Nu utbildas skolplattformens användare

OLYMPUS DIGITAL CAMERAJust nu pågår utbildningar i de nya delarna i skolplattformen, pedagogiska verktyg och startsida, för fullt. Cirka 20.000 pedagoger i Stockholms stad ska utbildas. Vi har pratat med Lina Pilo, som är en av de som arbetat med att ta fram utbildningarna.

Lina är gymnasielärare i svenska och samhällskunskap och är nu tjänstledig från sin tjänst som förstelärare i svenska som andraspråk. I projekt Skolplattform Stockholm arbetar hon med att ta fram både utbildningar i skolplattformens pedagogiska verktyg och startsida samt möjliga arbetssätt i de pedagogiska verktygen.

– Det viktiga för mig är att vi utgår från skolornas perspektiv och deras processer och ser vilka behov vi kan stötta digitalt och hur, säger Lina.

Utbildningen i skolplattformen baseras på en e-utbildning med olika avsnitt. Hur utbildningen sker ser lite annorlunda ut för de olika skolformerna, men samtliga har ett train the trainer-program. Projektet har utbildat ett antal ambassadörer eller interna utbildare från förskolorna och skolorna som sedan i sin tur ska utbilda sina kollegor genom att hänvisa till e-utbildningen samt hålla workshops.

– Fördelarna med att ha en e-utbildning är många. Det är ett bra stöd till de workshops som kommer att hållas, det är bra att ha material att gå tillbaka till om man inte kommer ihåg allt och det är bra att ha det digitalt så att man enkelt kommer åt det. Det är även ett bra verktyg för skolledare att följa upp vilka pedagoger som genomfört utbildningen, säger Lina.

E-utbildningen vänder sig till alla pedagoger som arbetar i kommunala förskolor och skolor i Stockholms stad. Totalt ska över 20 000 pedagoger utbildas.  Även skolledare uppmuntras att gå in tidigt och titta på e-utbildningen för att skapa sig en förståelse för vad det innebär för pedagogerna.

– Reaktionerna från användarna av e-utbildningen har varit väldigt positiva. Vi har fått höga betyg i utvärderingen av vilken förståelse man fått för skolplattformens nya delar. Det är uppskattat att man kan gå tillbaka till e-utbildningen i efterhand. Det har också kommit in många kommentarer om att man ser fram emot att få börja arbeta med de nya verktygen till hösten, säger Lina.

Fyra frågor till Johanna Engman

Vi ställde fyra frågor till Johanna Engman, ny tillförordnad it-direktör i Stockholms stad.

johanna1

Vad är Stockholms stad för dig?
- Jag har en lång relation till Stockholms stad. Jag har jobbat inom många olika verksamheter och organisationer och på många olika nivåer. Det har gett mig god kunskap om hur staden fungerar, både ute i verksamheten och styrningsmässigt.

– Jag är stolt över att vara en del av Stockholms stad. Vi har en professionell organisation som levererar service och tjänster på en hög nivå till stockholmarna.

Varför är digitalisering viktigt för Stockholms stad?
– Digitalisering är ett av de viktigaste verktygen för att höja effektivitet och kvalitet i våra verksamheter. Med hjälp av digitalisering kan vi ge stockholmarna upplevelser och tjänster som de har nytta av och som underlättar i vardagen.

– Tillsammans med stadens förvaltningar och bolag ska vi se till att våra medarbetare får tillgång till moderna digitala verktyg och tjänster. De ska uppleva ett större värde än att bara ha fått en ny dator. De ska uppleva att det underlättar och förenklar deras arbete.

Vilka utmaningar ser du inför att skolplattformen ska börja användas i sin helhet från och med höstterminen 2018?
– En stor utmaning blir att se till att alla som berörs av införandet känner sig delaktiga. Det är viktigt att chefer och medarbetare i alla förskolor och skolor får tid att fundera över hur de ska arbeta med de nya digitala verktygen i skolplattformen. Framförhållning, tydlighet samt konkret och lättillgänglig information är avgörande för att lyckas med införandet av skolplattformen.

