Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Svenska som andra språk

Nyanländas läsande

Ni som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever har väl upptäckt vilken skatt Mångspråksbiblioteket på Medioteket är? Om inte måste ni titta in hos dem genom att följa länken

Samtidigt vill jag tipsa om att Anneli Drewsen, vår kollega som ibland gör inhopp här på bloggen, skriver litteratur anpassad för nyanlända och flerspråkiga elever. Nu finns översättningar av hennes bok Spring Amina! till både arabiska och engelska. Utmärkt för eleverna att få kunna läsa parallellt och ta till sig en berättelse på två språk. Förlaget tillhandahåller gratis arbetsmaterial riktade till både lärare och elever. Följ länken för mer information

Kristina Ansaldo

Tack NC för ett välorganiserat och inspirerande Symposium 2015!

Under två spännande och innehållsrika dagar kunde vi deltagare välja mellan över 70 olika seminarier. Temat för Symposiet var resurser och utgick ifrån hur vi lärare kan utgå ifrån elevernas erfarenheter, tankar, kunskaper och språkliga förmågor samtidigt som vi utgår ifrån våra egna och våra kollegors styrkor. I barn och ungdomsspåret låg fokus på organisation och samarbete kring nyanlända och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Inledande föreläsare var Ofelia Garcia professor vid Graduate Center City University i New York där hon forskar i och undervisar om flerspråkig utveckling och pedagogik.o GArcia

Hon höll ett mycket intressant och inspirerande föredrag om ”Translanguaging”, ett internationellt begrepp för att ta till var på de flerspråkiga elevernas språkresurser. Flerspråkiga människor rör sig vardagligen med en språklig repertoar, oavsett språk, som innefattar en mängd olika uttrycksförmågor. Detta innebär att förskolan och skolan ska arbeta för att barnet och eleven ska ha möjlighet till att utveckla alla sina språkliga resurser för att tänka och kommunicera. ”Translanguaging” är ett förhållningssätt som ser människan som en tankande, kommunikativ språkanvändare.

Garcia menar att en ”andraspråkinlärare” inte bara lägger till ett nytt fristående språk till det redan befintliga,

utan

  • Att de använder sina redan befintliga språkelement i ett ömsesidigt förhållande med de nya för att skapa mening och kommunikation.

och

  • Att de konstruerar sin egen dynamiska flerspråkliga repertoar genom att lägga till element till dem de redan har.

  • Det handlar inte om kodväxling mellan två språk utan användning av hela sin språkliga repertoar för meningsskapande.

Vill du läsa mer, så har Garcia publicerat flera böcker i ämnet, bl. a denna i samarbete med Li Wei.

translanuaging

I ett kommande inlägg skriver vi om hur detta kan se ut i förskolan och i klassrummet och vilka strategier man kan ta till som lärare när man själv inte behärskar elevernas modersmål.

Kristina Ansaldo

Tala ämnesspråk och glöm inte att stretcha talet i klassrummet

Pauline Gibbons betonade i sin föreläsning den 2 oktober, i aulan på Konradsberg, vikten av att låta eleverna få använda skolspråket i tal innan de förväntas kunna formulera sig i skrift.
Ämnesspråket utgör en förutsättning för inlärningen vilket innebär att vi lärare behöver ge alla elever tillgång till det språk de behöver i inlärningsprocessen. Ibland kan de som Pauline Gibbons uttryckte det behöva stretcha det språk de har för att kunna kommunicera i ämnet vilket gör att språket utvecklas ytterligare.

Många lärare ställer frågor i klassrummet som leder till ett begränsat talutrymme för eleverna. Genom att utveckla dialogen och sättet att ställa frågor på kan eleverna få ett större talutrymme. Ett sätt är att inte stressa på när en elev ska säga något. Istället för att vänta på ett svar i en sekund kan lärare vänta några sekunder vilket ger eleven tid för att kunna formulera sig. I samtalet med en klasskamrat ges eleven möjlighet att få testa sitt svar samtidigt som man kan jämföra och diskutera med den andra varför man svarat på ett visst sätt. Läraren kan med hjälp av elevernas språk sedan vidareutveckla olika sätt att uttrycka sig på.

Vikten av att språkmål samt olika typer av samarbeten mellan språklärare och ämneslärare är ingen nyhet utan något vi även hört från andra forskare. Frågan är kanske hur det ska gå till i praktiken? Pauline Gibbons tog upp korsord med ämnesord som ett exempel på en konkret uppgift till eleverna. I samband med utformningen av ett experiment enligt Lgr11 får eleverna också syn på det språk de behöver för att kunna skriva en laborationsrapport.

Nu är det bara att sätta igång och skapa talutrymme med höga förväntningar enligt Pauline Gibbons tankar och även om vi redan gör det så skadar det aldrig att aktualisera betydelsen av talspråket igen.

Studiecirklar med Gibbons böcker är också ett bra sätt om man vill hitta fler tankar och möjligheter. Ni som arbetar i Stockholms stad får gärna höra av er till Språkforskningsinstitutet om ni behöver ”Scaffolding” när det gäller studiecirklar.

