Stort intresse kring ny skolplattform och it-service för pedagogiska verksamheter på SETT-mässan

Under Sett-dagarna, den 3-5 maj, gick det högtryck inom kunskapsutbyte och inspiration kring digitaliseringen i skolan. Pågående projekt, goda exempel och erfarenheter från Stockholms stads verksamheter visades upp i stadens egen monter. Här sammanfattas de programpunkter som berörde Stockholms stads stödinsatser, ny skolplattform och gemensamma it-lösningar för pedagogiska verksamheter.

Första dagen på SETT i Kistamässan gick under temat ledarskap och styrning. Införandeprojektledarna för Skolplattform Stockholm i grundskolan och gymnasieskolan, Lina Harrysson och Darko Krsek, inledde dagen med att presentera hur projektet utvecklar en gemensam plattform för alla de system som skolverksamheterna är beroende av. För första gången kunde även det nya utseendet för den uppdaterade versionen av barn- och elevregistret och närvarosystemen visas upp.
Lina-och-darko

Den vanligaste frågan till projektet i montern var vad som blir bättre med den nya skolplattformen? Presentationen visade hur plattformen förenar alla skolformer förenas till en och samma plattform, något som gör data och dokumentation i systemen mer komplett, lättillgänglig och smidigare att fortlöpande vidareutveckla när applikationer och tjänster tillkommer eller behöver uppdateras.

Andra dagen på SETT var inriktad på digitaliseringen i grundskolan. Förändringsledarna i projektet Gemensam it-service (GSIT 2.0) för grundskolan och gymnasieskolan, Ann-Marie Taylor och Ove Sköld, presenterade hur projektet arbetat med en upphandling för ökad valfrihet, flexibilitet och anpassning i nästa generation it-service för pedagogiska verksamheter. De presenterade de stödinsatser och utbildningar som har pågått under våren för digitaliseringens ledare, rektorer. De lyfte också hur den lokala it-supporten och kompetensen bland medarbetare och it-samordnare kommer att behöva utvecklas.

annmarieochoveEn vanlig fråga till projektets representanter i montern var när upphandlingen väntas bli färdig. Staden väntar nu på besked från kammarrätten i båda upphandlingarna om tilldelningsbeslut kommer medges eller inte. Så länge staden inte fått besked i denna fråga råder avtalsspärr vilket innebär att avtal inte får tecknas.

Tredje dagen på SETT hade fokus på it och digitalisering i förskolan och gymnasiet. Under hela dagen var trappan i montern full med nyfikna åhörare för att ta del av om goda exempel och inspiration kring digitala verktyg och arbetssätt.

Skärkung

På förmiddagen berättade Kungsholmens stadsdelsförvaltning om sitt införande av den första pilotstudien av skolplattformens första moduler. Under införandet etablerade de en grupp som arbetar strategiskt och långsiktigt med digital utveckling. Michael Fallmo, Anna Granell och Lisa Jakobsson från stadsdelsförvaltningens utvecklingsgrupp presenterade bland annat hur de tagit fram en egen it-strategi för förvaltningens arbete och vilka lärdomar och erfarenheter de har fått under arbetets gång. Under eftermiddagen berättade bland annat Tobias Gyllensvärd om långsiktigt strategiskt digitaliseringsarbete i förskolan, och Elif Geddikkaya och Pooi-San Leong Nilsson visade exempel på populära digitala verktyg för de yngsta.

Intresset för kompetensutveckling kring digitalisering i förskolan var stort och många frågade om när skolplattformen kommer införas. Förskolan kommer att beröras av skolplattformens införande först under 2018, men kommer att arbeta med flera förberedande processer under hösten 2017. Då kommer även processen för att utveckla pedagogiska verktyg för skolplattformen inledas, där Office365 kommer att utgöra basen. Den pilotstudie på skolplattformen som gjordes i förskolan kommer att tas tillvara och verksamhetsrepresentanter kommer att bjudas in för att försäkra ett förskoleanpassat upplägg.

Sara Farhoudi

Ledarskap i digitalisering – utbildning för alla grundskolerektorer

Stockholms samtliga grundskolerektorer har inlett en gemensam utbildning med fokus på rektors roll att leda en verksamhet där digitaliseringens roll blir allt viktigare. Utbildnigen sker i fem steg och genomförs av LinEducation. Det första utbildningstillfället var under vecka 6.

