Visar alla blogginlägg från: februari 2015

Planeringen pågår för fullt för SETT 2015!

 

SETT bild mindreFör fjärde året i rad anordnas SETT-mässan i Kista. Kistamässans lokaler står öppna 14 – 16 april 2015. SETT 2015 syftar till att bidra till ny kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte om hur modern teknik och nya pedagogiska arbetssätt kan bidra till skol- och förskoleutveckling.

Egen dag för förskolan
Konferensdelens tre temaområden är:
Demokrati 2.0, Kollegialt lärande och Post-IT. Förutom den allmänna konferensdelen finns som tidigare ett styrnings- och ledningsspår som pågår 14-15 april och riktar sig till skolledare, rektorer och förskolechefer. SETT 2015 kommer att genomföras under tre dagar. Den tredje dagen, 16 april, kommer huvuddelen av innehållet av konferensen att fokusera på förskolan och utvecklingen där.

Stockholms stads utbildningsförvaltning har även i år en egen monter där bra exempel på det innovativa lärandet i stadens skolor och förskolor visas upp. Kan du, eller känner du någon som kan bidra till något på SETT 2015? Kontakta då Stockholm stads projektledare för SETT, Jonny Gullstrand
I konferensprogrammet för SETT 2015 bidrar Stockholms skolor och förskolor med 24 storföreläsningar!  En del av dessa föreläsningar kan du även lyssna till i en kortare version i vår monter (F:50).

Sett_allman_banner_250x240

Konferensbiljetterna är i stort sett slut (kan finnas kvar för den 16 april, samt för styrnings- och ledningsspåret). Om du vill besöka endast mässan så är de biljetterna gratis, men du måste registrera dig. Registrera dig då som mässbesökare!
Registrera dig här!

Som mässbesökare är du välkommen att ta del av de kortare föreläsningar (ca 20 min.) som kommer att hållas i utbildningsförvaltningens monter (F:50).
Vi planerar för 12 kortare föreläsningar per dag! Välkommen!

Programmet kommer att kommuniceras successivt på SETTs twitter (@sett2015) och på SETTs webbsida samt på SETTs Facebooksida.

/Sthlmisit

 

Stockholms stad och utbildningsförvaltningen är medarrangangörer till SETT 2015 tillsammans med Artexis, Rektorsakademien Utveckling och Lärarförbundet. Förra året besöktes mässan av totalt 8 900 besökare.

 

Concept cartoons, efterlängtat program nu i programbanken

Sen några dagar finns Concept Cartoons paketerat och klart att beställa via Serviceportalen till stadens datorer. Det är bara att be behörig beställare på sin skola så fixar det sig med några knapptryckningar. Matte och NO-paketen ligger ihop, så man får båda till sin dator.

Concept cartoons är ett bedömningsstöd och inspirationsmaterial i två delar för matematik respektive de naturorienterande ämnena i årskurs 1-9. Materialet bygger på teckningar där elever uttrycker sina tankar om olika fenomen eller sammanhang i vardagen. Meningen är att de ska väcka intresse, skapa diskussioner och stimulera naturvetenskapligt tänkande.

Läs mer på Programbanken

http://programbanken.stockholm.se/index.php/freeware/222

/Martin Misgeld via Redaktionen

Var med och utveckla innovativa arbetsmetoder med digital teknik

Inkubator_artikelbildUtbildningsförvaltningen söker nu intresserade pedagoger som vill utveckla innovativa arbetssätt med digital teknik.

1:1-projektet fortsätter nu med att utveckla stadens satsning på datorer till alla gymnasieelever. Under våren kommer projektet att prova och utvärdera innovativa arbetssätt i liten skala i form av en inkubator.  En inkubator, i detta sammanhang, är en miljö som fungerar som en kuvös för att få idéer att utvecklas och växa till användbara metoder. De arbetsmetoder som tas fram kommer att dokumenteras för att sedan spridas till Stockholms stads skolor.

Nu söker projektet intresserade som vill medverka i inkubatorn (alltså lärare, bibliotekarier eller rektorer på Stockholms stads gymnasieskolor) samt förslag på metoder eller arbetssätt som behöver utvecklas.

Anmäl ditt intresse eller metod till johanna.juhl@extern.stockholm.se. Beskriv vilken skola du arbetar på, vilka ämnen du undervisar i (ej relevant för bibliotekarier eller rektorer) samt kontaktuppgifter. Vid anmälan av metod beskriv vad det är för metod, vilka hjälpmedel som behövs (programvaror, projektor etc.) samt vad som behöver utvecklas. Sista datum för anmälan är den 6 mars.

Claes Johannesson

 

 

Hur kan it användas framgångsrikt?

AF1_web

Ann Hellenius  och Fredrik Pantze talade på konferensen IT i skolan.

För andra året i rad arrangerade Computer Sweden och Upphandling24 en heldag med fokus på IT i skolan. Under dagen lyfte en rad föreläsare frågor som handlade om hur it kan användas framgångsrikt i skolan.