Birgitta

När och varför slutade utbildningspolitiker att lyssna till forskning om flerspråkiga elever?

arabiska

Jarmo Lainio, professor i finska vid Stockholms universitet, vet att rubriken på hans föredrag är provocerande, men sann. Jarmo har under många år forskat om minoritetsspråk, tvåspråkig undervisning, språkpolicy och tvåspråkig undervisning. En överväldigande enig forskarvärld visar att ett starkt modersmål leder till bättre skolresultat. Studier av tvåspråkig undervisning visar att skillnader mellan förstaspråksinlärare och andraspråksinlärare elimineras efter 6 år. Trots det ifrågasätts modersmålsundervisningen i media, av politiker och allmänhet och den tvåspråkiga undervisningen är i det närmaste obefintlig i Sverige idag.

Hur kommer det sig att två- eller flerspråkighet inte stöttas av stora delar av det politiska etablissemanget, trots att det går stick i stäv med forskningsresultat och erfarenhetsbaserad praxis?

Under konferensen Flerspråkighet i forskning, samhälle och utbildning i Göteborg var det flera talare som pekade på gapet mellan forskning, politiska intentioner och lärares, lärarutbildningars och allmänhetens syn på vikten av modersmål.

Modersmålets pedagogiska nytta och roll för inlärning av både kunskap och språk är erkända och forskningsunderstödda, precis som modersmålets roll för identitetsutvecklingen och betydelse för utvecklingen av en likvärdig och demokratisk skola. Det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och teckenspråk är dessutom skyddade i språklagen och rätten till modersmålsundervisning i skollagen §7.

Trots det har lagstiftningen som gäller modersmål inte implementerats fullt ut. Den pedagogiska nyttan negligeras ofta av både pedagoger och allmänhet och inom lärarutbildningarna, på grund av andra, traditionella, ideologiska och politiska värderingar. Det finns ett visst generellt stöd för modersmål, men många ser det fortfarande som språk som förväntas användas i hemmet, men inte i skolan. ”Här talar vi bara svenska” och ”I Sverige är det svenska som gäller” hörs fortfarande från både lärare och föräldrar.

Förutsättningarna för modersmålsundervisningen har dessutom försämrats markant sedan 90-talet och är idag ofta en marginaliserad verksamhet som pågår efter skoltid och utanför skolans övriga verksamhet. Krocken mellan den verkligheten och all den forskning som visar att modersmålsundervisning leder till bättre skolresultat är skrämmande.

Lena Ekberg, föreståndare på Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet, talade också om skillnaden mellan intentioner och verklighet när det gäller modersmål och flerspråkighet.

– Det finns en tydlig hierarki mellan olika språk i skolan och samhället i Sverige idag. Högst upp i den hierarkin står det svenska språket, tillsammans med engelskan, som snabbt vinner terräng, framför allt inom högskolan, men också i grundskola och gymnasium där engelskan blir allt vanligare även som undervisningsspråk. Efter svenska och engelska kommer de största europeiska språken och övriga nordiska språk, sedan de nationella minoritetsspråken (samiska, finska, meänkieli, jiddisch och romani) och allra längst ner immigrantspråken (t ex. arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska, polska, turkiska och somaliska).

Denna hierarkiska ordning och Sveriges historia av enspråkighetsnorm, tillsammans med debatten om modersmålsundervisningen och svenskans särställning – präglad av en enspråkighetsnorm –  i politik och media påverkar allmänhetens uppfattningar om modersmål och flerspråkighet, men man kan undra hur länge skolor ska kunna bryta mot lagen och inte erbjuda modersmålsundervisning till alla som har rätt till det?

Ulrika Dahl

Nya filmer om nyanlända

Skolverket har publicerat tre nya filmer som handlar om arbetet med nyanlända elever. I alla filmerna lyfts vikten av att de nyanlända eleverna får använda sina förkunskaper och fortsätta sin kunskapsutveckling i olika ämnen, samtidigt som de lär sig svenska. Det här är filmer som alla som arbetar i skolan borde se!

Den första filmen handlar om organisation, mottagande, attityder, förhållningssätt och vikten av systematiskt kvalitetsarbete. Den andra filmen fokuserar på rektors roll och lärares kompetens i samband med att nyanlända elever inkluderas i skolarbetet. Den tredje filmen är en intervju med  Anniqa Sandell Ring och Mikael Olofsson på Nationellt centrum för svenska som andraspråk  där de samtalar om mottagande, organisation och undervisning för nyanlända elever.

Förberedelseklass eller inte – det är frågan

Förberedelsklassens vara eller inte vara diskuteras i forskarvärlden och på skolorna. Gemesamt anser man dock att gruppen nyanlända elever inte är homogen. Beslut om elevers skolgång bör ske utifrån elevens behov.  I en argumenterande text berättar en nyanländ flicka i  årskurs nio vad hon tycker om förberedelseklasser:

 

 

FÖRBEREDELSEKLASSEN

Idag ökar Sverige befolkning väldigt mycket, genom att vi få många invandare alltså många flytta eller flyr hit. på grund av krigs, svält, jobb, fattigdom, politisk och region förföljelse eller som anhöriga till någon som bor i Sverige. Om föräldrar kommer hit då är det så klart att barnen också ska kommer hit.