Lin2

Sami Kurula från LinEducation inleder rektorsutbildningen

Det finns flera skäl till att grundskoleavdelningen valt att satsa på att utbilda samtliga rektorer. En nationell it-strategi för skolväsendet är på gång, digitalisering är ett prioriterat område för grundskolan, en förstudie om en eventuell 1:1-satsning inom grundskolan har presenterats för skolborgarrådet och stadens egna satsningar på Skolplattform Stockholm och en ny gemensam IT-service är snart en reell verklighet. Allt tillsammans ställer stora krav på att skolledningen initierad i frågor som rör digitalisering.

För att kunna vara ett stöd och bollplank för rektorerna efter utbildningen finns ikt-enheten med i samtliga fyra utbildningsgrupper. Jag deltar i en av de två medelgrupperna, idag är vi cirka 50 personer som deltar.

– Vi är nu inne i den fjärde industriella revolutionen, säger Sami Kurula en av tre pedagogiska processledare på LinEducation, den beskrivs av World Economic Forum som den största revolutionen i mänsklighetens historia. Det handlar om teknologiska framsteg inom genetik, artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi, 3D-printing och bioteknologi. Dessa kommer att samverka till en allomfattande omvälvning, inte minst när det gäller arbetsmarknaden.

Hur kommer det att påverka vår roll? Hur ska vi arbeta och lägg upp undervisningen i skolan? Hur skapar vi en utbildning som relevant för våra elever? Enligt World Economic Forum kommer 65 procent av de barn som börjar lågstadiet att arbeta med yrke som inte ens finns, och inom tekniska utbildningar uppskattas at mer än 50 procent av kunskapen som lärs ut under första året av studier vara föråldrat vid examen.

Lin4Efter en inblick i framtiden får vi arbeta i grupper om fem personer. Vår uppgift är att skriva ner trender och rörelser som kommer att påverka fyra områden; samhället, tekniken, arbetsliv/företag och människan/förmågor. Utifrån våra tankar och idéer får vi därefter identifiera olika viktiga områden. Våra valda områden beskriver både möjligheter och utmaningar, t ex flexibilitet, segregation, större frihet, demokrati, kompetens, kreativitet m m.

Efter lunchen fick vi en föreläsning där samhället sattes in i ett historiskt perspektiv där bland annat skolan beskrevs som en institution skapad för industrisamhället. I växer nya företag vuxit upp med helt andra arbetsmodeller än strikt hierarkiska, hur förhåller vi oss till det?

Vad händer i vår omvärld idag? Bra utbildning finns inte bara i skolan eller på universitetet, på nätet finns många fantastiska föreläsningar och utbildningar. Med stöd av ”learning analytics” kan vi förbättra elevernas lärande! Hur utvecklar vi en digital didaktik? Vad kan det spelifierade lärandet kan ge oss och våra elever?

Till nästa tillfälle fick vi i uppdrag att skriva ner våra tankar om följande:

  • Varför ska skolan digitaliseras?
  • Vilka kompetenser och förmågor behöver vi utveckla för att kunna hantera de utmaningar som samtiden ställer oss inför?

Vi ska också intervjua och filma minst fem personer på vår skola, varav minst tre är lärare om hur de arbetar med att utveckla dessa förmågor och kompetenser hos eleverna?

Det ska bli spännande att se resultaten vid nästa träff som sker vecka 10.

Claes Johannesson
Ikt-enheten

Lärare javisst – men inte utan digitalt stöd!

Just nu genomförs en förstudie för att utreda förutsättningarna för en 1:1-satsning inom grund- och grundsärskolan. I arbetet ingår bland annat att besöka flera av de skolor i Stockholms stad som arbetar med ett stort antal digitala enheter. Idag besökte delar av arbetsgruppen Solhemsskolan i Spånga.

– Jag har svårt att tänka mig att arbete i en skola där det inte finns tillgång till digitalt stöd, säger läraren Anna Rosengård. För mig har det blivit en självklarhet att använda tekniken på flera sätt. Det är så enkelt och jag når snabbt ut till hela klassen, fortsätter Anna som undervisar i åk 2.