Hur vill du beskriva att programmet för skolplattformen och gemensam it-service bidrar till stadens mål och visioner?
– Stockholms stads vision till år 2040 – Ett Stockholm för alla är ett löfte till alla invånare om att ge var och en samma möjligheter: Digitalisering handlar också om att skapa likvärdiga förutsättningar. Programmet gör det möjligt att åstadkomma ett digitalt lyft i förskolan och skolan och erbjuda pedagoger och elever en reell möjlighet att med nya digitala verktyg kunna bygga digital kompetens för framtiden.

Maria Montgomery, enheten för Digital Kommunikation

Sista pusselbiten på plats i Stockholms stads nya skolplattform

Stockholms stad har valt Unikum AB som leverantör av modulen för pedagogiskt it-stöd för planering och bedömning till stadens nya skolplattform. Under fredagsförmiddagen skrevs avtalet på av båda parter.

Avtalet med Unikum innebär att den sista pusselbiten nu är på plats i Stockholms stads nya skolplattform som kommer att lanseras inom förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen i samband med höstterminens start i augusti i år.

Avtal 1

Det här innebär att vi nu har samtliga avtal på plats och att vi snart kan lansera skolplattformen i sin helhet. Skolplattformen kommer att stötta Stockholms förskolor och skolor i deras digitaliseringsarbete och vara en viktig del i att åstadkomma ett digitalt lyft för pedagoger, elever och barn. Det är mycket glädjande att vi efter flera års omfattande arbete nu kan få de sista delarna i skolplattformen på plats, Johanna Engman, tf it-direktör i Stockholms stad:

Skolplattform Stockholm är en gemensam plattform för Stockholms stads förskolor och skolor. Syftet med skolplattformen är att förenkla och kvalitetssäkra det administrativa arbetet, den pedagogiska arbetsmiljön och lärandet.

140 000 barn, elever och studerande samt 23 500 medarbetare inom Stockholms stads skolor och förskolor beräknas att använda skolplattformen.

Med den nya skolplattformen kommer även vårdnadshavare att kunna följa sitt barn från förskolan till gymnasiet på ett och samma ställe och därmed få ökad insyn i verksamheten.
För pedagoger och lärare innebär skolplattformen ett mer effektivt arbetssätt som gör att de kan ägna ännu mer tid åt barnens och elevernas utveckling, samt öka samarbetet kollegor emellan.

Skolplattformen är uppbyggd av flera moduler. De olika delarna ska gå att byta och bygga vidare på när det uppstår nya behov i verksamheten och i takt med att ny teknik blir tillgänglig.

Följande moduler ingår i skolplattformen:
• Barn- och elevregistret
• Schema
• Frånvaro och närvaro
• Elevdokumentation
• Pedagogiskt genomförande
• Startsida
• Planering och bedömning

Tomas Zirn, enheten för Digital Kommunikation

Nu digitaliseras förskolans närvarohantering

Två förskolor har redan börjat använda sig av digital närvarohantering, en del av skolplattformen. Syftet med ett tidigt, litet införande är att ta fram en modell med förslag på arbetssätt och rutiner för hur förskolan kan arbeta med verktyget. Ekholmsvägen 229 i Skärholmen är en av de förskolor som börjat testa digital närvarohantering. Cendresa Smakici är pedagog på förskolan. Hon ser många fördelar med de nya verktygen.

-Vi kan på ett enkelt sätt få överblick över hur många barn som befinner sig på respektive avdelning. Det underlättar vid planering av aktiviteter, lunch och mellanmål och vid fördelning av pedagoger, berättar hon.

I september förra året påbörjades testerna av digital närvarohantering på två förskolor i Stockholm. Vårdnadshavarna använder verktyget för att anmäla sitt barns frånvaro och närvaro i förskolan. Pedagogerna checkar in och checkar ut barnen med verktyget. Personalen kan även se när barnen planeras att hämtas.

I verktyget kan föräldrar anmäla sina barn frånvarande. De kan också lägga in tid för hämtning och lämning, planering för klämdagar samt lovperioder.

