Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
språkutveckling

Varför ska vi skriva i skolan?

wood-736714_1920FoU-enheten på utbildningsförvaltningen anordnar en seminarieserie om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Seminarierna riktar sig till lärare i alla ämnen och på alla stadier. Under hösten är det två föreläsningar.

Den 12 oktober håller Ewa Bergh Nestlog föreläsningen ”Varför ska vi skriva i skolan?”. Plats: Piperska muren, Scheelegatan 14. Tid: 17.00-18.30. Vi bjuder på fika.

Anmälan  till Ewa Bergh Nestlogs föreläsning:

https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=100019

Den 1 december föreläser Kristina Danielsson om”Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete”

Vi återkommer med närmare information om lokal och en anmälningslänk till Kristina Danielssons föreläsning, men boka gärna in datumet i era kalendrar redan nu!

Välkomna!

Anna-Maija

Slöjdens ämnesspråk

bridge-113194_1920I en utvecklingsartikel om slöjdens ämnesspråk konstaterar Laila Guvå och Maria Stevanovic att elever inte med självklarhet snappar upp slöjdens ämnesbegrepp. De två språklärarna har tillsammans med två slöjdlärare undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

I projektet följdes elever i årskurs 7 under två terminer. Hälften av eleverna fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och hälften fick instruktioner på ”vanligt traditionellt” sätt.  I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Resultaten efter projektet visar att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skilde sig särskilt mycket mellan grupperna. Det räcker alltså inte med att införa digitala hjälpmedel men inte heller att läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Istället bör det finnas en övergripande plan för undervisningen och läraren måste explicit tala om för eleverna att de förväntas lära sig och aktivt använda begreppen.

Lärarna menar att projektet varit en ögonöppnare för både språk- och slöjdlärarna. Slöjdämnet (och andra praktisk-estetiska ämnen) ställer språkliga krav på eleverna. Eleverna behöver få övning i att resonera och reflektera kring ämnesinnehållet eftersom dessa förmågor också ingår i bedömning och betygssättning.

Källa: Susanne Savander, Skolporten (länk till en artikel om utvecklingsartikeln)

Se även Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet (artikel om Stina Westerlunds avhandling från 2015)

Anna-Maija

Riktat fokus under lektionsbesök ger fördjupade insikter

Den erfarenheten fick jag med mig när jag (Kristina) tillsammans med tre genreutbildade lärare från Stockholm deltog i konferens med skolbesök i Silkeborg, Danmark. Konferensen ordnades av den ideella föreningen ”SFL i professionerna” som sprider forskning och kunskap om språkbaserat lärande utifrån SFL (systemisk funktionell lingvistik) vilken är den språkliga modell genrepedagogiken vilar på.

Sölystskolan som tog emot oss för lektionsbesök blev inspirerad av att arbeta genrepedagogiskt efter ett studiebesök på Knutbyskolan i Rinkeby. Och idag är skolan en lika stor inspiratör för pedagoger i Danmark som Knutby är i Sverige för pedagoger som vill arbeta genrepedagogiskt.

Skolan hade förberett lektionsbesöken på ett föredömligt sätt tycker jag. Vi som besökte en lektion delades in i två ”grupper” med varsitt observationsprotokoll. Det första protokollet fångade upp elevernas språkliga aktivitet och vilken interaktion som föregick mellan elever och lärare, elever och elever. Det andra protokollet satte fokus på hur och vilket språk eleverna förmådde uttrycka. Fokus låg således på de språkliga aktiviteterna hos eleverna och inte på lärarens agerande. Efter lektionen fick vi sedan sitta 30 minuter och diskutera vad vi iakttagit tillsammans med den undervisande läraren. Detta var ett ypperligt tillfälle för reflektion och lärande för både undervisande lärare och besökare.

Dagen avslutades sedan i storgrupp, där man fick dela med sig av sina observationer från en lektion i form av en poster och ett roterande system där man både presenterade lektionen och tog dela av andras presentationer.