Ann Hellenius, avdelningschef på utbildningsförvaltningen, talade tillsammans med Fredrik Pantze från Tieto. Ann inledde med att berätta om hur internet och de digitala verktygen blir allt mer självklara i de yngre åldrarna.

– Forskning visar att hälften av alla två-åringar surfar på nätet regelbundet. Dessa två-åringar möter vi snart i skolan och vi måste möta dem där de befinner sig. Men skolan har även ett kompensatoriskt ansvar för dem som inte har tillgång till de digitala verktygen hemma, inledde Ann.

I Stockholm pågår ett digitalt lyft. Det gäller bland annat att få lärare att i större utsträckning använda digitala verktyg som främjar elevernas lärande. I en tidsenlig skola ska kommunikationen vara enkel, både den mellan lärare och elev, men även den mellan lärare, vårdnadshavare och elev. Oberoende av tid, plats och val av enhet ska kommunikationen mellan dessa grupper kunna ske på ett enkelt sätt. För att nå detta mål betonade Ann det kollegiala lärandet när det gäller att lyfta den digitala kompetensen hos lärarna.

I Stockholm kommer införandet av en ny skolplattform att genomföras för samtliga skolformer. Införandet kommer att påbörjas under hösten 2015 och pågå under flera år. Plattformen kommer att bli ett rejält lyft,  både för den pedagogiska och den administrativa verksamheten. Plattformen ska också stödja ett modernt mobilt arbetssätt.

– När en ny plattform etableras måste även en förändringprocess inledas, fokus måste ligga på hur undervisningen kan förbättras, menade Fredrik Pantze från Tieto.

På konferensen bekräftade Pamela Davidsson från stiftelsen ”punkt se” Anns uppgifter om att allt yngre barn nu använder internet dagligen.

Andra talare vittande om hur verkligheten i skolan kan se ut.
– Eleverna fick använda digital teknik vid alla tillfällen – utom när de skulle genomföra prov, berättar Nima Arefat från företaget DigiExam. Företaget har utvecklat en tjänst som gör det möjligt för lärare att skapa digitala prov som eleverna kan genomföra på ett säkert sätt.

Claes Johannesson och Charlotte Dingertz

 

Påfyllnad för inspirationslärare

Ett trettiotal inspirationslärare träffades nyligen på Utbildningsradion, UR för påfyllnad och inspiration i sitt uppdrag.
– Jag ser er inspirationslärare som väldigt viktiga. Jag förväntar mig att ni är motorer och stöttar era kollegor i att utveckla det digitala lärandet, till gagn för eleverna, sa Jan Holmquist, gymnasiedirektör i Stockholms stad som inledde dagen.
Inspirationsdagen är en del i projektet 1:1, 2016 som nu fortsätter.
– Datorer i sig har ju inget egenvärde om vi inte kan använda dem. Och det är i den processen vi är i nu. Att ta vara på de möjligheter som digitaliseringen ger, sa Jan Holmquist.

Inspiratorer_webbInspirationslärare formulerar utmaningar och därefter lösningar.

Utbildningsradions vd Eric Fichtelius passade på att slå ett slag för den rika utbildningsskatt som de erbjuder.
– Ska ni utvecklas och inspireras som lärare så är ni på precis rätt ställe idag. Just gymnasieelever är svåra att nå; är de vuxna eller barn? Vad vill de ha? Gestaltningen och friheten måste vara mycket större än när vi vänder oss till mellanstadiet, menar han.

Det går fort i digitaliseringen idag. Unga människor använder ljud och bild i sin egen konsumtion, de tittar inte på ”skogstv” utan på Youtube och googlar sig fram. De väljer andra plattformar. Hela 98 procent av alla 11-åringar har tillgång till en egen smart telefon eller surfplatta idag.

–Viktigast för oss på UR är att göra program som är relevanta i en specifik utbildningssituation och att göra dem tillgängliga på nätet. Allt är gratis och öppet numera.

Det ska också vara lätt att hitta bland alla tusentals program. Begreppet MIK (Medie- och informationskunnighet) finns inte i läroplanen, men är i högsta grad aktuellt. Att alla elever lär sig att tolka, förstå och granska det som kommer i ljud och bild, är en viktig del av MIK-begreppet.

Eric Fichtelius tar ett exempel:
–  På gymnasienivå har vi gjort serien Skarpa streck som handlar om satirens roll. Vi repriserade den nyligen för att en av huvudpersonerna var tecknare på Charlie Hebdo. Alla som medverkar i programmet är döda idag. Men när en gymnasist ser detta gestaltas så blir det en anledning att börja diskutera yttrandefrihet, yttrandefrihetens gränser och frihetens villkor.

Utbildning är det enda som kan säkra demokratisk utveckling
Gabriella Thinsz från UR arbetar i ett MIK-projekt kring mediala frågor i Tunisien. Tunisien är ett av de länder som haft positiv utveckling sedan den Arabiska våren. Det råder stor optimism och förhoppning om en demokratisk utveckling. Efter årtionden av censur har det fria ordet släppts fritt och nya medieaktörer växer upp som svampar ur marken.