-Allt detta har tidigare skett i flera olika steg och i pappersform. Nu finns allt samlat på ett ställe, som alla pedagoger kommer åt från sina digitala enheter, säger Cendresa Smakici.

forskola1

Personliga mobiltelefoner och surfplattor
Personalen på förskolan har fått en egen surfplatta eller mobiltelefon för att testa hur de nya systemen fungerar i de olika mobila enheterna. På sikt ska de komma fram till vilken sorts enhet som passar bäst. Bara det att alla som arbetar här har tillgång till en mobil enhet är ett stort lyft för arbetet, menar Cendresa Smakici.

Vårdnadshavare är positiva
I samband med införandet har  vårdnadshavare fått information om hur digital närvarohantering fungerar. Innan dess hade alla pedagoger fått gå en halvdagsutbildning.

Den digitala mognaden har inte varit ett problem på Ekholmsvägen 229. Både pedagoger och vårdnadshavare är vana vid att använda liknande verktyg i vardagen. Däremot har språket upplevts som något av en barriär, eftersom webbplatsen bara finns tillgänglig på svenska och engelska.

Cendresa och hennes kollegor försöker hjälpa de vårdnadshavare som tycker det är svårt och uppmuntrar dem att använda systemet. De avsätter tid vid hämtning och lämning av barnen för att hjälpa de som har problem med att få det att fungera. Överlag är vårdnadshavarna positiva till det nya systemet.  

-Vårdnadshavarna frågar och vill veta hur de nya verktygen fungerar för oss och är glada för allt som underlättar vårt arbete. Även barnen är nyfikna och vill gärna checka in och ut sig själva när de kommer och går, avslutar Cendresa Smakici.

forskola3

Maria Montgomery, enheten för Digital Kommunikation

Stort intresse kring ny skolplattform och it-service för pedagogiska verksamheter på SETT-mässan

Under Sett-dagarna, den 3-5 maj, gick det högtryck inom kunskapsutbyte och inspiration kring digitaliseringen i skolan. Pågående projekt, goda exempel och erfarenheter från Stockholms stads verksamheter visades upp i stadens egen monter. Här sammanfattas de programpunkter som berörde Stockholms stads stödinsatser, ny skolplattform och gemensamma it-lösningar för pedagogiska verksamheter.

Första dagen på SETT i Kistamässan gick under temat ledarskap och styrning. Införandeprojektledarna för Skolplattform Stockholm i grundskolan och gymnasieskolan, Lina Harrysson och Darko Krsek, inledde dagen med att presentera hur projektet utvecklar en gemensam plattform för alla de system som skolverksamheterna är beroende av. För första gången kunde även det nya utseendet för den uppdaterade versionen av barn- och elevregistret och närvarosystemen visas upp.
Lina-och-darko

Den vanligaste frågan till projektet i montern var vad som blir bättre med den nya skolplattformen? Presentationen visade hur plattformen förenar alla skolformer förenas till en och samma plattform, något som gör data och dokumentation i systemen mer komplett, lättillgänglig och smidigare att fortlöpande vidareutveckla när applikationer och tjänster tillkommer eller behöver uppdateras.

Andra dagen på SETT var inriktad på digitaliseringen i grundskolan. Förändringsledarna i projektet Gemensam it-service (GSIT 2.0) för grundskolan och gymnasieskolan, Ann-Marie Taylor och Ove Sköld, presenterade hur projektet arbetat med en upphandling för ökad valfrihet, flexibilitet och anpassning i nästa generation it-service för pedagogiska verksamheter. De presenterade de stödinsatser och utbildningar som har pågått under våren för digitaliseringens ledare, rektorer. De lyfte också hur den lokala it-supporten och kompetensen bland medarbetare och it-samordnare kommer att behöva utvecklas.

annmarieochoveEn vanlig fråga till projektets representanter i montern var när upphandlingen väntas bli färdig. Staden väntar nu på besked från kammarrätten i båda upphandlingarna om tilldelningsbeslut kommer medges eller inte. Så länge staden inte fått besked i denna fråga råder avtalsspärr vilket innebär att avtal inte får tecknas.

Tredje dagen på SETT hade fokus på it och digitalisering i förskolan och gymnasiet. Under hela dagen var trappan i montern full med nyfikna åhörare för att ta del av om goda exempel och inspiration kring digitala verktyg och arbetssätt.

