Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Språkforskningsinstitutet

Ytterligare en chans! Till vad? Lyssna på Pauline Gibbons!

Pauline Gibbons

Intresset är så stort för Nationellt Centrums Symposium 2015, den 8-9 oktober, att det tyvärr redan är fullbokat, vilket gör att många inte får en chans att lyssna på bl. a Pauline Gibbons som är keynotespeaker på konferensen.

Glädjande nog kan vi på Språkforskningsinstitutet, FoU, erbjuda ytterligare en chans att ta del av Gibbons klokskap. I samband med hennes medverkan på Symposiet har vi fått möjlighet att bjuda in henne till att hålla en interaktiv föreläsning i språkutvecklande arbetssätt och flerspråkiga elevers lärande. Med på föreläsningen medverkar Kristina Aldén från Gibbons svenska förlag, Hallgren & Fallgren.

Denna workshop kommer att genomföras på eftermiddagen, fredagen den 2 oktober på Konradsberg. Vi vänder oss i första hand till lärare och förskollärare anställda i Stockholms stad. I mån av plats kommer lärare från friskolor och andra kommuner kunna anmäla sig.

Anmälan Kommer att läggas ut i augusti genom Pedagogstockholm.

stärk språket

7-9 + gymnasiet

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

arabiska

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, vet att rubriken på hans föredrag är provocerande, men sann. Jarmo har under många år forskat om minoritetsspråk, tvåspråkig undervisning, språkpolicy och tvåspråkig undervisning. En överväldigande enig forskarvärld visar att ett starkt modersmål leder till bättre skolresultat. Studier av tvåspråkig undervisning visar att skillnader mellan förstaspråksinlärare och andraspråksinlärare elimineras efter 6 år. Trots det ifrågasätts modersmålsundervisningen i media, av politiker och allmänhet och den tvåspråkiga undervisningen är i det närmaste obefintlig i Sverige idag.

Hur kommer det sig att två- eller flerspråkighet inte stöttas av stora delar av det politiska etablissemanget, trots att det går stick i stäv med forskningsresultat och erfarenhetsbaserad praxis?

Under konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i Göteborg var det flera talare som pekade på gapet mellan forskning, politiska intentioner och lärares, lärarutbildningars och allmänhetens syn på vikten av modersmål.

Modersmålets pedagogiska nytta och roll för inlärning av både kunskap och språk är erkända och forskningsunderstödda, precis som modersmålets roll för identitetsutvecklingen och betydelse för utvecklingen av en likvärdig och demokratisk skola. Det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och teckenspråk är dessutom skyddade i språklagen och rätten till modersmålsundervisning i skollagen §7.

Trots det har lagstiftningen som gäller modersmål inte implementerats fullt ut. Den pedagogiska nyttan negligeras ofta av både pedagoger och allmänhet och inom lärarutbildningarna, på grund av andra, traditionella, ideologiska och politiska värderingar. Det finns ett visst generellt stöd för modersmål, men många ser det fortfarande som språk som förväntas användas i hemmet, men inte i skolan. ”Här talar vi bara svenska” och ”I Sverige är det svenska som gäller” hörs fortfarande från både lärare och föräldrar.

Förutsättningarna för modersmålsundervisningen har dessutom försämrats markant sedan 90-talet och är idag ofta en marginaliserad verksamhet som pågår efter skoltid och utanför skolans övriga verksamhet. Krocken mellan den verkligheten och all den forskning som visar att modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat är skrämmande.

Lena Ekberg, föreståndare på Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, talade också om skillnaden mellan intentioner och verklighet när det gäller modersmål och flerspråkighet.

– Det finns en tydlig hierarki mellan olika språk i skolan och samhället i Sverige idag. Högst upp i den hierarkin står det svenska språket, tillsammans med engelskan, som snabbt vinner terräng, framför allt inom högskolan, men också i grundskola och gymnasium där engelskan blir allt vanligare även som undervisningsspråk. Efter svenska och engelska kommer de största europeiska språken och övriga nordiska språk, sedan de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani) och allra längst ner immigrantspråken (t ex. arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, polska, turkiska och somaliska).

Denna hierarkiska ordning och Sveriges historia av enspråkighetsnorm, tillsammans med debatten om modersmålsundervisningen och svenskans särställning – präglad av en enspråkighetsnorm –  i politik och media påverkar allmänhetens uppfattningar om modersmål och flerspråkighet, men man kan undra hur länge skolor ska kunna bryta mot lagen och inte erbjuda modersmålsundervisning till alla som har rätt till det?

Ulrika Dahl

Språkutvecklare sökes!

Arbetar du som förstelärare i Stockholms stad med inriktning på språkutvecklande arbete? Vi vill gärna få kontakt med dig!

IMG_20141021_173511_resized

Många av de förstelärare vi träffar uttrycker ett behov av att träffa andra med liknande uppdrag – och oss på språkforskningsinstitutet – för att dela tankar och idéer kring uppdraget och arbetet. Därför ha vi planer på att anordna träffar i någon form – nätverk, edcamps, pedagogiska samtal…

Det första steget är att få kontakt med er! Nästa steg är en förberedande träff tilsammans med några av er, där vi diskuterar vad träffarna kan handla om och hur de ska genomföras för att verkligen bli ett stöd i ert arbete. Sen kör vi igång med full kraft!

Skicka ett mejl till sprakforskning@stockholm.se om du är intresserad av att delta och sprid gärna vidare till kollegor som har samma jobb som du!

Ulrika Dahl

 

Är du intresserad av litteracitet, språk, läsning och skrivning?

Svenska gruppenDen 18-19 oktober är det en stor konferens på temat litteracitet i Madrid. Konferensen utgör en del av ett EU- projekt som leds av Utbildningsförvaltningen i Stockholm. Som avslutning av projektet kommer man att sprida erfarenheter från såväl forskare som verksamma lärare. Alla som vill kan lyssna på föreläsningar via projektets hemsida Tel4ele där det finns mer information samt en direktlänk till konferensen som man kommer att streama.

Lärare från Globala gymnasiet, Tätorps skola, Elinsborgsskolan, Bagarmossen Brotorps skolor, Alviks skola och Bernadottes gymnasium kommer att vara där på plats för att berätta om sina erfarenheter från sitt arbete i:

Tel4ele = Teacher learning for European Literacy

Syftet med Tel4ele är att öka elevernas måluppfyllelse, framför allt elever med olika typer av inlärningssvårigheter men också elever med svenska som andra språk. Genom att representanter från Sverige, Danmark, Portugal, Skottland och Spanien fått
utbildning i att arbeta med Reading to learn så har de kunnat sprida kunskapen till lärare i sina respektive länder.  Mer information samt lektionsplaneringar i Reading to learn återfinns på projektets hemsida.

Hjärtligt välkomna att ta del av konferensen via projektets hemsida Tel4ele!

/Birgitta Thorander och Ann-Christin Lövstedt

Språkforskningsinstitutet, FOU- enheten, Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad.

Svenska gruppen