Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
translanguaging

Avhandling om modersmålsundervisning och studiehandledning

Anne Reath Warrens avhandling Developing multilingual literacies in Sweden and Australia handlar om tre olika former av utbildning: modersmålsundervisning ochbridge-113194_1920 studiehandledning på modersmål i Sverige och utbildning i vietnamesiska i Australien. I Australien finns ingen modersmålsundervisning som organiseras genom skolan. Om man vill underhålla modersmål så är community language schools den vanligaste formen utanför skolan. De organiseras av föräldrar eller volontärer och brukar vara på helger.

Anne Reath Warren har arbetat som lärare i engelska som andraspråk under många år. Under hennes lärarutbildning, och även i de klassrum som hon arbetade i efteråt, tillämpades ett didaktiskt tillvägagångssätt som utgick från att man nästan låtsades som om eleverna inte hade några andra språk än engelska. All undervisning var på engelska och inga andra språkliga resurser räknades.

Som modersmålslärare i engelska i Sverige fick hon ett annat perspektiv på språkanvändning. Och när hon fick egna barn ville hon att de skulle använda och utveckla båda sina språk i skolan. Så man kan säga att det är både professionella och personliga erfarenheter som fått igång hennes intresse för modersmålsämnet.

Hon var intresserad av att se vilka möjligheter och utmaningar att utveckla flerspråkiga litteraciteter det fanns i de tre studerade miljöerna. Vad är det som hjälper eller hindrar eleverna att lära sig att läsa, skriva och uttrycka sig på fler än ett språk? Hon menar att det egentligen är ganska självklart att om det finns en möjlighet att använda alla språk man kan, så ökar möjligheten att utveckla litteracitet i dessa språk.

I studien kunde hon se att det som kallas för transspråkande (eller translanguaging) skedde i alla miljöer som hon besökte, särskilt i studiehandledningen på modersmål. Det visar hur barn och lärare använder sig av olika språk för att förstå ämnesmaterial på svenska. Teorierna kring transspråkande är fortfarande under utveckling, men i studien framstod det som ett normaliserat sätt att kommunicera och lära sig.

Ett annat intressant resultat handlar om språkideologier eller attityder mot språk och flerspråkighet. På platser där man i policysammanhang är positiv till att utveckla litteracitet i flera språk, där ökar också möjligheterna för utveckling av litteracitet i dessa språk. Exempelvis skyddas modersmålsämnet och studiehandledning på modersmål av lagar i Sverige. Men det finns inte tillräckligt många studiehandledare i dagsläget och det finns många implementeringsproblem med modersmålsämnet. De här problemen representerar utmaningar för utvecklingen av flerspråkig litteracitet i Sverige.

Något som överraskade henne var att eleverna i studien ibland hade svårt att identifiera vilket språk som var deras modersmål. Eleverna har med sig kunskaper i fler är ett språk och de använder dessa språk i olika sammanhang dagligen, så språken flyter in i varandra. Hon tycker också att det var förvånande att se modersmålslärarnas stora engagemang i sitt ämne trots de svåra arbetsvillkor de har i både Sverige och Australien. I Australien jobbar de gratis och i Sverige undervisar de ofta i väldigt många skolor.

Anne Reath Warren anser att det är viktigt att alla lärare blir medvetna om transspråkandets möjligheter. Länge har det ansetts fult att blanda språk, och det har även ansetts fel att använda flera språk än svenska i ämnesundervisningen i Sverige. Men vi behöver lära oss mer om fenomenet transspråkande. Om vi vågar testa det i större utsträckning är förhoppningen att det kan gagna kunskapsutvecklingen och språkutvecklingen för flerspråkiga elever.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten

Anna-Maija

Flerspråkiga barn lär av varandra

wood-736714_1920Fredrik Rusks intresse för ämnet väcktes när han arbetade som assistent i ett forskningsprojekt om flerspråkighet och lärande. Han märkte att barn är skickliga på att använda alla sina språk och att de lär av varandra i vardagen. Hans avhandling är ett försök att förstå lärande och språket som en social handling och därmed inte något som bara sker i huvudet. Han har filmat finlandssvenska föräldrar, lärare och barn mellan 6 och 17 år för att se hur lärandet sker.

Hans resultat visar att barn är bra på detta lärande och måste inte alltid ha en lärare närvarande. Ett viktigt resultat är att till synes små saker, som hur lärare ställer frågor och vilken typ av kunskap som efterfrågas, tycks kunna få stora konsekvenser. Kanske eleven inte förstår i detalj vad läraren frågar efter när det sker på andraspråket, vilket läraren kan missa. Här är det bra att använda elevens förstaspråk som stöd. Enligt Rusk finns det en uppfattning att det är bättre att bara använda ett språk men istället kan läraren behöva förklara begrepp och öppna för alla språk eleven har. Det ska man inte vara så rädd för och det betyder inte att eleven inte kommer att lära sig andraspråket, menar Rusk.

Källa: Annika Sjöberg, Skolporten

Anna-Maija