Skärkung

På förmiddagen berättade Kungsholmens stadsdelsförvaltning om sitt införande av den första pilotstudien av skolplattformens första moduler. Under införandet etablerade de en grupp som arbetar strategiskt och långsiktigt med digital utveckling. Michael Fallmo, Anna Granell och Lisa Jakobsson från stadsdelsförvaltningens utvecklingsgrupp presenterade bland annat hur de tagit fram en egen it-strategi för förvaltningens arbete och vilka lärdomar och erfarenheter de har fått under arbetets gång. Under eftermiddagen berättade bland annat Tobias Gyllensvärd om långsiktigt strategiskt digitaliseringsarbete i förskolan, och Elif Geddikkaya och Pooi-San Leong Nilsson visade exempel på populära digitala verktyg för de yngsta.

Intresset för kompetensutveckling kring digitalisering i förskolan var stort och många frågade om när skolplattformen kommer införas. Förskolan kommer att beröras av skolplattformens införande först under 2018, men kommer att arbeta med flera förberedande processer under hösten 2017. Då kommer även processen för att utveckla pedagogiska verktyg för skolplattformen inledas, där Office365 kommer att utgöra basen. Den pilotstudie på skolplattformen som gjordes i förskolan kommer att tas tillvara och verksamhetsrepresentanter kommer att bjudas in för att försäkra ett förskoleanpassat upplägg.

Sara Farhoudi

Ledarskap i digitalisering – utbildning för alla grundskolerektorer

Stockholms samtliga grundskolerektorer har inlett en gemensam utbildning med fokus på rektors roll att leda en verksamhet där digitaliseringens roll blir allt viktigare. Utbildnigen sker i fem steg och genomförs av LinEducation. Det första utbildningstillfället var under vecka 6.

Lin2

Sami Kurula från LinEducation inleder rektorsutbildningen

Det finns flera skäl till att grundskoleavdelningen valt att satsa på att utbilda samtliga rektorer. En nationell it-strategi för skolväsendet är på gång, digitalisering är ett prioriterat område för grundskolan, en förstudie om en eventuell 1:1-satsning inom grundskolan har presenterats för skolborgarrådet och stadens egna satsningar på Skolplattform Stockholm och en ny gemensam IT-service är snart en reell verklighet. Allt tillsammans ställer stora krav på att skolledningen initierad i frågor som rör digitalisering.

För att kunna vara ett stöd och bollplank för rektorerna efter utbildningen finns ikt-enheten med i samtliga fyra utbildningsgrupper. Jag deltar i en av de två medelgrupperna, idag är vi cirka 50 personer som deltar.

– Vi är nu inne i den fjärde industriella revolutionen, säger Sami Kurula en av tre pedagogiska processledare på LinEducation, den beskrivs av World Economic Forum som den största revolutionen i mänsklighetens historia. Det handlar om teknologiska framsteg inom genetik, artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi, 3D-printing och bioteknologi. Dessa kommer att samverka till en allomfattande omvälvning, inte minst när det gäller arbetsmarknaden.

Hur kommer det att påverka vår roll? Hur ska vi arbeta och lägg upp undervisningen i skolan? Hur skapar vi en utbildning som relevant för våra elever? Enligt World Economic Forum kommer 65 procent av de barn som börjar lågstadiet att arbeta med yrke som inte ens finns, och inom tekniska utbildningar uppskattas at mer än 50 procent av kunskapen som lärs ut under första året av studier vara föråldrat vid examen.

Lin4Efter en inblick i framtiden får vi arbeta i grupper om fem personer. Vår uppgift är att skriva ner trender och rörelser som kommer att påverka fyra områden; samhället, tekniken, arbetsliv/företag och människan/förmågor. Utifrån våra tankar och idéer får vi därefter identifiera olika viktiga områden. Våra valda områden beskriver både möjligheter och utmaningar, t ex flexibilitet, segregation, större frihet, demokrati, kompetens, kreativitet m m.

Efter lunchen fick vi en föreläsning där samhället sattes in i ett historiskt perspektiv där bland annat skolan beskrevs som en institution skapad för industrisamhället. I växer nya företag vuxit upp med helt andra arbetsmodeller än strikt hierarkiska, hur förhåller vi oss till det?