Projektet arbetar med att utveckla metoder tillsammans med ungdomar och ungdomsledare för utbildning i MIK. Att hjälpa barn och ungdomar att orientera sig i medielandskapet; källkritiskt tänkande, förstå skillnaden på propaganda och motsatsen. Dels bidrar man till utbildningen av journalister främst kring inkludering av barn, ungdomar och kvinnor i mediaproduktion.

Syftet är att ge kraft och makt till unga och barn. Att de ska förstå varför vi ska ha yttrandefrihet och respektera varandra. Då är det viktigt att kunna läsa, förstå och analysera vad som står mellan raderna.

Det är svårt att komma in på landets skolor. Istället fick projektet arbeta mot ungdoms- och kulturcenter som är väldigt vanliga i Tunisien. Den andra delen innebar att arbeta mot journalister och medieproducenter med frågor som; hur lär man sig vara källkritisk? vad är representation? vilka syns och vilka syns inte i medier och hur tolkar man en bild? Mötet mellan ungdomar och journalister var ovanligt då ungas röster inte anses viktiga. Ur ungdomarnas ilska när de upptäckte hur obefintligt representerade kvinnor och unga var i dagstidningarna föddes lusten att prata om vad man kan göra åt det. Hur kan vi påverka medierna.

Vad kan man då göra konkret på skolan hemma i Sverige? Det är bra om varje skola har en MIK-strategi till att börja med, alla elever förstå kopplingen att jag söker information men samtidigt delar information med resten av världen. Som inspirationskälla finns temasidan på UR, finns mycket bra arbetsmaterial. Statens Medieråds MIK-rum kan också bidra, säger Gabriella Thinsz.

Gabriella avslutar med att citera en syrian som numera bor i Sverige och som hon tagit stort intryck av. Han sa: ”Utbildning är det enda som kan säkra en demokratisk utveckling.” Det får vi aldrig glömma. Därför är MIK är inte bara ett ord som man blir trött av utan är faktiskt nödvändigt.

Fakta
Medie- och informationskunnighet (MIK) innebär kunskap och kompetenser som gör det möjligt att förstå mediers roll i samhället, kunna finna, analysera och kritiskt värdera information samt att själv kunna uttrycka sig och skapa innehåll i olika medier.

Det ska vara okej att misslyckas
I mindre grupper formulerade deltagarna problem som passades vidare till bordsgrannarna för diskussion. En fråga var hur vi får med alla på IKT-tåget. Men mest handlade det om kollegialt lärande. Några röster från diskussionerna fångades upp.

”Jag tänker att kollegialt lärande måste utgå från ett elevproblem till nytta för eleven.”

”Bruset – att det är så många budskap som kommer från så många olika håll. Vi har många olika datakommunikationsvägar, saker och ting hamnar mellan stolarna ibland. Vi behöver renodla och komma överens om hur vi pratar med varandra.”

”Bra att hitta EN sak att jobba med tillsammans, till exempel hållbar utveckling. Ett sätt att börja är att tänka på hur vi ska ringa in de kollegiala problemen eller utmaningarna som vi vill få svar på.”

”Kollegialt lärande för mig är att vi kanske läser en bok tillsammans, så kan vi tillsammans utvärdera den. Det gäller ju att komma fram till vad vi ska ha kollegialt lärande om.”

”Alla ska känna sig bekväma med IKT. Det ska finnas en trygg organisation, ledningen ska vara med på samma villkor. De ska också våga misslyckas och vara med i det kollegiala. Inte; här kommer jag med min IKT-grej, ska ni hoppa på? IKT-tåget kör vi tillsammans.

”Ledningen ska prioritera tid och utrymme, ge inspiration”

”Jag brukar jobba med mikroinjektioner. Att ha kontakter med enskilda lärare, snappa upp när någon har ett problem, till exempel närvarorapportering eller en presentation. Då kan jag hjälpa till. Då blir man bemött med välvilja nästa gång – du som hade en lösning sist, har du något för det här också. Sedan sprids det”

”Det gäller att fånga upp behov i mindre skala. Resultatet kan i sig bli tidsbesparande om du integrerar det du redan gör. Tekniken är din vän, se vad som finns för att underlätta din vardag.”

”Viktigt med uppmuntrande och tillåtande atmosfär så att inte folk sluter sig och blir rädda, nu ska ni bara kritisera mig. Alla ska kunna bidra. Rektor ska se till att alla vill kan vara med och blomma. Det är också ett problem att få alla intresserade och hitta en fråga som alla brinner för.”

”Vad har skolan för vision, vad arbetar vi för just nu, viktigt ha en riktning, då går det kollegiala lärandet också ditåt. Måste vara något som alla är berörda av.”

”Ibland är det bra att vara två och två för att utforska speciell fråga.”

”Våga misslyckas tillsammans.”

Ann Turlock