Innan vi träffade Anna och årskurs 2 hade vi hunnit se en lektion där fokus var på programmering. Där är det skolans ikt-pedagog Håkan Berg som leder en grupp under Elevens val som arbetar med programmering. Efter tydliga instruktioner från Håkan, arbetar de med uppgiften som är att programmera ett spel utifrån givna förutsättningar. När eleverna har löst uppgiften, som är lätt i början men blir rejält svår på slutet ska de dokumentera vad de har gjort och vad de har lärt sig i en loggbok. Eleverna arbetar i par för att lösa uppgiften. När vi undrar om de kan tänka sig en framtid som programmerare så skakar de flesta på huvudet. Det är knappast deras drömyrke – inte nu i alla fall!

Blogg_webb

Såhär kan dokumentation av programmeringsarbetet se ut.

I årskurs två möter vi entusiastiska 8-åringar som kommer tillbaka från en musiktimme. Klassen är uppdelad i halvklass och just nu har den andra halvan gått till musiken. Tvåorna har sedan tidigare plockat höstlöv och skapat fantasidjur med löven. Bilderna är inskannade och utskrivna och nu ska eleverna fortsätt med att skriva en berättelse om sina djur.

Innan det är dags att ta fram iPaden har eleverna planerat sin kommande berättelse i fyra delar på ett A4-papper. Början, beskrivning, händelse och slut. Så nu är det är det dags att börja skriva. Eleverna använder sig av appen Skolstil där det är möjligt att koppla på talsyntes och därmed få texten uppläst direkt. Det går snabbt att komma igång för eleverna men jag inser att stavning inte är så lätt alla gånger. Jag får hjälpa en elev att stava till d-j-u-n-g-e-l-a-p-a.

Ingrid-och-Ted_webb

Ingrid och Ted arbetar med sina böcker 

Skolbesöket avslutas i en femma där eleverna arbetar med matematik. Dagens lektion handlar om att förstå matematiska begrepp som t ex cirkel, romb, kvadrat mfl. På en webbsida skapar eleverna ett eget Memory. Innan eleverna kommer igång får vi uppleva hur det kan vara när datorn inte startar direkt. Något i systemet ska uppdateras och därefter startar datorn om. Då är det inte självklart att 25 stycken 11-åringar sitter lugnt i bänken och väntar på att datorn ska bli färdig att använda.

Efter lektionerna pratar vi lite med Håkan om skolans förutsättningar och vad som är viktigt för att en 1:1-satsning ska lyckas:
– Det är viktigt att tänka igenom när digitala enheter tillför undervisningen något och när det är en fördel att arbeta utan, säger Håkan Berg. Det behöver finnas en fortbildningsplan för pedagoger, både för de som arbetar i skolverksamheten och för de som arbetar på fritids. Det är också viktigt att man följer upp och utvärderar satsningen så att undervisningen blir likvärdig i hela skolan. Till sist bör man också ha en organisation för förvaring och laddning av alla enheter.

Fakta:
Solhemsskolan består egentligen av två skolor – Solhemskolan och Solhemsängens skola (ligger i närheten av Spånga station). Totalt går det ca 740 elever tillsammans på skolorna. Håkan Berg arbetar som ikt-pedagog på båda skolorna (3,5 + 1.5 dagar på respektive skola.)

Skolan har iPads 1:2 i årskurs F-3 och har datorer 1:2 i åk 4-6. Skolan har genomfört självskattningen två gånger och har kompletterat skattningen med ett antal digitala aktiviteter som eleverna ska få arbeta med i olika årskurser. Det motiverar lärarna att själva lära sig hur de ska arbeta med digitala verktyg i undervisningen.

Claes Johannesson

Skolverkets lärportal – ett stöd i att utveckla skolans digitalisering

Utbildning_webb

Enligt Skolverkets förslag till nationell it-strategi ska alla elever utveckla sin digitala kompetens. Digitaliseringens möjligheter ska också tas tillvara och så att de leder till att elevernas resultat förbättras och att verksamheten effektiviseras.

För att stödja lärarna och skolledarna i att arbeta mot detta mål tar Skolverket fram fyra moduler med fokus på digitalisering. De två fösta modulerna, Kritisk användningen av nätet och Leda och lära in tekniktäta klassrum har precis lanserats. De andra två kommer att lanseras under hösten 2016 och våren 2017 och handlar om:

  • Säker användning av nätet
  • Styrning och ledning med fokus på skolans digitalisering (avsedd för skolledare)

Den första modulen består av fyra delar: 1. Informationssökning på nätet, 2. Sökkritik och algoritmers betydelser, 3. Källkritik på internet, 4. Källkritik i nya publiceringsformer.