Vad händer i vår omvärld idag? Bra utbildning finns inte bara i skolan eller på universitetet, på nätet finns många fantastiska föreläsningar och utbildningar. Med stöd av ”learning analytics” kan vi förbättra elevernas lärande! Hur utvecklar vi en digital didaktik? Vad kan det spelifierade lärandet kan ge oss och våra elever?

Till nästa tillfälle fick vi i uppdrag att skriva ner våra tankar om följande:

  • Varför ska skolan digitaliseras?
  • Vilka kompetenser och förmågor behöver vi utveckla för att kunna hantera de utmaningar som samtiden ställer oss inför?

Vi ska också intervjua och filma minst fem personer på vår skola, varav minst tre är lärare om hur de arbetar med att utveckla dessa förmågor och kompetenser hos eleverna?

Det ska bli spännande att se resultaten vid nästa träff som sker vecka 10.

Claes Johannesson
Ikt-enheten

Lärare javisst – men inte utan digitalt stöd!

Just nu genomförs en förstudie för att utreda förutsättningarna för en 1:1-satsning inom grund- och grundsärskolan. I arbetet ingår bland annat att besöka flera av de skolor i Stockholms stad som arbetar med ett stort antal digitala enheter. Idag besökte delar av arbetsgruppen Solhemsskolan i Spånga.

– Jag har svårt att tänka mig att arbete i en skola där det inte finns tillgång till digitalt stöd, säger läraren Anna Rosengård. För mig har det blivit en självklarhet att använda tekniken på flera sätt. Det är så enkelt och jag når snabbt ut till hela klassen, fortsätter Anna som undervisar i åk 2.

Innan vi träffade Anna och årskurs 2 hade vi hunnit se en lektion där fokus var på programmering. Där är det skolans ikt-pedagog Håkan Berg som leder en grupp under Elevens val som arbetar med programmering. Efter tydliga instruktioner från Håkan, arbetar de med uppgiften som är att programmera ett spel utifrån givna förutsättningar. När eleverna har löst uppgiften, som är lätt i början men blir rejält svår på slutet ska de dokumentera vad de har gjort och vad de har lärt sig i en loggbok. Eleverna arbetar i par för att lösa uppgiften. När vi undrar om de kan tänka sig en framtid som programmerare så skakar de flesta på huvudet. Det är knappast deras drömyrke – inte nu i alla fall!

Blogg_webb

Såhär kan dokumentation av programmeringsarbetet se ut.

I årskurs två möter vi entusiastiska 8-åringar som kommer tillbaka från en musiktimme. Klassen är uppdelad i halvklass och just nu har den andra halvan gått till musiken. Tvåorna har sedan tidigare plockat höstlöv och skapat fantasidjur med löven. Bilderna är inskannade och utskrivna och nu ska eleverna fortsätt med att skriva en berättelse om sina djur.

Innan det är dags att ta fram iPaden har eleverna planerat sin kommande berättelse i fyra delar på ett A4-papper. Början, beskrivning, händelse och slut. Så nu är det är det dags att börja skriva. Eleverna använder sig av appen Skolstil där det är möjligt att koppla på talsyntes och därmed få texten uppläst direkt. Det går snabbt att komma igång för eleverna men jag inser att stavning inte är så lätt alla gånger. Jag får hjälpa en elev att stava till d-j-u-n-g-e-l-a-p-a.

Ingrid-och-Ted_webb

Ingrid och Ted arbetar med sina böcker 

Skolbesöket avslutas i en femma där eleverna arbetar med matematik. Dagens lektion handlar om att förstå matematiska begrepp som t ex cirkel, romb, kvadrat mfl. På en webbsida skapar eleverna ett eget Memory. Innan eleverna kommer igång får vi uppleva hur det kan vara när datorn inte startar direkt. Något i systemet ska uppdateras och därefter startar datorn om. Då är det inte självklart att 25 stycken 11-åringar sitter lugnt i bänken och väntar på att datorn ska bli färdig att använda.