Vill du läsa mer om skolans genrearbete och vad vi fick ta del av så föreslår jag att du går in på deras hemsida och ser de lektionsklipp de lagt upp där.  http://www.genrepaedagogik-silkeborg.dk/

silkeborg

Kristina Ansaldo

Tack NC för ett välorganiserat och inspirerande Symposium 2015!

Under två spännande och innehållsrika dagar kunde vi deltagare välja mellan över 70 olika seminarier. Temat för Symposiet var resurser och utgick ifrån hur vi lärare kan utgå ifrån elevernas erfarenheter, tankar, kunskaper och språkliga förmågor samtidigt som vi utgår ifrån våra egna och våra kollegors styrkor. I barn och ungdomsspåret låg fokus på organisation och samarbete kring nyanlända och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Inledande föreläsare var Ofelia Garcia professor vid Graduate Center City University i New York där hon forskar i och undervisar om flerspråkig utveckling och pedagogik.o GArcia

Hon höll ett mycket intressant och inspirerande föredrag om ”Translanguaging”, ett internationellt begrepp för att ta till var på de flerspråkiga elevernas språkresurser. Flerspråkiga människor rör sig vardagligen med en språklig repertoar, oavsett språk, som innefattar en mängd olika uttrycksförmågor. Detta innebär att förskolan och skolan ska arbeta för att barnet och eleven ska ha möjlighet till att utveckla alla sina språkliga resurser för att tänka och kommunicera. ”Translanguaging” är ett förhållningssätt som ser människan som en tankande, kommunikativ språkanvändare.

Garcia menar att en ”andraspråkinlärare” inte bara lägger till ett nytt fristående språk till det redan befintliga,

utan

  • Att de använder sina redan befintliga språkelement i ett ömsesidigt förhållande med de nya för att skapa mening och kommunikation.

och

  • Att de konstruerar sin egen dynamiska flerspråkliga repertoar genom att lägga till element till dem de redan har.

  • Det handlar inte om kodväxling mellan två språk utan användning av hela sin språkliga repertoar för meningsskapande.

Vill du läsa mer, så har Garcia publicerat flera böcker i ämnet, bl. a denna i samarbete med Li Wei.

translanuaging

I ett kommande inlägg skriver vi om hur detta kan se ut i förskolan och i klassrummet och vilka strategier man kan ta till som lärare när man själv inte behärskar elevernas modersmål.

Kristina Ansaldo

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

arabiska

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, vet att rubriken på hans föredrag är provocerande, men sann. Jarmo har under många år forskat om minoritetsspråk, tvåspråkig undervisning, språkpolicy och tvåspråkig undervisning. En överväldigande enig forskarvärld visar att ett starkt modersmål leder till bättre skolresultat. Studier av tvåspråkig undervisning visar att skillnader mellan förstaspråksinlärare och andraspråksinlärare elimineras efter 6 år. Trots det ifrågasätts modersmålsundervisningen i media, av politiker och allmänhet och den tvåspråkiga undervisningen är i det närmaste obefintlig i Sverige idag.

Hur kommer det sig att två- eller flerspråkighet inte stöttas av stora delar av det politiska etablissemanget, trots att det går stick i stäv med forskningsresultat och erfarenhetsbaserad praxis?

Under konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i Göteborg var det flera talare som pekade på gapet mellan forskning, politiska intentioner och lärares, lärarutbildningars och allmänhetens syn på vikten av modersmål.

Modersmålets pedagogiska nytta och roll för inlärning av både kunskap och språk är erkända och forskningsunderstödda, precis som modersmålets roll för identitetsutvecklingen och betydelse för utvecklingen av en likvärdig och demokratisk skola. Det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och teckenspråk är dessutom skyddade i språklagen och rätten till modersmålsundervisning i skollagen §7.

Trots det har lagstiftningen som gäller modersmål inte implementerats fullt ut. Den pedagogiska nyttan negligeras ofta av både pedagoger och allmänhet och inom lärarutbildningarna, på grund av andra, traditionella, ideologiska och politiska värderingar. Det finns ett visst generellt stöd för modersmål, men många ser det fortfarande som språk som förväntas användas i hemmet, men inte i skolan. ”Här talar vi bara svenska” och ”I Sverige är det svenska som gäller” hörs fortfarande från både lärare och föräldrar.