Modulerna är framtagna i samarbete med forskare runt om i landet.. Modulerna innehåller webbtexter, vetenskapliga artiklar, fördjupande frågor och ofta klassrumsfilmer som underlag för diskussioner och reflektion över undervisningen.

- Det är en demokratisk angelägenhet att utbilda eleverna i att vara medvetna i sin digitala vardag och ge dem en förståelse för den digitala värld vi lever i, säger Linda Spolén. Linda arbetar på Medioteket och har ingått i Skolverkets arbetsgrupp och där tagit fram förslag på hur pedagoger kan arbeta med kritisk användning av nätet i klassrumssituationer.

Varje modul består av fyra delar:

  • Individuell förberedelse
  • Kollegialt arbete
  • Undervisningsaktivitet
  • Gemensam uppföljning

De kollegiala delarna leds förslagsvis av en handledare. Genom att arbeta med kompetensutveckling genom kollegialt lärande, som utförs systematiskt och över tid, är möjligheterna större att effekterna bli bestående och gör ett varaktigt avtryck i verksamheten.

Rektor har en central roll i allt skolutvecklingsarbete. När det gäller digitalisering är lyfter flera forskare fram rektors viktiga roll. Utifrån ledningsperspektivet är det viktigt att betona syftet med insatsen, visa ramarna för och förväntningarna på de som deltar samt prioritera och följa upp arbetet.

- Jag tror det är oerhört viktigt att rektor agerar förebildligt i sitt pedagogiska ledarskap och skapar förutsättningar för digitalisering och lärande, säger Lena Gällhagen, processledare på ikt-enheten.

Den andra modulen tar upp hur samhällets digitalisering påverkar skolan och undervisningen och den består också av fyra delar:

  • Skolan i ett digitaliserat samhälle
  • Digital klassrumskommunikation
  • Söka och värdera digitala läromedel
  • Digital didaktisk design

Bild och text: Claes Johanneson

Stockholm lär av Skåne

På utbildningsförvaltningen pågår just nu en utredning om en eventuell 1:1-satsning för eleverna inom grundskolan- och grundsärskolan. Samordnare för arbetet är Lise-Lott Larsson på ikt-enheten.

Under tre dagar gör Lise-Lott, Ann Marie Taylor och grundskolechef Carina Hallqvist en rundresa i Skåne där de besöker tre kommuner som har ökat antalet digitala enheter för eleverna och nått upp till målet en digital enhet per elev. Först besöktes Malmö stad.

I Malmö handlar den digitala satsningen om att nå högre likvärdighet, högre måluppfyllelse och större social hållbarhet. Vart tredje år får eleverna i åk 1, 4 och 7 sina enheter. Kostnaden för dessa enheter fördelas mellan skolorna och förvaltningen så att de tar hälften var. Det trådlösa nätet i skolorna har en sådan kapacitet att varje klassrumhar en förmåga att hantera 60 digitala enheter.

Malmö stad har valt att i huvudsak satsa på Chromebooks som är kopplade till Googles tjänst Google Apps for Education (GAFE). Chromebook är en enklare dator där merparten av det man arbetar med sparas i sk molntjänster. Det innebär att man i de flesta fall behöver trådlöst nät för att arbeta med en Chromeook. Malmö har skapat en webbsida för stöd till sina användare: http://www.skola.malmo.se/riktlinjer

IMG_5718

Mats Johnsson, enhetschef Pedagogisk Inspiration Malmö visar Ann Marie Taylor hur deras organisation ser ut.

Nästa kommun att besöka var Helsingborg. I Helsingborg handlar satsningen mer om digitalisering av klassrummen med olika typer av verktyg, än med en styrd 1:1-satsning.

I Helsingborgs skolor finns en blandad miljö av datorer; PC, Mac-datorer, iPads och Chromebooks. Samtliga skolor använder molntjänsten GAFE. Utifrån de erfarenheter som Helsingborg har gjort är det viktigt att skolorna förstår vilka konsekvenserna blir utifrån de val av digitala enheter som beställaren gör. Det kan t ex vara ekonomiska konsekvenser, begränsningar av vad enheten kan användas till, stöldbegärlighet, m m.