Efter lektionerna pratar vi lite med Håkan om skolans förutsättningar och vad som är viktigt för att en 1:1-satsning ska lyckas:
– Det är viktigt att tänka igenom när digitala enheter tillför undervisningen något och när det är en fördel att arbeta utan, säger Håkan Berg. Det behöver finnas en fortbildningsplan för pedagoger, både för de som arbetar i skolverksamheten och för de som arbetar på fritids. Det är också viktigt att man följer upp och utvärderar satsningen så att undervisningen blir likvärdig i hela skolan. Till sist bör man också ha en organisation för förvaring och laddning av alla enheter.

Fakta:
Solhemsskolan består egentligen av två skolor – Solhemskolan och Solhemsängens skola (ligger i närheten av Spånga station). Totalt går det ca 740 elever tillsammans på skolorna. Håkan Berg arbetar som ikt-pedagog på båda skolorna (3,5 + 1.5 dagar på respektive skola.)

Skolan har iPads 1:2 i årskurs F-3 och har datorer 1:2 i åk 4-6. Skolan har genomfört självskattningen två gånger och har kompletterat skattningen med ett antal digitala aktiviteter som eleverna ska få arbeta med i olika årskurser. Det motiverar lärarna att själva lära sig hur de ska arbeta med digitala verktyg i undervisningen.

Claes Johannesson

Skolverkets lärportal – ett stöd i att utveckla skolans digitalisering

Utbildning_webb

Enligt Skolverkets förslag till nationell it-strategi ska alla elever utveckla sin digitala kompetens. Digitaliseringens möjligheter ska också tas tillvara och så att de leder till att elevernas resultat förbättras och att verksamheten effektiviseras.

För att stödja lärarna och skolledarna i att arbeta mot detta mål tar Skolverket fram fyra moduler med fokus på digitalisering. De två fösta modulerna, Kritisk användningen av nätet och Leda och lära in tekniktäta klassrum har precis lanserats. De andra två kommer att lanseras under hösten 2016 och våren 2017 och handlar om:

  • Säker användning av nätet
  • Styrning och ledning med fokus på skolans digitalisering (avsedd för skolledare)

Den första modulen består av fyra delar: 1. Informationssökning på nätet, 2. Sökkritik och algoritmers betydelser, 3. Källkritik på internet, 4. Källkritik i nya publiceringsformer.

Modulerna är framtagna i samarbete med forskare runt om i landet.. Modulerna innehåller webbtexter, vetenskapliga artiklar, fördjupande frågor och ofta klassrumsfilmer som underlag för diskussioner och reflektion över undervisningen.

- Det är en demokratisk angelägenhet att utbilda eleverna i att vara medvetna i sin digitala vardag och ge dem en förståelse för den digitala värld vi lever i, säger Linda Spolén. Linda arbetar på Medioteket och har ingått i Skolverkets arbetsgrupp och där tagit fram förslag på hur pedagoger kan arbeta med kritisk användning av nätet i klassrumssituationer.

Varje modul består av fyra delar:

  • Individuell förberedelse
  • Kollegialt arbete
  • Undervisningsaktivitet
  • Gemensam uppföljning

De kollegiala delarna leds förslagsvis av en handledare. Genom att arbeta med kompetensutveckling genom kollegialt lärande, som utförs systematiskt och över tid, är möjligheterna större att effekterna bli bestående och gör ett varaktigt avtryck i verksamheten.

Rektor har en central roll i allt skolutvecklingsarbete. När det gäller digitalisering är lyfter flera forskare fram rektors viktiga roll. Utifrån ledningsperspektivet är det viktigt att betona syftet med insatsen, visa ramarna för och förväntningarna på de som deltar samt prioritera och följa upp arbetet.

- Jag tror det är oerhört viktigt att rektor agerar förebildligt i sitt pedagogiska ledarskap och skapar förutsättningar för digitalisering och lärande, säger Lena Gällhagen, processledare på ikt-enheten.

Den andra modulen tar upp hur samhällets digitalisering påverkar skolan och undervisningen och den består också av fyra delar:

  • Skolan i ett digitaliserat samhälle
  • Digital klassrumskommunikation
  • Söka och värdera digitala läromedel
  • Digital didaktisk design

Bild och text: Claes Johanneson

Stockholm lär av Skåne

På utbildningsförvaltningen pågår just nu en utredning om en eventuell 1:1-satsning för eleverna inom grundskolan- och grundsärskolan. Samordnare för arbetet är Lise-Lott Larsson på ikt-enheten.

