal fysiska träffar på kvartsfart.
  • På distans
  • Seminarieserie

För mer information och anmälan, se länk ovan.

Anna-Maija

Växa för framgång – stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande

Fredagen den 18 september deltog Institutet på Skolverkets konferens Växa för framgång. Konferensen vände sig till huvudman och behandlade bland annat om de kommande lagförändringarna för mottagandet av nyanlända elever. Det talades också om vikten av att skapa förutsättningar för nyanlända elevers lärande.

Dagen inleddes av Skolverkets generaldirektör Anna Ekström som talade om den våg av flyktingar som kommer till oss just nu. Hon sade att vi pratar mycket om, och använder begrepp som ensamkommande och nyanlända. Vi borde istället börja tala om elever och barn. De begreppsval vi gör när vi talar påverkar vårt tänkande, vilket kan leda till ett ”vi och dom” tänk. Vi professionella lärare måste kunna anpassa vår undervisning så att den fungerar för de elever vi har framför oss.

Även Greger Bååth, generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten var inne på att vi måste anpassa vår undervisning och didaktik efter den elevgrupp vi har genom att se olikheter som en tillgång. Vi måste: ”Se det specifika men söka lösningarna i det generella”.

Efter de inledande anförandena berättade Anna Medin jurist på Skolverket om de kommande lagförändringarna gällande nyanlända. Dessa träder i kraft den 1 januari -16 och följs upp med nya allmänna råd som kommer att publiceras i februari -16.

Allmänna råd är rekommendationer till hur skolor bör tillämpa förordningar och föreskrifter. Råden bör följas om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls.

I de nya bestämmelserna hittar vi:

  • Definition av nyanländ elev
  • Att bedömning av en nyanländ elevs kunskaper ska ske inom två månader
  • Möjlighet till delvis undervisning i förberedelseklass upp till två år.

Detta innebär att en elev som har förutsättningar för att följa ordinarie undervisning i klass ska göra det samtidigt som hen har tillhörighet i förberedelseklass.

  • Bestämmelserna om åtgärdsprogram ska inte tillämpas om en elevs stödbehov bedöms kunna tillgodoses genom en åtgärd till stöd för nyanlända elever. Vilket betyder att åtgärdsprogram inte ska upprättas bara för att man är nyanländ. Visar det sig att eleven har särskilda behov och svårigheter ska åtgärdsprogram upprättas.

André Brink Pinto, utredare på Skolinspektionen presenterade resultaten från rapporten, Utbildning för nyanlända elever 2014. Skolinspektionen har följt undervisningen för nyanlända elever i 10 skolor. Granskningen visar att det är viktigt att kartlägga varje elevs kunskaper och att anpassa undervisningen efter resultatet. Det är också viktigt med en gemensam strategi på skolan för att ge de nyanlända en så bra start som möjligt. Huvudsakliga resultat

  • De nyanlända förlorar kunskap och tid
  • En organisatorisk lösning passar inte alla
  • Studiehandledning en central resurs för lärande
  • Alla lärare behöver förutsättningar och kompetens kring nyanlända elevers lärande

Fem framgångsfaktorer

  • Gör tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter
  • Sprid resultaten till alla berörda lärare, anpassa undervisningen till det kartläggningen kommer fram till
  • Ge de nyanlända eleverna den studiehandledning på modersmålet de behöver, säkra att den håller god kvalitet
  • Språkinlärning sker i alla ämnen. Kräver kompetensutveckling och pedagogiskt ledarskap.
  • Ta fram gemensamma strategier. Lämna inte ansvaret till enskilda lärare.

Kristina Ansaldo

Våra publikationer…

delas nu ut gratis till den som är först till kvarn!

Språkforskningsinstitutet tömmer nu källaren på intressanta och spännade böcker  författade av både tidigare och verksamma medarbetare, som t ex Monica Axelsson numera professor på Stockholms universitet.

röda tråden     broar

många trådar        två språk eller

tvåspråkiga bvidga vyerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den röda tråden är en utvärdering av Storstadssatsningen och används fortfarande till viss del som kurslitteratur .

Broar mellan kulturer behandlar somaliska barns språksocialisation i hem och förskola i Sverige.

Många trådar in i ämnet är en samling artiklar av ett genrepedagogiskt arbete på Knutbyskolan i Rinkeby.

Två språk eller flera, ett häfte som ger föräldrar information om hur man stödjer sitt barn till aktiv flerspråkighet.

Tvåspråkiga barn och skolframgång innehåller en samling artiklar kring flerspråkiga elevers skolframgång.

Vidga vyerna, en samling artiklar om människors möten i ett nytt samhälle.

Alla böckerna kan användas i studiecirkelform i arbetslag eller kollegiala grupper.

Är du intresserad skriver du en rad till vår funktionsbrevlåda, sprakforskning@stockholm.se och delger oss vilka titlar och hur många du önskar, så kommer vi överrens om tid när du kan komma och hämta.