I arbetet med en ökad digital mognad och en ökad digital användning arbetar staden utifrån begreppet ”fyra i balans”. Det handlar om Kompetens/utvecklingVisionLärresurserInfrastruktur

När det gäller kompetensutbildning så är det viktigt att den möter verksamhetens behov och krav. Förutom kompetensutveckling är fokus på tillgänglighet och likvärdighet.

På Högastensskolan fick besökarna från Stockholm se hur skolan arbetar med en dator till varje elev på samtliga stadier, åk 1-9. I årskurs 1-7 har eleverna iPads och i årskurs 8-9 Chromebooks. Samtliga elever använder GAFE som molntjänst. Alla klassrummen är utrustade med Apple-TV och har öppet Wifi.

Nästa stad som ska besökas är Trelleborg, innan gruppen åker hem till Stockholm och fortsätter arbetet med att besöka skolor i Stockholm som arbetar med 1:1 på grundskolan.

IMG_5731

Elever programerar en  robot.

/Claes Johannesson

Stockholm delar och lär

16-Stockholm_webbStockholm är en av 20 kommuner som 20 kommuner deltar i programmet LEDA för smartare välfärd. Syftet är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar.

Fredagen den 21 oktober träffas samtliga kommuner i Stockholm och delar erfarenheter med varandra utifrån lyckade digitaliseringsprojekt. Charlotte Dingertz och Claes Johannesson kommer då att berätta om hur de två projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016 på gymnasieskolan har arbetet tillsammans för att nå en ökad digital mognad och en ökad digital användning i Stockholm stads skolor.

De två projekten tog också fram en rapport som beskrev vilka framgångsfaktorer som fanns i skolor som ansåg sig ha lyckade satsningar med digitalisering.
Länk till rapporten: Framgångsfaktorer-för-digital-utveckling

/Claes Johannesson

Lotta utreder förutsättningarna för 1:1 på grundskolan

Lotta_webb

I 2016 års VP för utbildningsförvaltningen står det att förvaltningen ska utreda möjligheten att förse varje elev inom grundskolan och grundsärskolan med en digital enhet. Lise-Lott Larsson på ikt-enheten har fått i uppdrag att samordna arbetet och genomföra utredningen. Vi har träffat Lotta, som hon helst kallar sig, för att få reda på mer om arbetet.

Varför behöver vi utreda detta? Är det inte bara att köpa in fler datorer eller surfplattor till skolorna?

  • För att lyckas med en 1:1-satsning är det viktigt att man belyser flera olika faktorer. Framföra allt gäller det skolledningens och medarbetarnas kompetens. En lyckad 1:1-satsning innebär en stor förändringsprocess för skolan. Det är något som både rektor och medarbetare måste vara medvetna om. Framförallt gäller det rektors förmåga att styra och leda, för att med teknikens hjälp, åstadkomma ett förändrat arbetssätt. I Sverige har det genomförts flera 1:1-satsningar där fokus enbart har varit på att förse eleverna med datorer, dessa projekt har blivit mindre lyckade. Det vill vi slippa. Den rapport om lyckade it-satsningar som togs fram av projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016 är också ett bra stöd för fortsatt arbete.

Vad tittar ni mer på, förutom skolledningen och medarbetarnas kompetens?

  • Det som vi måste få en bra koll på och vad som är svårast att förutse är de ekonomiska konsekvenserna. Därför ingår det flera personer från ekonomienheten i vårt arbete. Vi tittar bland annat på hur kostnaderna förändrades för gymnasieskolorna när de började sin 1:1-satsning. Det är också svårt att sia om framiden. Om det skulle bli aktuellet med 1:1-satsning på grund har vi troligen ett avtal med en ny it-leverantör i och med GS-IT 2.0. I dagslägen vet vi inte säker hur den nya kostnadsbilden kommer att se ut. Samtidigt förändras den digitala tekniken snabbt. När GS-IT infördes visste vi knappt vad en iPad var, idag har vi cirka 25 000 inom vår organisation!

Kommer en 1:1-satsning att leda till bättre resultat för eleverna?