Förutsättningarna för modersmålsundervisningen har dessutom försämrats markant sedan 90-talet och är idag ofta en marginaliserad verksamhet som pågår efter skoltid och utanför skolans övriga verksamhet. Krocken mellan den verkligheten och all den forskning som visar att modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat är skrämmande.

Lena Ekberg, föreståndare på Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, talade också om skillnaden mellan intentioner och verklighet när det gäller modersmål och flerspråkighet.

– Det finns en tydlig hierarki mellan olika språk i skolan och samhället i Sverige idag. Högst upp i den hierarkin står det svenska språket, tillsammans med engelskan, som snabbt vinner terräng, framför allt inom högskolan, men också i grundskola och gymnasium där engelskan blir allt vanligare även som undervisningsspråk. Efter svenska och engelska kommer de största europeiska språken och övriga nordiska språk, sedan de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani) och allra längst ner immigrantspråken (t ex. arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, polska, turkiska och somaliska).

Denna hierarkiska ordning och Sveriges historia av enspråkighetsnorm, tillsammans med debatten om modersmålsundervisningen och svenskans särställning – präglad av en enspråkighetsnorm –  i politik och media påverkar allmänhetens uppfattningar om modersmål och flerspråkighet, men man kan undra hur länge skolor ska kunna bryta mot lagen och inte erbjuda modersmålsundervisning till alla som har rätt till det?

Ulrika Dahl

Nya filmer om nyanlända

Skolverket har publicerat tre nya filmer som handlar om arbetet med nyanlända elever. I alla filmerna lyfts vikten av att de nyanlända eleverna får använda sina förkunskaper och fortsätta sin kunskapsutveckling i olika ämnen, samtidigt som de lär sig svenska. Det här är filmer som alla som arbetar i skolan borde se!

Den första filmen handlar om organisation, mottagande, attityder, förhållningssätt och vikten av systematiskt kvalitetsarbete. Den andra filmen fokuserar på rektors roll och lärares kompetens i samband med att nyanlända elever inkluderas i skolarbetet. Den tredje filmen är en intervju med  Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson på Nationellt centrum för svenska som andraspråk  där de samtalar om mottagande, organisation och undervisning för nyanlända elever.

Böcker på fler än 100 språk och recept från hela världen!

b arabiska Iphone-060-750x562

 

 

 

 

 

På nya interbib.se går det att söka och reservera böcker ur hela Internationella bibliotekets bestånd –  inte mindre än 200 000 böcker på fler än 100 olika språk. Interbib.se är en flerspråkig webbplats, på sju språk förutom svenska: arabiska, persiska, kinesiska, ryska, spanska, franska och engelska. På webbplatsen finns också  länksamlingar som leder till fria e-resurser på olika språk och till samhällsinformation på olika språk och på lätt svenska. I kalendern kan du hitta de evenemang som är på gång på Internationella biblioteket och i kokboken kan du söka recept från olika världsdelar. Internationella biblioteket är både ett fysiskt bibliotek på Odengatan i Stockholm och en lånecentral för alla Sveriges folkbibliotek. Biblioteket är det enda i sitt slag i Sverige och ett av Europas största bibliotek när det gäller litteratur och annan media på olika språk.

http://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/pressreleases/laettare-att-soeka-maangspraakig-litteratur-paa-nydesignad-webbplats-1065158?utm_source=alert&utm_medium=email&utm_campaign=Alert&utm_content

Språkutvecklare sökes!

Arbetar du som förstelärare i Stockholms stad med inriktning på språkutvecklande arbete? Vi vill gärna få kontakt med dig!