Under tre dagar gör Lise-Lott, Ann Marie Taylor och grundskolechef Carina Hallqvist en rundresa i Skåne där de besöker tre kommuner som har ökat antalet digitala enheter för eleverna och nått upp till målet en digital enhet per elev. Först besöktes Malmö stad.

I Malmö handlar den digitala satsningen om att nå högre likvärdighet, högre måluppfyllelse och större social hållbarhet. Vart tredje år får eleverna i åk 1, 4 och 7 sina enheter. Kostnaden för dessa enheter fördelas mellan skolorna och förvaltningen så att de tar hälften var. Det trådlösa nätet i skolorna har en sådan kapacitet att varje klassrumhar en förmåga att hantera 60 digitala enheter.

Malmö stad har valt att i huvudsak satsa på Chromebooks som är kopplade till Googles tjänst Google Apps for Education (GAFE). Chromebook är en enklare dator där merparten av det man arbetar med sparas i sk molntjänster. Det innebär att man i de flesta fall behöver trådlöst nät för att arbeta med en Chromeook. Malmö har skapat en webbsida för stöd till sina användare: http://www.skola.malmo.se/riktlinjer

IMG_5718

Mats Johnsson, enhetschef Pedagogisk Inspiration Malmö visar Ann Marie Taylor hur deras organisation ser ut.

Nästa kommun att besöka var Helsingborg. I Helsingborg handlar satsningen mer om digitalisering av klassrummen med olika typer av verktyg, än med en styrd 1:1-satsning.

I Helsingborgs skolor finns en blandad miljö av datorer; PC, Mac-datorer, iPads och Chromebooks. Samtliga skolor använder molntjänsten GAFE. Utifrån de erfarenheter som Helsingborg har gjort är det viktigt att skolorna förstår vilka konsekvenserna blir utifrån de val av digitala enheter som beställaren gör. Det kan t ex vara ekonomiska konsekvenser, begränsningar av vad enheten kan användas till, stöldbegärlighet, m m.

I arbetet med en ökad digital mognad och en ökad digital användning arbetar staden utifrån begreppet ”fyra i balans”. Det handlar om Kompetens/utvecklingVisionLärresurserInfrastruktur

När det gäller kompetensutbildning så är det viktigt att den möter verksamhetens behov och krav. Förutom kompetensutveckling är fokus på tillgänglighet och likvärdighet.

På Högastensskolan fick besökarna från Stockholm se hur skolan arbetar med en dator till varje elev på samtliga stadier, åk 1-9. I årskurs 1-7 har eleverna iPads och i årskurs 8-9 Chromebooks. Samtliga elever använder GAFE som molntjänst. Alla klassrummen är utrustade med Apple-TV och har öppet Wifi.

Nästa stad som ska besökas är Trelleborg, innan gruppen åker hem till Stockholm och fortsätter arbetet med att besöka skolor i Stockholm som arbetar med 1:1 på grundskolan.

IMG_5731

Elever programerar en  robot.

/Claes Johannesson

Stockholm delar och lär

16-Stockholm_webbStockholm är en av 20 kommuner som 20 kommuner deltar i programmet LEDA för smartare välfärd. Syftet är att öka hastighet, nytta och kvalitet i införandet av digitala lösningar.

Fredagen den 21 oktober träffas samtliga kommuner i Stockholm och delar erfarenheter med varandra utifrån lyckade digitaliseringsprojekt. Charlotte Dingertz och Claes Johannesson kommer då att berätta om hur de två projekten Verktyg för självskattning och 1:1 2016 på gymnasieskolan har arbetet tillsammans för att nå en ökad digital mognad och en ökad digital användning i Stockholm stads skolor.

De två projekten tog också fram en rapport som beskrev vilka framgångsfaktorer som fanns i skolor som ansåg sig ha lyckade satsningar med digitalisering.
Länk till rapporten: Framgångsfaktorer-för-digital-utveckling

/Claes Johannesson