  • Att bara förse elever med en digital enhet leder inte till bättre måluppfyllelse. Här ser vi stora utmaningar för lärarna att få eleverna att använda den digitala tekniken på flera olika sätt. En surfplatta idag har så många olika funktioner som går att använda i undervisningen; talsyntes, kamera, inspelningsfunktion, pedagogiska appar, m m. Därför är den kontinuerliga fortbildningen viktigt för personalen.
  • Skolverket har på uppdrag av regeringen tagit fram ett förslag till nationell it-strategi för skolan. I strategin står det att samtliga elever på grundskolan ska ha tillgång till en egen digital enhet år 2020, så här kan vi konstatera att Stockholm är på rätt väg.
  • Skolverket har även på uppdrag av utbildningsdepartementet tagit fram förslag till förändringar i läroplaner och kursplaner kopplat till visionen i den nationella it-strategin.

 

I uppdraget ingår också att utreda tillgången till digitala enheter i förskoleklass och på fritidshemmen, varför då?

  • Grundskolan är även förskoleklass och fritids, vi får inte ”glömma bort” dessa verksamheter när vi pratar om digitaliseringen i skolan. Och ska vi leva upp till visionen (2022) i kommande nationella it-strategi så inbegriper det också förskoleklass och fritidshem. I visionen uttrycks att alla barn och elever utvecklar en adekvat digital kompetens och att digitaliseringes möjligheter tas tillvara så att de digitala verktygen och resurserna bidrar till att resultaten förbättras och effektiviseras. Därför är det också viktigt att vi ser över tillgången till digitala enheter även i förskoleklass och på fritids.

Vad mer ingår i ditt uppdrag och när ska det vara färdigt?

  • Vi måste också titta på hur förutsättningarna för att öka antalet digitala enheter ser ut på våra skolor. Hur ser uppkopplingen ut, räcker antalet accesspunkter, finns det tillräckligt med el-uttag, hur ser förvaringsmöjligheterna ut, finns det larm m m.
  • Vi måste också planera för hur ett införande ska kunna genomföras. Hur handerar vi logistiken? Vilken typ av support måste finnas? osv.
  • Det händer mycket på det digitala planet i Stockholm. Mycket som kommer att påverka skolorna under de kommande åren t ex projektet Ustart som ska förbättra möjligheten att hantera surfplattor i skolorna, införandet av Skolplattformen och det kommande införande av GS-IT 2.0. Dessa arbeten kommer att ha betydelse för införandet av 1:1.
  • Den 15 december ska jag presentera slutrapporten för förvaltningsledningen. Sedan är förhoppningen att vi får ett beslut om en 1:1-satning för eleverna i grundskolan och i grundsärskolan. Det skulle ligga helt i linje med stadens övriga satsningar på att bli världens smartaste stad!

Claes Johannesson

Verktyg för självskattning – från projekt till förvaltning

SommarblommorUnder tre år har ikt-enheten på utbildningsförvaltningen drivit projektet Verktyg för självskattning. Syftet har varit att öka den digitala kompetensen hos personalen för att öka den digitala användningen i stadens skolor, detta för att alla elever ska kunna utveckla sin digitala kompetens. Det har också varit viktigt att lyfta fram de möjligheter som digitaliseringen ger både när det gäller elevernas måluppfyllelse men också se de effektiviseringsmöjligheter som finns.

Samtliga skolor har nu genomgått hela processen i verktyg för självskattning, dvs genomfört en självskattning på individnivå, tagit fram handlingsplaner på arbetslagsnivå och på skolnivå utifrån resultatet. De har även följt upp handlingsplanerna i sk temperaturmätningar ett halvår efter självskattningen. Ett flertal skolor har även påbörjat processen med en andra självskattning.

Under sommaren kommer projektet Verktyg för självskattning att avslutas. Processen övergår istället i förvaltning. Det innebär att verktyget finns tillgängligt för alla skolor att använda för att fortsätta utveckla den digitala mognaden och öka det digitala användandet.

På grundskolorna kommer respektive grundskolechef att följa upp skolornas digitaliseringsarbete i resultatdialogerna. Ikt-enheten kommer att erbjuda stöd vid framtagandet av handlingsplanerna, ge feedback på dessa, samt medverka vid temperaturmätningar om skolorna så önskar. På Stockholm stads intranät finns information om hur man själv genomför självskattningen och hur man gör för att få stöd från ikt-enheten.

I gymnasieskolorna kommer verktyget att fortsätta att användas inom projektet 1:1 2016.