IMG_20141021_173511_resized

Många av de förstelärare vi träffar uttrycker ett behov av att träffa andra med liknande uppdrag – och oss på språkforskningsinstitutet – för att dela tankar och idéer kring uppdraget och arbetet. Därför ha vi planer på att anordna träffar i någon form – nätverk, edcamps, pedagogiska samtal…

Det första steget är att få kontakt med er! Nästa steg är en förberedande träff tilsammans med några av er, där vi diskuterar vad träffarna kan handla om och hur de ska genomföras för att verkligen bli ett stöd i ert arbete. Sen kör vi igång med full kraft!

Skicka ett mejl till sprakforskning@stockholm.se om du är intresserad av att delta och sprid gärna vidare till kollegor som har samma jobb som du!

Ulrika Dahl

 

Nätverksträff för lärare som undervisar nyanlända

Mottagande och organisation av nyanlända elever i Stockholm
Onsdagen den 10 oktober var det dags för läsårets första träff med ”Nätverket för lärare som undervisar nyanlända”.
Dagens gäst var Fanny Rosenblad som arbetar i det nya projektet” Start Järva”.
Syftet med projektet är att alla nyanlända elever som kommer till Järva ska passera en mottagningsenhet innan de kommer ut till sina skolor.
Under ett par dagar görs en kunskapsbedömning på elevens modersmål.Dokumentationen av bedömningen följer sedan eleven till mottagande skola och när undervisningen börjar vet man redan en del om elevens förutsättningar och tidigare skolerfarenheter.

Lärarna i nätverket hade många frågor till Fanny och det blev en intressant diskussion där det framkom att många skolor hade väl fungerande rutiner för att ta emot elever men att det såg väldigt olika ut.
Fanny Rosenblad önskar en dialog men lärare som undervisar nyanlända och deras erfarenheter. Hennes e-postadress är fanny.rosenblad@stockholm.se.

Resten av mötet handlade mycket om kalendariet för nätverket och ett förslag om att göra elevobservationer för att synliggöra den heterogena grupp som de nyanlända är och vilka olika arbetssätt och förhållningssätt som lärarna arbetar med.

Arbetssätt är också rubriken för nästa träff som kommer att innehålla olika workshops där deltagarna får fördjupa sig i några strategier för språkutvecklande arbetssätt. Inför den träffen söker vi ledare som kan hålla i olika workshops. Vi vet att lärarna som deltar har gedigna erfarenheter och nu hoppas vi att det finns några som kan tänka sig berätta om dem för en del av nätverket. Det behöver inte vara enorma projekt utan det kan räcka med tips och förslag när det gäller undervisningen i praktiken. Genom att delge varandra får man också syn på nya infallsvinklar när det gäller beprövad erfarenhet.
Andra sätt att synliggöra arbetet med nyanlända kan vara utvecklingsartiklar eller didaktiska nätverk. Utvecklingsartiklarna är en beskrivning av ett utvecklingsarbete man gjort på skolan. Texten skrivs i en speciell mall och alla instruktioner finns på Pedagog Stockholm:

http://www.pedagogstockholm.se/-/Nyhetslistningssida/Forskning-och-utveckling/Skriv-en-utvecklingsartikel-och-fa-den-publicerad/

De didaktiska nätverken handlar om forskning i den egna verksamheten. Tillsammans med rektor söker lärarna som är intresserade av detta anslag från FOU – enheten på Utbildningsförvaltningen.

http://www.pedagogstockholm.se/Utveckling/Forskning-och-utveckling/Amnesdidaktiska-natverk/Forskningsmedel/

Birgitta Thorander
Språkforskningsinstitutet

Gratis föreläsning: Moderna metoder i svenska som andra språk

Har du lust med en intressant och inspirerande söndagseftermiddag, närmare bestämt den 22 april?

Då vill jag tipsa om en gratis föreläsning som riksföreningen LISA (lärare i andra språk) anordnar. Lisa Grezcanik är en inspirerande föreläsare (och lärare) som arbetar aktivt med datorn som ett redskap i elevernas språkutveckling. Jag har lyssnat på henne vid ett annat tillfälle och hon är väl värd att lyssna på!

Mer iformation:

 http://www.pedagogstockholm.se/-/Kalendarium/Sprakutveckling/Moderna-metoder-i-svenska-som-andrasprak/

Kristina Ansaldo