Därför har vi många ungdomar idag som behöver hjälp med språk, med att börja skolan och med att komma in i det svenska samhället, genom att veta vad som är rätt eller fel, vad man ska göra och vad man får inte göra. Mina åsikter är att eleverna som kommer från andra länder bodde få mera undervisningar än som de ha idag.

För den första tycker jag att förberedelse klassen måste finnas på alla skolor i Sverige, så att det blir lättare för ungdomar att kommer igång. Då behöver de inte åka så lång för att komma till skolan.

För den andra anser jag att eleverna ska få mer undervisning tid än de ha idag så att de kan kommer igång så fort som möjligt.

För den tredje tänka jag att lärare ska inte har bråttom med att skicka eleverna vidare till vanliga klasser, därför att eleverna behöver minst två år för att lära sig svenska. sedan kan det finnas elever som lär sig väldigt fort, och andra som behöver mer tid. Man kan inte dra alla över en kam.

Det som är bra med förberedelse klassen är att man kan vara på det nivå man är, man kan inte kommer i ett nytt land eller ett främmat land som känns konstigt och börjar vara på den nivå som de andra som är födda i landet är. Det kan vara bra om man har någon som elever kan kommunicera med på sitt eget språk, jag menar någon som kan prata samma språk med eleverna. Då blir det lättare för elever att lär sig fort.  (Ett annat sätt man kan lära sig språket är t ex att använda lexikon, som är bra med översättning. Google översättning kan man också använda när det gäller språket).

Det bra om det flera olika språk i en förberedelseklass, så att inte ett språk dominera klassen.  Men det är också viktigt att eleverna få bra lärare också för att det kommer påverka deras undervisning.

Fördelar med förberedelseklassen är att man lära sig snabbare på den nivå man är t ex när jag kom till Sverige då kunde jag ingenting, men tänkt om jag hade börjat vanlig klass direkt då skulle jag ha inte kunnat prata svenska, jag skulle inte ha fattat ett ord och jag skulle ha tappat självförtroende.  Det lättare att kommunicera med varandra i förberedelse klassen för att elever vet att de har samma situation and det lättare att förstå varandra också. Kroppsspråk kan elever använda också för kommunikationen.

Eleverna som har börjat vanliga klasser och kommer från förberedelseklassen alltid känna saknad av någonting i klassen, det kan vara lärare om den läraren är bra, det kan vara kommunikationen, kroppsspråk och framför allt elever saknar varandra.

Särskilt viktigt är det man för börjar förberedelseklass och stanna där en ganska lång tid om man kommer till Sverige när man ska gå på högstadier. Då är både språket och kunskaper bakom språket så mycket svåra än i lägre klassen.

Elev årskurs 9

Birgitta Thorander

Böcker på fler än 100 språk och recept från hela världen!

b arabiska Iphone-060-750x562

 

 

 

 

 

På nya interbib.se går det att söka och reservera böcker ur hela Internationella bibliotekets bestånd –  inte mindre än 200 000 böcker på fler än 100 olika språk. Interbib.se är en flerspråkig webbplats, på sju språk förutom svenska: arabiska, persiska, kinesiska, ryska, spanska, franska och engelska. På webbplatsen finns också  länksamlingar som leder till fria e-resurser på olika språk och till samhällsinformation på olika språk och på lätt svenska. I kalendern kan du hitta de evenemang som är på gång på Internationella biblioteket och i kokboken kan du söka recept från olika världsdelar. Internationella biblioteket är både ett fysiskt bibliotek på Odengatan i Stockholm och en lånecentral för alla Sveriges folkbibliotek. Biblioteket är det enda i sitt slag i Sverige och ett av Europas största bibliotek när det gäller litteratur och annan media på olika språk.

http://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/pressreleases/laettare-att-soeka-maangspraakig-litteratur-paa-nydesignad-webbplats-1065158?utm_source=alert&utm_medium=email&utm_campaign=Alert&utm_content

Information till nyanlända

Bra information om det svenska skolsystemet och våra olika skolformer på olika språk har tagits fram av Skolverket.
Om ni inte redan känner till det så kan ni gå in och läsa texterna och eller se filmerna.

Info mat

 

 

 

 

 

 

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/mottagande-och-kartlaggning/information-till-nyanlanda-1.211318

Jobba med ljud och bild med nyanlända

Gunhild Matérn är lärare i Fruängens skola. Hon har tillsammans med VFU-studenten Alexandra Lundqvist-Sjölin undervisat nyanlända elever med hjälp av ljud och bild. Eleverna har övat uttal, genren instruktion och ämnesinnehåll. Resultatet blev denna film.

Vid senaste nätverksträffen för lärare som undervisar nyanlända så berättade Gunhild Matérn om att använda ljud och bild som en metod i undervisningen.

/Eija och Birgitta