Vi som har arbetet i projektet tackar för oss och önskar alla en trevlig sommar samt lycka till med fortsatt digitaliseringsarbete.

Claes Johannesson
Projektledare

Det digitala berikar det analoga i slöjden på Mariaskolan

Eva Wendick, textillärare och IT-pedagog på Mariaskolan, gästar #sthlmisit och berättar om hur hon använder digitala verktyg i sin undervisning:

Penna eller ordbehandlingsprogram för att skriva? Bok eller bildsök för inspiration? Rita mönster för hand eller digitalt? Vad ska man välja? Jag säger: måste man välja? Jag älskar att skapa med händerna i olika material och på olika sätt. Det digitala utesluter inte det analoga, de båda berikar varandra. 

Ett bra exempel på både analogt och digitalt skapande är när eleverna skapar egna mönster för tygtryck. Vi jobbar både med att rita upprepade mönster på datorn och på papper. Datorns möjligheter till att upprepa en exakt kopia är både behändigt och går snabbt. Genom att rita med hjälp av objektsgrafik, som bland annat finns i program som PowerPoint, kan eleverna skapa sammansatta figurer och få unika former.

Gemensam digital anteckningsbok 

I slutet av varje lektion skriver mina elever i en slöjdlogg. De beskriver vad de gjort, motiverar sina val och analyserar hur det har gått. Den här terminen har jag låtit några elever skriva slöjdlogg i programmet OneNote. Responsen från eleverna har varit mycket positiv. De tyckte det var ett smidigt verktyg och de blev extra motiverade när de såg fördelarna med att de bland annat kan ta kort på sina slöjdföremål och lägga in bredvid sin text.

Bild 1OneNote Class Notebook är en gemensam anteckningsbok för klassen som ingår i Office 365. Tillsammans har läraren och eleverna tre ytor att arbeta med:

  1. I innehållsbiblioteket kan läraren förbereda lektioner med text, ljud, film och länkar. Det är här som man kan lägga ut pedagogiska planeringar och andra viktiga dokument som eleverna kan läsa. Eleverna kan inte redigera innehållet utan endast läsa det.
  2. I samarbetsytan kan alla skriva, både elever och lärare. Denna yta passar bra vid grupparbeten och styrkan är att läraren ser vilken elev som skrivit vad.
  3. Under elevytan har eleven möjlighet att skriva egna anteckningar, hemläxor och redovisningar. Här är det bara eleven och läraren som ser innehållet och läraren har möjlighet att ge återkoppling direkt i elevens anteckningar.

Se hur du kan skapa gemensamma anteckningsböcker här: http://onenoteforteachers.com

Inspirerande anslagstavlor 

Både privat och i skolan använder jag mig av Pinterest för att få idéer och inspiration till ett arbetsområde eller eget skapande. Pinterest är ett socialt medium där medlemmar ”pinnar” bilder från nätet genom att spara dem på olika anslagstavlor. Jämför med att du klipper ut en bild som du tycker om ur en tidning och att du sedan sätter upp den på en synlig anslagstavla. Mina anslagstavlor på Pinterest berör hantverk, skapande och DIY (do it yourself). De elever som har Pinterest uppmanar jag att följa mina anslagstavlor och vid lektionsstart brukar jag visa en inspirerande bild från Pinterest på något slöjdföremål.

Instruktionsfilmer

Då mina elever ska lära sig sticka och lära sig grunderna inom stickning är det många som behöver hjälp samtidigt. Vi har då använt oss av YouTube och tittat på Bild-2.webbfilmer om korsuppläggning och hur man stickar räta maskor. Men ofta går det för fort för eleverna. Jag och min kollega har därför gjort egna filmer som vi lagt ut på YouTube. I filmerna, som vi spelar in i slöjdsalen, använder vi oss av garn och verktyg som vi har i salen, allt för att det ska bli relevant för eleverna.

Jag skulle vilja göra fler filmer framöver och också låta eleverna själva spela in korta instruktionsfilmer som kan användas i undervisningen. Jag längtar till dagen då eleverna har var sin digital enhet och obehindrat kan jobba med både analogt och digitalt skapande.