Kristina Ansaldo och Karin Wallin

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

arabiska

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, vet att rubriken på hans föredrag är provocerande, men sann. Jarmo har under många år forskat om minoritetsspråk, tvåspråkig undervisning, språkpolicy och tvåspråkig undervisning. En överväldigande enig forskarvärld visar att ett starkt modersmål leder till bättre skolresultat. Studier av tvåspråkig undervisning visar att skillnader mellan förstaspråksinlärare och andraspråksinlärare elimineras efter 6 år. Trots det ifrågasätts modersmålsundervisningen i media, av politiker och allmänhet och den tvåspråkiga undervisningen är i det närmaste obefintlig i Sverige idag.

Hur kommer det sig att två- eller flerspråkighet inte stöttas av stora delar av det politiska etablissemanget, trots att det går stick i stäv med forskningsresultat och erfarenhetsbaserad praxis?

Under konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i Göteborg var det flera talare som pekade på gapet mellan forskning, politiska intentioner och lärares, lärarutbildningars och allmänhetens syn på vikten av modersmål.

Modersmålets pedagogiska nytta och roll för inlärning av både kunskap och språk är erkända och forskningsunderstödda, precis som modersmålets roll för identitetsutvecklingen och betydelse för utvecklingen av en likvärdig och demokratisk skola. Det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och teckenspråk är dessutom skyddade i språklagen och rätten till modersmålsundervisning i skollagen §7.

Trots det har lagstiftningen som gäller modersmål inte implementerats fullt ut. Den pedagogiska nyttan negligeras ofta av både pedagoger och allmänhet och inom lärarutbildningarna, på grund av andra, traditionella, ideologiska och politiska värderingar. Det finns ett visst generellt stöd för modersmål, men många ser det fortfarande som språk som förväntas användas i hemmet, men inte i skolan. ”Här talar vi bara svenska” och ”I Sverige är det svenska som gäller” hörs fortfarande från både lärare och föräldrar.

Förutsättningarna för modersmålsundervisningen har dessutom försämrats markant sedan 90-talet och är idag ofta en marginaliserad verksamhet som pågår efter skoltid och utanför skolans övriga verksamhet. Krocken mellan den verkligheten och all den forskning som visar att modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat är skrämmande.

Lena Ekberg, föreståndare på Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, talade också om skillnaden mellan intentioner och verklighet när det gäller modersmål och flerspråkighet.

– Det finns en tydlig hierarki mellan olika språk i skolan och samhället i Sverige idag. Högst upp i den hierarkin står det svenska språket, tillsammans med engelskan, som snabbt vinner terräng, framför allt inom högskolan, men också i grundskola och gymnasium där engelskan blir allt vanligare även som undervisningsspråk. Efter svenska och engelska kommer de största europeiska språken och övriga nordiska språk, sedan de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani) och allra längst ner immigrantspråken (t ex. arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, polska, turkiska och somaliska).

Denna hierarkiska ordning och Sveriges historia av enspråkighetsnorm, tillsammans med debatten om modersmålsundervisningen och svenskans särställning – präglad av en enspråkighetsnorm –  i politik och media påverkar allmänhetens uppfattningar om modersmål och flerspråkighet, men man kan undra hur länge skolor ska kunna bryta mot lagen och inte erbjuda modersmålsundervisning till alla som har rätt till det?

Ulrika Dahl

Några flerspråkiga tankar i mars

Vad behöver man kunna för att behärska skolspråket i Sverige?
Undervisningen i skolspråket är viktigt för alla elever och avgörande för de flerspråkiga eleverna.
I Vetenskapsrådets forskningsöversikt skriver Monica Axelsson och Ulrika Magnusson om relationen mellan språk och kunskap. De talar om de språkliga resurser eleverna behöver för att kunna tillägna sig skolämnena.

I sin forskningsöversikt hänvisar de bl.a. till Halliday och Martins forskning i Australien. Deras tankar är viktiga och de blir ännu viktigare när vi talar om bedömning av elevernas kunskaper. Då gäller det att förmågan att uttrycka sig i skrift finns där och då handlar inte om formella krav på ett korrekt skriftspråk, utan det exakta och effektiva skriftspråket istället för långa pratiga texter där kunskaperna framstår som luddiga.

Vi som undervisar känner till det här och ändå tar vi elevernas skriftspråkskunskaper ofta för givet.

I forskningsöversikten skriver de också att andraspråkelever (s264) lyckats sämre än svenska enspråkiga elever i läsundersökningar. Det kan man ju tänka sig vara logiskt när det gäller nyanlända elever men om man ser till att många flerspråkiga elever är födda i Sverige och har gått i svensk förskola och skola så blir det man mer förvånad. Vi behöver utan tvekan arbeta mer medvetet med undervisningen i skolspråket. Det gäller att hitta olika metoder men det viktigaste kanske är att vi samarbetar kring elevernas språkutveckling.

Undervisningen i skolspråket/skriftspråket utgör utan tvekan en nyckel till skolframgång för alla elever, men när det gäller de flerspråkiga eleverna blir det en förutsättning.

Birgitta Thorander

Läs om skolspråket och mycket mer!
Vi rekommenderar:

Flerspråkighet – en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet 5:2012
Del III
Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren
Monica Axelsson och Ulrika Magnusson

http://www.vr.se/franvetenskapsradet/nyheter/nyhetsarkiv/nyheter2012/nyheter2012/flersprakighetenforskningsoversikt.5.7257118313b2995b0f21643.html