Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
systemisk funktionell grammatik

Bloggtips-för dig som är intresserad av genrepedagogik

Genrepedagogiken sprids och utvecklas idag i klassrum över hela Sverige. Ett språk- och ämnesutvecklande arbetssätt som, har det visat sig, ger lärare verktyg för att nå alla elever i undervisningen. I det här inlägget vill vi tipsa om två bloggar som ger dig som läsare konkreta exempel på och reflektioner kring hur man kan arbeta med texter i cykeln för undervisning och lärande.

Den första bloggen vi tipsar om är Britt Johanssons blogg, Britts måndagsblogg. Britt är pedagogisk utvecklingsledare på Knutbyskolan i Rinkeby och även en av författarna till boken Låt språket bära.

Det andra bloggtipset gäller Karin Petterssons blogg, Fröken Karin. Karin arbetar som lärare och förstalärare på Kvarnbackaskolan i Kista och i sin blogg delar hon med sig av lektionsupplägg samt reflekterar över sin undervisning. Förutom genrepedagogik  så arbetar Karin också efter metoden ALS, att skriva sig till läsning.

Kristina Ansaldo

Våra publikationer…

delas nu ut gratis till den som är först till kvarn!

Språkforskningsinstitutet tömmer nu källaren på intressanta och spännade böcker  författade av både tidigare och verksamma medarbetare, som t ex Monica Axelsson numera professor på Stockholms universitet.

röda tråden     broar

många trådar        två språk eller

tvåspråkiga bvidga vyerna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den röda tråden är en utvärdering av Storstadssatsningen och används fortfarande till viss del som kurslitteratur .

Broar mellan kulturer behandlar somaliska barns språksocialisation i hem och förskola i Sverige.

Många trådar in i ämnet är en samling artiklar av ett genrepedagogiskt arbete på Knutbyskolan i Rinkeby.

Två språk eller flera, ett häfte som ger föräldrar information om hur man stödjer sitt barn till aktiv flerspråkighet.

Tvåspråkiga barn och skolframgång innehåller en samling artiklar kring flerspråkiga elevers skolframgång.

Vidga vyerna, en samling artiklar om människors möten i ett nytt samhälle.

Alla böckerna kan användas i studiecirkelform i arbetslag eller kollegiala grupper.

Är du intresserad skriver du en rad till vår funktionsbrevlåda, sprakforskning@stockholm.se och delger oss vilka titlar och hur många du önskar, så kommer vi överrens om tid när du kan komma och hämta.

Kristina Ansaldo och Karin Wallin

Systemisk funktionell grammatik

Här på Språkforskningsinstitutet håller Eija Kuyumcu i en intern kompetensutveckling inom systemisk funktionell grammatik. Vi startade lämpligt nog på grammatikens dag med att diskutera våra egna erfarenheter av grammatikundervisningen i skolan. Det visade sig att erfarenheterna var generationsbundna, och att de skilde sig mycket däremellan. När jag själv gick i grundskolan på 80-talet läste vi grammatik och lärde oss att ta ut ordklasser och satsdelar i tillrättalagda övningsböcker. Trots att jag tyckte att det var riktigt roligt att vara ”grammatikdetektiv” förstod jag aldrig riktigt vad jag skulle ha kunskaperna till. Svaret då jag frågade blev att de var bra att ha när jag skulle lära mig nya språk. När jag sedan läste på lärarhögskolan under slutet av 90-talet var den explicita grammatikundervisningen så gott som förvisad från klassrummen. Grammatiken skulle komma in som en naturlig del av läsning och skrivning, men att undervisa explicit om den var något man ställde sig mycket tveksam till.

Grammatik med betydelseSammanfattande om diskussionerna kan sägas att ingen utav oss tyckte att grammatikundervisningen varit en avgörande faktor i vår modersmålsutveckling. Den underlättade när vi lärde oss nya språk, ja, men användes inte som redskap för att göra oss till bättre talare och skribenter på modersmålet. Vi upplevde att vi gjorde det ”för att man skulle”, utan att det fanns ett aktuellt syfte med det.

Det som tilltalar mig med den systemsikt funktionella grammatiken är att den så tydligt är knuten till ett syfte och en speciell kontext. Man utgår ifrån kommunikativa situationer och ett autentiskt språkbruk. Tanken är att man ska analysera hur syftet med kommunikationen uppnås språkligt i t.ex. en skolkontext för att förutse var eleverna behöver särskild stöttning med vissa grammatiska och språkliga drag. Grammatiken blir ett redskap för att utveckla språket. Genrepedagogiken bygger som bekant för många på den funktionella grammatiken, och kunskap om denna fördjupar de textanalytiska delarna i cirkelmodellen.

Nästa träff ska vi titta mer på den ideationella betydelser i elevtexter och utifrån en transitivitetsanalys titta på hur processer, deltagare och omständigheter skapar mening.

Lästips om systemisk funktionell grammatik:
Holmberg, P, och Karlsson, Anna-Malin (2006), Grammatik med betydelse. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Hedeboe, Bodil och Polias, John (2008), Genrebyrån. Stockholm: Hallgren & Fallgren

Halliday, M. A. K. (2004). An introduction to functional grammar. 3. ed. London: Arnold

Martin, J. R. & Rose, David, 1955- (2007). Working with discourse: meaning beyond the clause. 2. [rev.] ed. London: Continuum

Wikipedia: Systemic functional grammar

Här är hela presentationen från vårt första tillfälle:

/Maria Bjerregaard