Eva Wendick, textillärare och IT-pedagog

Blogg: http://monsterochmatt.blogspot.se
Twitter: @EWendick
Pinterest: evawendick

Riksdagen uppmärksammar Stockholms självskattningsverktyg och den kvalitativa analysen

Tjejer_webb3Fyra grundskolebarn prövar att koda med Scratch.

Utbildningsutskottet i Sveriges Riksdag har låtit göra en litteraturstudie av forskningsrön om digitalisering i skolan. Utbildningsutskottets ordförande Lena Hallengren säger i samband med lanseringen av studien:
– Det är viktigt att reformer grundas på vedertagen kunskap och digitaliseringen i skolan är ett eftersatt och mycket angeläget område.

I studien konstateras att användningen av digitala verktyg ökar elevernas engagemang och intresse för skolarbetet. Men digitala verktyg i sig ger ingen förändring, utan det är först när de används med en genomtänkt pedagogik som man når positiva resultat.

Den ökade användning av digitala verktyg ger också fler utmaningar för lärare när det gäller att hantera klassrum och disciplin. Det kan innebära att användningen av digitala verktyg innebära fler distraktioner och risk för ökat tempo och ökad stress för elever och lärare.

Forskning och utvärderingar visar att kompetensutveckling behövs på alla nivåer för elever, lärare och skolledare. Det är viktigt för att kunna skapa förutsättningar för bra användning av digitala verktyg i undervisningen.

En viktig slutsats från forskningen är att it-användningen i skolan alltmer blir en ledningsfråga. Förändrade arbetssätt ger resultat och digitala verktygs roll är att göra dessa nya arbetssätt möjliga. Nya arbetssätt ställer krav på organisation, resurser och kompetens.

I studien ägnas ett helt stycke åt Stockholms stad självskattningsverktyg och de erfarenheter som gjorts av projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016.

Från studien:
Självskattningsverktyget i Stockholms stad

Stockholms stad var 2014 först i landet med ett eget självskattningsverktyg för digitaliserings­arbetet i skolan. Under två år har alla gymnasieskolor i Stockholms stad genomgått minst en självskattning av personalens it-mognad. Utifrån den har de skapat konkreta handlingsplaner för hur var och en ska höja sin digitala kompetens.

En samlad analys av handlingsplanerna har gjorts för att identifiera de viktigaste faktorerna för digital utveckling på skolorna. Analysen har fokuserat på fem områden i skolans verksamhet: styrning, processer, resurser, kompetenser, organisation och kultur. Totalt har 19 framgångsfaktorer till utvecklingen av skolornas digitala mognad identifierats.

Några faktorer kan ses som extra viktiga och är tydliga på alla skolor med stark digital utveckling.

  • Vision, riktning och prioritering från rektor. Rektorns stöd till och prioritering av digitaliseringsarbetet på skolan är en kritisk framgångsfaktor, särskilt i ett skede där skolan ska komma igång med sin digitala resa. I de fall där det pedagogiska ledarskapet kring it saknas prioriteras den digitala utvecklingen oftare bort av kollegiet.
  • Dela-kultur och strukturerad kunskapsdelning. På samtliga skolor med stark digital utveckling har personalen delat idéer, tips och råd kring it i undervisningen med varandra. Fokus ligger på hur digitala verktyg kan användas för att förbättra undervisningen för eleverna, snarare än enbart att lära sig använda specifik teknisk utrustning. Kollegiet tar hjälp av varandras kunskap och erfarenhet vid sidan av fortbildning. Kunskapsdelningen sker ofta informellt, men för skolor som vill komma igång med den digitala utvecklingen blir strukturerad kunskapsdelning viktigare.
  • Plan för utveckling och uppföljning. Skolor med stark digital utveckling har en plan för hur och när utvecklingen ska ske. Planen kan ägas antingen av rektorn, arbetslagen eller en it-grupp och är levande och följs upp kontinuerligt.

I samtliga Stockholms stads skolor har handlingsplaner tagits fram för att öka den digitala mognaden. För att planerna ska vara verksamma måste de dock användas, kommuniceras, uppdateras och följas upp kontinuerligt.

Resultatet kan användas som en verktygslåda för rektorer, central förvaltning och politiker för att styra och leda den fortsatta utvecklingen.

Claes Johannesson

Riksdagens litteraturstudie: http://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2016/maj/26/digitaliseringen-i-skolan–vad-sager-forskningen/

Stockholms kvalitativa analys: http://korta.nu/framgang