Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
Tvåspråkighet

Flerspråkiga barn lär av varandra

wood-736714_1920Fredrik Rusks intresse för ämnet väcktes när han arbetade som assistent i ett forskningsprojekt om flerspråkighet och lärande. Han märkte att barn är skickliga på att använda alla sina språk och att de lär av varandra i vardagen. Hans avhandling är ett försök att förstå lärande och språket som en social handling och därmed inte något som bara sker i huvudet. Han har filmat finlandssvenska föräldrar, lärare och barn mellan 6 och 17 år för att se hur lärandet sker.

Hans resultat visar att barn är bra på detta lärande och måste inte alltid ha en lärare närvarande. Ett viktigt resultat är att till synes små saker, som hur lärare ställer frågor och vilken typ av kunskap som efterfrågas, tycks kunna få stora konsekvenser. Kanske eleven inte förstår i detalj vad läraren frågar efter när det sker på andraspråket, vilket läraren kan missa. Här är det bra att använda elevens förstaspråk som stöd. Enligt Rusk finns det en uppfattning att det är bättre att bara använda ett språk men istället kan läraren behöva förklara begrepp och öppna för alla språk eleven har. Det ska man inte vara så rädd för och det betyder inte att eleven inte kommer att lära sig andraspråket, menar Rusk.

Källa: Annika Sjöberg, Skolporten

Anna-Maija

Flerspråkiga ungdomars vardag – i och utanför skolan

MB900433229Annaliina Gynnes avhandling Languaging and Social Positioning in Multilingual School Practices: Studies of Sweden Finnish Middle School Years handlar om hur 11-13-åriga elever i en tvåspråkig skola använder sina språkliga resurser och hur de engagerar sig i meningsskapande och identitetsarbete i vardagen, i skolan och i sociala medier. Avhandlingen är en sammanläggning av tre studier och visar hur mångfacetterat flerspråkighet är, kopplat till såväl språk som till multimodalt språkande där text och bild vävs samman med det talade. Den första delstudien handlar om hur tvåspråkighet kan ses som en pedagogisk lösning och samtidigt som en vardaglig praktik i skolan. Den andra studien handlar om att flerspråkighet kan tolkas både som problematiskt och oproblematiskt beroende på hur och var ungdomarna använder sina språkliga resurser. Den tredje delstudien handlar om hur språk används i sociala positioneringar.

Utgångspunkten för studien var tvåspråkighet men det visade sig att många elever hade med sig fler språkliga resurser hemifrån. Mer än hälften av elevernas föräldrar kom från ett tredje land som inte var Sverige eller Finland vilket påverkade elevernas språkmiljö – och inriktningen på och giltigheten för hela studien.

Tillgången till de olika språken gjorde ungdomarna till mer flexibla språkanvändare i vardagen. Detta resultat kan kopplas till nyanlända och andra flerspråkiga elever och till vikten av att skolan blir bättre på att ta tillvara flerspråkighet och mångkultur i undervisningen. Studien visar att genom att släppa in elevernas intressen och resurser i skolan kan man skapa mer stimulerande lärandemiljöer.

Källa: Åsa Larsson, Skolporten (länk till artikeln)

Anna-Maija